Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 11 januari 1947 - Gruvbrytning och anrikning i USA. Gruvbrytning, av Sven Dalhammar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 januari 19 Al
37
från sprängämnesfabrikanternas sida ocli blev
mycket intresserad, då han hörde, att
sprängämnesfabrikanterna här i Sverige tagit upp denna
sak. I övrigt kände man vid gruvorna knappt till
denna idé för civilt bruk, men de flesta hade varit
i kontakt med liknande användning av
sprängämnen under kriget.
Vid skjutning av långa hål använde man sig i
allmänhet av detonerande stubin för tändningen.
Sömskjutning är ganska vanlig.
Lastning
För lastningen vid ortdrivning användes så gott
som genomgående lastapparater. Man använde
ofta för växlingen en så kallad "cherry-picker",
en svängbar lyftarm. Vi tittade på en dylik
lastning, och det tog ej mer än 15 s för lastarna att
skifta en tom och en full 2,5 t vagn. Den tomma
vagnen lyftes åt sidan, den fulla kördes ned och
den tomma sattes tillbaka på spåret. Vi sågo även
Longyears schaktlastningsskopa (fig. 8) i
funktion vid en gruva, och den arbetade synnerligen
effektivt. Denna skopa säljes av Longyear, men
användaren måste även betala en
bruknings-avgift, som i det fall vi sågo uppgick till 60
cent/cuyd. Boliden har ju konstruerat skopor av
liknande typ.
Skraplastningen användes som ovan nämnts
mycket vid olika brytningsmetoder. I Glimax sågo
vi under blockrasbrytning stora skrapor av
Hol-combetyp med fällbart blad.
Spelet, som användes, var på 100 hk. Man
använde gamla hisslinor som skraplinor, enär dessa
voro döda och det ur säkerhetssynpunkt ansågs
bättre, att linan ej fjädrade, om den gick av.
Transporter
För underjordstransporter användes nästan
uteslutande eldrivna lok med "trolley" eller också
ackumulatorlok. Några luftlok av i Sverige ännu
förekommande typ sågo vi ej över huvud taget,
ej ens i de minsta och ganska efterblivna
gruvorna. I ett par fall sågo vi dock luftlok, men då
voro de konstruerade för högtryck, i ett fall 70
och i ett annat fall 200 at tryck.
Vagnarna voro i allmänhet på ca 4 ton. Det var
förvånande, att man även i gruvor med
synnerligen stora transportkvantiteter ej använde större
vagnar.
Climax använde dock 10 t vagnar av
Granby-typ. Rensningen av vagnarna från fastsittande
berg var ganska intressant. Samtidigt som vagnen
tippade kördes en stor "gaffel" in i vagnen och
skrapade den ren.
Som ovan nämndes förekom bl.a. i
Tristate-distriktet, att man körde malmen under jord med
lastbil. Detta tycktes huvudsakligen praktiseras i
i flacka fyndigheter och givetvis i de stora
dagbrotten på olika håll i USA. I Minnesotas
järngruvor hade man börjat med systemet att med
lastbilar på upp till 30 t köra fram malmen till
en centralt belägen transportbandsstation,
varifrån långa band förde upp malmen till brottets
kant, där järnvägstransporten tog vid.
Vi sågo en anläggning med ett band som var
300 m långt i ett stycke från centrum till
centrum (fig. 9). Bandet var byggt på stållinor. I
en del fall ansågs, att de gått in för sent för
bandtransport för att hinna amortera anläggningen.
"Pan-feeders", vilka ju äro ett mellanting
mellan transportband och matarapparat, användes
ofta för transport av grovt gods, då det gäller
mycket korta sträckor.
Spel
Det fanns många moderna nya spel, alla av
trumtyp och mest levererade av Nordbergs. 1
Bunker Hill i Idaho sågo vi ett stort nymonteral
spel från Nordbergs, vilket hade linkaren
uppställda i tandem för att minska den väg som
linorna hade att vandra i sidled. Spelet var
uppställt under jord. Bottenram användes ej alltid.
Koepespel kände man över huvud taget oftast
inte till.
Signaler
Det var ganska vanligt, att man hade en
högtalaranläggning såsom förbindelse mellan
spel-styrare och skiptappare. I en gruva i Arizona
fanns även en anordning, där de hade högtalare
från spelstyråren till hissen och till olika nivåer
i gruvan. Till hissen förmedlades signaler m.m.
genom att man använde hisslinan såsom
signalkabel.
Ventilation
Ventilationen var i allmänhet synnerligen väl
ordnad. Detta beror naturligtvis till en del på
gruvornas ofta stora djup, men ventilationen tycks
höra till de saker som genomgående skötas
mycket ordentligt. Så gott som uteslutande användes
gummiklädda kanvastuber som
ventilationstrummor. Det fanns grova dylika med upp till 36"
diameter. Man framhöll, att dessa ventilationstuber
äro synnerligen lätta att sätta in och flytta. De
hängde på en järntråd i taket i orten och kunde
Fig. 9. 300 m lång transportbandsanläggning vid dagbrott
i Minnesota; 1. rörlig täckning över fickan; 2. ficka,
kapacitet 55 t; 3. malmmatare; 4. spillbergsslas; 5.
vibrations-sikt; 6. ficka för fint, kapacitet 45 t; 7. matarapparat
("Pan-feeder"-typ); 8. transportör (".Pan-feeder’’-typ); 9.
bergficka; 10. bandtransportör, kapacitet 750 tlh; 11. ficka,
kapacitet 90 t.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
