Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1947 - Gruvbrytning och anrikning i USA. Gruvbrytning, av Sven Dalhammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 7. Ingersoll—Rands borrvagn för ortdrivning.
hålsborrning är betydligt större per kg dynamit
än vid normal borrning. Några uppgifter om
för-sättning o.d. är ganska meningslöst att lämna,
enär varje gruva får pröva sig fram till lämpliga
värden. Totaleffekter upp till 19 t per man och
skift uppgåvos.
Läkning är en metod som knappast har någon
större användning här i landet men det kan vara
av ett visst intresse, att man i Butte ur gruvvattnet
utvann ca 15 t metallisk koppar per månad endast
genom att låta vattnet rinna över järnskrot i en
40—50 m lång ränna utanför
pumprörsmyn-ningen.
Borrning
Det var förvånansvärt att finna, att lösa
borrkronor praktiskt taget hundraprocentigt användes
i de amerikanska gruvorna, alltså även i mycket
hårda malmer. Ingersoll-Rand ansåg, att det
lönar sig att ha en egen borrvässningsanläggning,
om man har en åtgång av minst 500 kronor per
dygn.
Det fanns en mängd olika typer av kronor, som
visat sig lämpliga för olika bergarter. Det
framhölls, att det tagit åtminstone 10 år av intensivt
experimenterande, innan de lösa borrkronorna
slagit igenom. Av en del siffror, som lämnades,
förefaller det dock som de fortfarande ställa sig
ganska dyrbara, bl.a. lämnades från en gruva i
Californien uppgift om att totala
borrstålskost-naden med lösa kronor går på ca 10 cent/fot,
vilket motsvarar ca 1,20 kr/m. Detta förefaller myc
ket högt.
Varför de lösa borrkronorna ej alls lyckats i
Sverige utom i Kiruna är något av ett mysterium,
när de slagit igenom så fullt i USA. Det kan
möjligen bero på, dels att arbetskraften är dyrare i
USA än i Sverige, dels att intresset koncentrerats
på hårdmetallkronorna, som nu visat synnerligen
lovande tendenser. Då vi i USA nämnde om de
försök med hårdmetallkronor, som pågå här i
Sverige, blev man alltid mycket intresserad, och
vi ha efter hemkomsten fått en del förfrågningar
om upplysningar.
Av borrmaskinstyper kan särskilt nämnas den
i Tristate-distriktet mycket använda maskinen
med "slip rotation", Ingersoll D 505. Maskinen
slirade, då borren körde fast, varefter den
omedelbart började återgångsrörelse och drog ut
borren. Denna maskin är synnerligen lämplig i
trasigt, hårt berg. Sliprotation kan även erhållas på
andra typer.
Aluminiumpelare började användas här och där,
men egendomligt nog vägrade arbetarna att
använda pneumatiska pelare, de ansågos osäkra.
Luftmagasin var en sak, som var praktiskt taget
okänd. Vi träffade på en enda anläggning med
samma syftemål vid Anaconda Copper i Butte,
men för övrigt kände man ej till idén. Någon
högtrycksborrning påträffade vi icke i USA och
hörde ej heller talas om den.
Genomgående användes borrvagnar vid
ortdrivningen (fig. 7), även vid småorter. Vagnarna voro
monterade med två maskiner.
Då de amerikanska maskinerna i allmänhet äro
tunga och köras av två man, gör man i USA en
stor besparing genom att använda borrvagnar,
men jag skulle tänka mig, att vi även i Sverige
skulle ha stor nytta av att använda dylika vid
borrning i åtminstone större fältorter.
Borrvagnarna sattes ofta ihop vid gruvorna, men alla
större borrmaskinsfirmor tillverka dylika. En
man borde kunna betjäna två maskiner, i
synnerhet om de vore av ovannämnda slip-rotation-typ.
Skjutning
Vi träffade den ingenjör, som givit materialet
till en intressant artikel i Engineering and Mining
Journal*, och diskuterade riktad sprängning med
honom. Han hade mött mycket stor oförståelse
* Huttl, J B: The Shaped Charge ... for Chcaper Mine Blcisting.
Engng Mining J. maj 1946 s. 58.
Fig. 8. Longyears
schaktlast-ningsskopa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
