Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 52. 28 december 1946 - Svenska Flottledsförbundets Årsbok 20, av Algot Nordström - Det Fremtidige Boligbyggeri, av Ture Nilsson - Schrumpfspannungen und Dauerfestigkeit geschweisster Trägerstösse, av Stig Wejrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.1366
TEKNISK TIDSKRIFT
lands krigsskadeståndsleveranser och flottningsmaterielens
andel däri" av diplomingenjör Arvi Oksala. Ingenting
annat än siffror och fakta meddelas, men man får en hisnan
de aning om krigets sorgespel. Måtte förf:s trosvissa
förhoppningar om framtiden icke gäckas! Algot Nordström
Det Fremtidige Boligbyggeri, Betænkning og Bilag,
utgivet af Indenrigsministeriets Bgggeudvalg af 1940. J H
Schultz, Köpenhamn 1945. 211 + 217 s., 35 + 3 fig., tab.
5 dkr.
I Danmark liksom i flertalet europeiska länder hör frågan
om den framtida bostadsförsörjningen och vad därmed
sammanhänger till de allvarligaste efterkrigsproblemen. Är
1940 tillsatte inrikesministeriet en kommitté med uppgift
att studera hithörande spörsmål och komma med förslag
till positiva åtgärder. Efter fem år — vilket får anses vara
en kort tid, åtminstone i jämförelse med vad kungliga
svenska kommittéer brukar behöva — framlade
kommittén år 1945 som resultat av sitt arbete ovannämnda
betänkande.
Betänkandet börjar med några inledande anmärkningar,
innehållande en kort redogörelse för kommitténs
sammansättning, uppgifter och arbete. Därefter följer en
koncentrerad och synnerligen värdefull översikt över betänkandets
innehåll, översikten är så utförlig, att den med stor
behållning kan läsas även av den, som icke ämnar studera
arbetet i dess helhet.
I de närmast följande kapitlen redogöres för
bostadsbyggandets betydelse i landets ekonomiska och sociala liv.
Hur stor denna betydelse är, framgår bl.a. därav, att
bostadsbyggandet ensamt kräver icke mindre än en
fjärdedel av landets samlade kapitalinvestering.
I nästa kapitel behandlas den av kriget och ockupationen
förorsakade bostadsbristen, ävensom den därmed
sammanhängande frågan om behovet av bostäder i framtiden. Det
under krigsåren uppkomna bostadsunderskottet
beräknades den 1 januari 1945 uppgå till ca 50 000 lägenheter. För
att avveckla detta underskott anser de sakkunniga en
produktion av ca 30 000 lägenheter per år erforderlig under
de första fem åren efter kriget. Därefter skulle
underskottet vara i huvudsak täckt, men de sakkunniga anser, att
produktionen under ytterligare en lång följd av år bör
bibehållas vid samma höjd, detta med hänsyn till det stora
saneringsbehov, som föreligger för det äldre
bostadsbeståndet i landet. Som jämförelse kan nämnas, att
Bostadssociala utredningen beräknat Sveriges behov av nya
bostäder till ca 45 000 lägenheter per år fram till 1949 samt
därefter till ca 25 000 lägenheter per år.
En undersökning av tillgången på tomtmark, arbetskraft
och material ger till resultat, att det bör vara möjligt att
genomföra en bostadsproduktion av denna storlek, även
om det särskilt under de första åren kan väntas vara
förenat med rätt stora svårigheter.
De ekonomiska förutsättningarna för en billig
bostadsproduktion behandlas i ett särskilt kapitel. De sakkunniga
framhåller önskvärdheten av att räntan hålles låg och att
kreditinstituten icke bedriver en alltför restriktiv
utlåningspolitik gentemot byggnadsindustrin. Vidare föreslås vissa
skattelättnader för nybyggnader. Ett intressant uppslag
lämnar de sakkunniga genom att framkasta tanken på en
särbeskattning av äldre byggnader. Denna beskattning
tän-kes kombinerad med lånens amortering så, att samtidigt
som amorteringen minskar skulle skatten öka. De influtna
skattemedlen skulle sedan användas för finansiering av
saneringsföretag. För att hålla nere priserna på
byggnadsmaterial föreslår man en utvidgad priskontroll. Som skäl
härför lämnas bl.a. den uppgiften, att mellan 60 och 80 %
av det material, som användes vid ett byggnadsföretag,
är åsätt monopolkontrollerade priser.
Undersökningen av de ekonomiska förutsättningarna
fölen billig bostadsproduktion har lett de sakkunniga till den
uppfattningen, att man knappast kan vänta en tillräcklig
produktion utan stöd från det allmänna.
Efter att som bakgrund ha lämnat en redogörelse för de
stödåtgärder, som samhället tidigare vid skilda tillfällen
vidtagit för att stimulera bostadsproduktionen, föreslår de
sakkunniga framtida åtgärder. I fortsättningen liksom
hittills anses därvid i första hand böra ifrågakomma
finansieringshjälp i form av direkta lån ur statskassan.
Samhällets stöd bör först och främst komma den sociala
byggnadsverksamheten till godo, men under vissa
förutsättningar kan även den privata byggnadsindustrin erhålla
stöd. En avgörande förutsättning för stöd åt den sociala
byggnadsverksamheten bör vara, att den utföres av
företag och föreningar, som är underkastade bestämmelser om
att hela vinsten förbehålles bostadsändamål och icke
utdelas till den enskilde andelsägaren. De sakkunniga
behandlar ingående möjliga stödåtgärder för kategorier, som
har särskilda svårigheter att lösa sin bostadsfråga, såsom
åldringar, invalider, studerande och barnrika familjer.
För att åstadkomma kontinuerlig sysselsättning inom
byggnadsindustrin föreslås bl.a. inrättandet av en särskild
kursregleringsfond samt att sommarbyggen skola beläggas
med en särskild avgift.
Under hänvisning till de åtgärder på området, som
vidtagits i Sverige, föreslår de sakkunniga upprättandet av
ett särskilt institut för byggnadsforskning.
Sedan övergångstidens speciella problem fått sin
behandling i ett särskilt kapitel, avslutas betänkandet med tre
lagförslag, det första om stöd till bostadsbyggande, det
andra om upprättande av ett institut för
byggnadsforskning och det tredje om stöd till komplettering av
inredningen i vissa bostadshus. Enligt förstnämnda lagförslag
skulle till kommuner kunna utgå lån på högst 95 % av
anskaffningskostnaden för ett bostadsföretag. Det
förut-sättes emellertid därvid, att bottenlån i största möjliga
utsträckning upptas hos annan långivare än staten.
Motsvarande siffra för allmännyttiga bostadsföretag är 85 %,
dock kan denna procentsats i vissa fall höjas till 97 i%.
Den privata byggnadsverksamheten tänkes tydligen
närmast komma att fungera som en slags regulator, och
föreslås kunna, om produktionen icke synes vilja anta
nödig omfattning, erhålla lån, som i förbindelse med
bottenlånen uppgå till högst 70 % av anskaffningsvärdet.
Annuiteten på samtliga dessa lån föreslås till 5 % på
huvudstolen, därav 4 % ränta på den vid varje tillfälle
återstående skulden.
Man kan naturligtvis hysa olika meningar om de åsikter
och förslag, som de sakkunniga har framfört, kanske
särskilt i vad dessa avser den privata företagsamheten på
bostadsbyggandets område. Det utredningsarbete, som
ligger bakom det nu framlagda betänkandet, är dock av
förnämligt slag och värt all respekt, särskilt om man tar
hänsyn till de speciella svårigheter, som de sakkunniga
har haft att kämpa med, och som ledde till att en av dem
till slut måste "gå under jorden". Betänkandet kan därför
rekommenderas till träget studium av var och en, som
intresserar sig för samhällsplanering och
fastighetsförvaltning. Ture Nilsson
Schrumpfspannungen und Dauerfestigkeit
geschweiss-ter Trägerstösse, av F Stüssi och C F Kollbhunnek.
Mitt. nr 18 Inst. Baustatik Eidg. Techn. Hochschule. Gebr.
Leemann, Zürich 1946. 47 s., 50 fig. 5 schw. fr.
Skall livet eller flänsarna först svetsas vid skarv av en
I-profil?
Efter inledning och allmänt om krympspänningar och
deras inverkningar på svetsade balkskarvar uppställer förf.
frågan, huruvida ordningsföljden på svetsningen inverkar
på böjningshållfastheten. Med stöd av försök har förf.
kommit till det resultatet, att vid svetsning av skarv av
I-profiler först flänsarna och sedan livet skall svetsas, gent
emot vad som brukar vara vanligt.
Den utförliga beskrivningen över försöksanordningarna
är kompletterad med fotografier och diagram.
Stig Wejrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
