Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1947 - Kemiska och tekniska data om penicillin, av Hans Berlin, Bertil Sjögren och Håkan Winberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ii januari 1947
27
terna, som deltagit i utforskningen av
penicillinets kemi. Sammanlagt sjutton engelska och
tjugoen amerikanska ledande vetenskapliga
institutioner, omfattande såväl industriella
forskningsinstitut som sådana av ren
grundforskningskaraktär äro nämnda. Detta ger en föreställning om
det gigantiska forskningsarbete, som behövdes för
att uppklara penicillinets struktur.
I de nämnda uppsatserna beskrivas fyra olika
varianter (därjämte även en hydrerad form) av
penicillin. De ha samma kärna men skilja sig
beträffande en grupp (R) i molekylen. Den
generella summaformeln är CgHnO^SNa’ R.
Molekylvikten är 243, om man undantar R. Den totala
molekylvikten för de olika formerna av penicillin
varierar mellan 312 och 350 (tabell 1).
Penicillinerna äro starka enbasiska syror med
pK omkring 2,8. Detta innebär, att de äro
starkare syror än ättiksyra men ej så starka som
fosforsyra.
De olika penicillinerna betecknades på olika sätt
i England och Förenta Staterna (tabell 1).
Penicillinerna inaktiveras lätt. Molekylens mest
labila del är en fyrring, som uppbygges av tre
kolatomer och en kväveatom (fig. 1). Varje
ingrepp, som spränger denna ringstruktur, förstör
även aktiviteten.
Den generella penicillinformeln är återgiven i
fig. 1 (formel som även åskådliggör förloppet
av några viktiga inaktiverande ingrepp. Vid
inverkan av alkali inaktiveras penicillinet snabbt.
Därvid spränges den labila fyrringen under
upptagning av en molekyl vatten.
Omvandlingsprodukten är en tvåbasisk syra, penicill oinsy ra
(formel 2). Troligen bildas penicilloinsyra även vid
inaktivering av penicillin genom penicillinas.
Värmer man en med mineralsyra till pH 2
sur-gjord penicillinlösning till ca 30°, spjälkas den
labila fyrringen, och man får samtidigt en ny
ringslutning. Den bildade substansen kallas
penillinsyra (formel 3). ökar man temperaturen,
sönderdelas penillinsyran till penicillamin (formel 4),
penilloaldehyd (formel 5) och kolsyra.
Penicillamin, som är en aminosyra, d-./?/J-dimetyl •
cystein, var en av de först kända
sönderdelnings-produkterna av penicillin. Denna komponent
orsakar den blåvioletta färgning, som erhålles av
Fig. 1. Viktigare kemiska omvandlingar av penicillin.
sura penicillinhydrolysat med ninhydrin och som
iakttogs av Abraham, Chain och Florey i Oxford
redan 1942. Penicillamin är en d-aminosyra, dvs.
tillhör de "onaturliga aminosyrorna". Behandlas
penillinsyra med kall merkurikloridlösning,
bortgår en molekyl koldioxid. Därvid inträffar en
ringsprängning, och man erhåller en substans
kallad penillamin (formel 6). Denna i sin tur är
resistent gentemot ytterligare hydrolys. Utsättes
penillinsyran för inverkan av baryt, inträffar
ringsprängning som vid inverkan av
merkuri-klorid, men båda karboxylgrupperna kvarstå, och
man får en tvåbasisk syra, isopenillinsyra
(formel 7).
Bensylpenicillin och A2-pentenylpenicillin ha i
flertalet fall varit det material, som använts vid
de grundläggande arbetena rörande penicillinets
kemi. Detta beror på, att dessa varianter voro de
första, som framställdes i ren form.
Bensylpenicillin framställdes i kristallinisk form 1943 av
amerikanarna McPhillamy och Wintersteiner. De
begagnade sig av kromatografi vid reningen.
Tabell 1. De viktigaste penicillinvarianternas beteckningar, relativa aktivitet och molekylvikt
Beteckning R Relativ aktivitet* Molekylvikt
Nyare Äldre Äldre
nomenklatur amerikansk engelsk
A2-pentenylpenicillin Penicillin F Penicillin I CH3 • CH2 • CH : CH • CH2-
(A2-pentenyl) 90 312
Bensylpenicillin Penicillin G Penicillin II C6H5 • CH2- (bensyl) 100 334
p-oxibensylpenicillin Penicillin X Penicillin III HO • C6H4 * CHj- (p-oxibensyl) 55 350
n-heptylpenicillin Penicillin K Penicillin IV CHS • (CHa)e- (n-heptyl) 140 342
* Bestämd mot en vid rutinmässig standardisering av penicillin använd stam av Staphylococcus aureus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
