Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 28 december 1946 - Malmö stads vattenverk i Vomb, av Alfred Jerdén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1364
TEKNISK TIDSKRIFT
vattenbrunnar. Avloppsledningen från bostäder
och pumpverk lägges av täta rör, utförda av
cen-trifugerade, armerade betongrör, som provas med
10 m vattentryck. Rören fogas med asfaltgjutning.
Vid avloppsledningens mynning i ån nedanför
anläggningen ordnas slamavskiljning.
Grundvattenytan vid de första brunnarna ligger
på + 22,0 m och kommer normalt att sänkas till
+ 17,0 m. Maskinsalens golv förlägges på + 26,0
m. Tryckledningen till staden kommer att
passera över Romeleåsen i den sänka, där Malmö—
Simrishamns järnväg är framdragen. Ledningens
högsta punkt ligger här på -+- 66,7 m och är
belägen 8 km från pumpverket. Här är avsett att
uppföra en reservoar om 3 000 m3 och med
högsta v.y. på + 78,0 m. Ett markområde om 2,5 ha
har inköpts för denna och blivande reservoarer.
Området är bevuxet med ekskog. Vattentrycket
i staden regleras för närvarande av en
högreservoar med högsta v.y. på -f- 50,0 m. Pumparna i
Vomb skola uppfordra vattnet från
lågreservoarerna till reservoaren på åsen och från denna
rinner vattnet med självtryck den 22 km långa
sträckan till staden. Vid reservoaren på Romeleåsen
inbygges en rörbrottsventil. För att begränsa den
framrinnande vattenmängden till vad som
erfordras i staden och för att hindra att reservoaren
och den högst belägna delen av ledningen rinna
tomma, insättes vid vattenverkets anläggningar i
Bulltofta, där den nva tryckledningen anknytes
till stadens rörnät, en regleringsventil, som
manövreras från maskinsalen i Bulltofta.
Fig. 7. 900 mm bonnarör; upptill plåtkärna och yttre
armering; nedtill t.v. provning av skarv, t.h. formrör med
manhål.
Vid första utbyggnaden utföres en ledning med
900 mm diameter från Vomb till Bulltofta eller
30 km. Härför ha beställts bonnarör, som redan
börjat levereras. Den tätande kärnan utgöres av
3 mm stålplåt, som isoleras utvändigt med 55 mm
och invändigt med 22 mm betong. Rörens totala
godstjocklek är sålunda 80 mm. Betongen
armeras, så att största påkänningen i armeringen vid
12 kp/cm" provningstryck uppgår till 1 100
kp/cm2. Yttre betongskiktet anbringas vid
vertikalt uppställd form under vibrering. Därefter
uppvärmes röret med ånga för att erhålla snabb
bindning. Dagen därpå utföres den inre
isoleringen i horisontalt läge under formens rotation.
Skarven utföres för normal blytätning med
mjukbly mellan förstärkningsringar av 8 mm
järnplåt, varjämte muff ändan är förstärkt med
30 X 12 mm ring av plattjärn. Efter
blydiktningen kringgjutes skarven utvändigt med
armerad betong för att isolera de järnytor, som vid
diktningen måste vara fria från betong. Flera
försök ha gjorts med olika utförande av denna
betongisolering. Härav ha vi funnit det lämpligast
för att erhålla större möjlighet till rörelse i
skarven att ordna en sprickanvisning genom att i
betongen ingjuta en 2 mm tjock pappskiva, som
når till halva betongens tjocklek, räknat från
yttre ytan. Alla formrör, med undantag för vissa
smärre passbitar av stålrör med 710 mm inre
diameter och 15 mm godstjocklek, utföras
likaledes av bonnarörstyp, varvid erforderliga flänsar
utföras av stålgjutgods, som svetsas fast vid
plåtkärna och armering. Stålrörsbitarna isoleras
invändigt med 5 mm centrifugerad betong och
utvändigt med asfalt och jute. Ventilerna ges 700
mm diameter (fig. 7).
Vid en bonnarörsledning är det mera nödvändigt
än vid ledningar av stål eller gjutjärn att
vidta åtgärder för att hindra, att trycket i ledningen
överstiger det normala. Beräkningar av de
tryckstegringar, som kunna uppstå vid driftstörningar,
finnas i fackpressen. Detaljerade beräkningar ha
utförts vid Köpenhamns vattenverk (se
Ingeniören 1946 h. 1). Den vanligaste driftstörningen för
en längre tryckledning uppstår, då pumparna
stanna plötsligt på grund av avbrott i
energitillförseln. Om t.ex. pumparna uppfordra vatten till
en högreservoar, kan, då pumparna stanna,
vakuum uppstå i tryckledningen vid pumpstationen.
Omedelbart därpå återkommer en tryckvåg,
varvid trycket väsentligt stegras och kan uppgå till
det dubbla drifttrycket eller mera. För att
undgå denna tryckstegring rekommenderas att i
pumpstationen insätta en större luftklocka, fylld
med vatten och luft. Denna bidrar att minska
såväl tryckminskningen, då pumparna stanna,
som stegringen, då tryckvågen kommer. Med
ledning av dessa erfarenheter planeras att i
pumpstationen i Vomb insätta en luftklocka med 25
m:! rymd, som normalt är fylld med hälften luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
