Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 28 december 1946 - Samhällsåtgärder för främjande av vattenförsörjning och avlopp, av Bengt Petrelius - Diskussion, av A Jerdén samt Bengt Petrelius - Tabeller för bestämmande av balanslinjens höjd vid vertikalkurvor, av Folke Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1352
TEKNISK TIDSKRIFT
det budgetår, som börjar den 1 juli 1946, har
anslagits ett bidragsbelopp av 4 Mkr., vilket
motsvarar anläggningskostnader av ca 10 Mkr.
Här behandlad verksamhet beträffande
vattenförsörjning och avlopp är i ett flertal avseenden
en ny statlig uppgift. Denna nva verksamhet har
i sin tur aktualiserat en rad problem och
uppgifter av såväl teknisk och ekonomisk som
juridisk och administrativ art, av vilka flertalet kräver
en snar lösning. Erfarenheterna från
vattenförsörjnings- och avloppsanläggningar och normer
för dessa avse således i första hand
förhållandena i egentliga stadssamhällen. Visst behov
förefinnes av enklare normer för anläggningar för
medelstora ocli mindre bebyggelseområden. Detta
gäller icke minst beträffande brandförsvarets ur
ekonomiska ocli andra synpunkter lämpligaste
utformning. För att utröna reningseffekten hos i
handeln förekommande eller eljest brukliga
mindre reningsanläggningar för avloppsvatten och
för att söka förbättra metoderna i detta avseende
pågår sedan någon tid ett omfattande
utredningsarbete, för vilket bland annat en större
försöks-och provningsanläggning utförts. I anslutning
härtill må nämnas, att frågan om
regnvattenavrinningens avledande i öppna diken, i separata
regnvaitenledningar eller i ett för denna
avrinning och hushållsspillvattnet gemensamt
ledningssystem tarvar överväganden och
undersökningar, innan ändamålsenliga riktlinjer härför
kunna fastställas. Såsom tidigare nämnts finnas
i Sverige bestämmelser om periodisk kontroll av
vattenledningsvatten. I samband med tillkomsten
av dessa bestämmelser diskuterades även frågan
om behovet av och möjligheterna att införa
teknisk kontroll av vatten- och avloppsverkens
konstruktion och skötsel, vilken fråga tills vidare står
öppen. Vattenlagen innehåller speciella
rättsregler för avloppsföretag. Då vatten- och
avloppsledningar ofta nedläggas i samma rörgrav
föreligger behov av sådan ändring av vattenlagen, att i
tillämpliga delar samma regler bli gällande för
både vattenförsörjnings- och
avloppsanläggningar. Förorening av vattendrag är såsom tidigare
nämnts i princip förbjuden genom en nyligen
tillkommen lagbestämmelse. Övervakningen av
denna bestämmelses efterlevnad torde emellertid
behöva effektiviseras och lämpligaste sättet
härför utredas. Anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp måste som regel utföras såsom för ett
eller flera bebyggelseområden gemensamt
företag. Då det understundom kan visa sig svårt att
på frivillig väg uppnå enighet i dylika
anläggningsfrågor, föreligger visst behov av lagstiftning
härom. Denna torde icke minst böra avse
skyldighet för kommun att ombesörja erforderliga
anläggningar. I anslutning härtill bör behandlas
frågan om i vilken utsträckning anläggning bör
finansieras med avgifter från förbrukarna och
med kommunens skattemedel. De nuvarande bi-
dragsformerna måste i stor utsträckning anses
vara av endast provisorisk karaktär. För att
åstadkomma ändamålsenliga bidragssystem
tarvas ytterligare erfarenhet och utredning.
Bidragsformerna kunna även i viss mån befinnas böra
anpassas efter annan bidragsgivning, t.ex. för
bostads- och kommunikationsändamål. Slutligen
föreligger behov av att på ett ändamålsenligt sätt
reglera och samordna olika av vatten- och
avloppsärenden berörda myndigheters verksamhet.
Diskussion
Vattenverkschef a Jerdén, Sverige: Hur skall en
anläggning enligt Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens uppfattning
vara dimensionerad för att fylla rimliga anspråk
beträffande brandsläckning? Är bestämmelser under
utarbetande? När kan de i så fall föreligga färdiga? Har samarbete
skett med brandskyddsmyndigheten?
Civilingenjör Petrelius: Större samhällen vållar inget
bekymmer, där är saken klar genom Svenska
Kommunaltekniska Föreningens bestämmelser. Den nu aktuella frågan
gäller endast mindre anläggningar på landsbygden.
Mervärdet av dimensioneringen för brandsläckning ligger där
nog till stor del på det psykologiska planet. Med
branddammar och motorsprutor klarar man sig ju i allmänhet
bra, och att utföra vattenledningen för eldsläckning enligt
gällande normer blir ofta oproportionerligt dyrt.
Hithörande frågor torde inom kort komma att upptas till
bedömning av en sakkunnigkommitté.
Tabeller för bestämmande av balanslinjens höjd vid
vertikalkurvor, av Gunnar Forsblad. Svenska
Vägför-eningen, Stockholm 1946. 24 s., 21 tab., 3 fig. 3,25 kr.
Balanslinjens höjd i vertikalkurvor uträknas med hjälp
av tabellerna på följande sätt, fig. 1. Punkt C och
kurv-radien äro kända. Höjd- och längdmätningsläget för
tangentpunkterna A och B bestämmas, varefter motsvarande
storheter kunna uträknas för vertikalkurvans toppunkt D.
Ett koordinatsystem inlägges med origo i D samt med
axlarna i enlighet med fig. 1. I tabellerna finnas nu, för
radier mellan 200 och 10 000 m, erforderliga x- och
y-koordinater uträknade för balanslinjens bestämning.
Motsvarande förfaringssätt kan även användas för det fall,
att balanslinjen i brytpunkten ej övergår från att stiga
till att falla utan förslagsvis ändras från 10 °/oo stigning
till 50 °/0o stigning.
Förf. borde ha angivit, att formlerna för bestämning av
lt och l2 samt antagandet, att punkt C ligger mitt emellan
punkter-na A och B, äro approximationer, vilka dock med
de lutningar, som vanligen förekomma, icke förorsaka
fel, som äro av praktisk betydelse.
Tabellerna böra kunna vara till god nytta vid upprättande
av vägförslag m.m., i all synnerhet med tanke på de stora
fordringar, som nu ställas på vertikalkurvornas
utformning. Folke Ekwall
C
Fig. 1. Bestämning av balanslinjens höjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
