Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 18 januari 1947 - Aktuella problem inom havsfisket, av Ingemar Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
TEKNISK TIDSKRIFT
utgör med andra ord ej något rent
skeppsbygg-nadsproblem, och tyvärr är det ofta så att ett bra
fartyg blir en dålig arbetsplats. I viss
utsträckning kunna naturligtvis dessa båda funktioner
delas upp. Sålunda ha svenska
sillfiskeexpeditioner till Island medfört större ångare som
moderfartyg, vilka fått utgöra arbetsplats, under det de
mindre båtarna specialiserat sig på fångsten. Ett
liknande förhållande äger som bekant rum inom
valfångsten. En dylik uppdelning är dock möjlig
endast inom mycket begränsade områden.
Återvända vi till trålfisket, är det sillen som
dominerar fångsterna, men även vitling, torsk
m.fl. fiskslag erhållas i trålen. Hur själva fisket
går till är väl allmänt bekant — trålen kan ju
närmast karakteriseras som en jättestrut, som
fartyget släpar efter sig på havsbottnen.
Det andra moderna fiskredskapet heter
snurre-vad. Den ser liksom trålen ut som en strut och
har två armar vid vilka långa tåg äro fästade.
Fisket går så till, att båten ankrar vid
ankarbojen, sedan avlägsnar sig från denna och
lägger ut tåget efter sig i vattnet. När båten
återkommer till bojen har den gjort en
triangel-formad tur, varvid de båda triangelbenen utgöras
av utlagda tåg, och mitt på triangelns bas, alltså
längst bort från båten, ligger snurrevaden —
såväl tåg som redskap naturligtvis nere på
havsbottnen. Själva fisket går nu så till, att båten
liggande för ankar sakta vinschar in de utlagda
tågen, varvid dessa släpa fram över havsbottnen,
skrämmande fisken in i den allt spetsigare
triangel, som tåg och snurrevad bilda, och där den
senare kommer kasande och tar hand om fisken.
Varför det kallas snurrevadsfiske? Jo, när det
första draget är klart, lägges bredvid detta och
från samma boj en ny triangel, därefter ännu en
osv. tills båten snurrat runt bojen och är tillbaka
vid platsen för det första draget. Det uppfiskade
området ser då ut som en skuren tårta med en
bit för varje drag. Och havsbottnen är lika
ren-skrapad som kakfatet, när tårtan är uppäten.
Trots att snurrevaden som redskap är betydligt
äldre än trålen inom vårt havsfiske, var det först
för trettio år sedan som snurrevadsfisket fick
större betydelse och började drivas på djupare
vatten. Fisket utvecklades snabbt, och i början
på 1920-talet började snurrevadsfiskarna utnyttja
Nordsjöns rika fiskevatten. Fångster började
landas även i utlandet, huvudsakligen i Danmark
och England. Under normala förhållanden drives
nu större delen av snurrevadsfisket i Nordsjön
och mer än hälften av fångsterna landas direkt i
utländska hamnar. Bytet vid snurrevadsfisket
utgöres dels av rundfiskar som torsk, kolja och
vitling och dels plattfiskar som rödspätta och tunga.
Däremot fiskas sällan sill med snurrevaden.
Under det snurrevaden nog får anses vara
tekniskt ganska fullkomnad, torde en hel del i detta
avseende återstå i fråga om trålen. Framför allt
gäller problemet att få fram en trål, som icke
endast går utmed botten utan som är ställbar på
olika djup. Försök att få fram en sådan "flyttrål"
pågå för närvarande, och skulle de leda till en
praktiskt användbar redskapstyp, kommer detta
att få en oerhörd betydelse för havsfisket. Med en
dylik trål skulle man nämligen kunna nå även
de stim, som gå uppe i vattnet.
Under kriget har ju det svenska havsfisket
betytt ett värdefullt tillskott till vår folkförsörjning.
Under stora risker ha bohusfiskarna hållit sina
båtar i gång, och trots att de i huvudsak
utestängts från fiskevattnen väster om spärren, ha
de förvånansvärt väl lyckats hålla
fångstmängden uppe. Den sjönk visserligen från 85 000 t
1939 till 50 000 t 1940 men steg så till 55 000 t
1941, 63 000 t 1942 och omkring 70 Mkr. vardera
åren 1943 och 1944. Dessa fångster ha emellertid
icke kunnat bärgas utan stora förluster både i
liv och i båtar. Som nämnts har vår
havsfiskeflotta varit av betydelse också genom den marina
tjänst som ett 60-tal båtar har utfört.
Krigets slut har ställt västkustfisket inför helt
nya problem. Nu gäller det icke längre att dra
iland så mycket som möjligt utan i stället att
finna avsättning för fångsterna. Som vi sett
avsatte vårt havsfiske före kriget en stor del av sina
fångster utomlands dels i form av direkta
landningar i utländska hamnar, dels som reguljär
export. De tre största köparna voro Tyskland,
Danmark och England, vilka togo 75 % av hela
vår utförsel av fisk. Dessa tre marknader äro i
dag till stor del stängda för oss. Till Tyskland
och Danmark går ingen fisk, och de landningar
som tillåtas i England äro mycket begränsade.
Man förstår vilket problem vårt havsfiske
därmed ställts inför. Samtidigt äro
avsättningsmöjligheterna på den inhemska marknaden ganska
begränsade. Allt efter som tillgången på andra
livsmedel blir rikligare, minskar detta
naturligtvis utrymmet för fiskkonsumtionen, och därtill
kommer att det redan kommit i gång en icke
obetydlig import av norsk och dansk fisk.
Den för vårt havsfiske avgörande frågan är
därför i dag att få våra gamla utländska marknader
öppnade, eller i den mån detta icke lyckas finna
vägar till nya marknader. Samtidigt gäller det att
tillvarata alla avsättningsmöjligheter inom
landet. Den inskränkning av motorfordonstrafiken,
som ägt rum under kriget och som ännu till stor
del kvarstår, har i hög grad drabbat den
ambulerande handel, som till 80—90 % förser den
svenska landsbygden med fisk. Stora områden i
Sverige äro i dag utan möjlighet att köpa färsk
havsfisk. Avsättningssvårigheterna för vårt
havsfiske äro nu så stora, att man måste göra allt för
att sätta det inhemska distributionsnätet i stånd
och helst göra det effektivare än före kriget. Även
här finns åtskilliga tekniska problem, bl.a. frågan
om transporten av frusen och isad fisk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
