Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1947 - C J F Plagemanns resor i Norrland, Dalarna och Västmanland samt på Gotland åren 1833—1856, av Torsten Althin - Livet, av sah - Fotografisk Årsbok 1947, av sah - Den kinematografiska filmen, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
TEKNISK TIDSKRIFT
Det finns bokverk, som inom sina pärmar försöker fånga
naturvetenskap eller teknik eller industri av i dag, och
det finns bokverk, som göra detsamma för tider som gått.
Det är ett bokverk av sistnämnda slag som här närmast
åsyftas och som kan vara en stimulerande läsning just
nu i atomenergins begynnande tidsålder. Om man säger
att "det är en doft från längesen förflutna dar" som
strömmar emot läsaren så ligger däri ingenting
förklenande. Tvärtom, man får känslan av att läsa om ett
uppbyggande arbete av vida större mått och under djärvare
förutsättningar än vad vår inrutade och byråkratiska tid
vågar sig på att ta itu med. Tidsskillnaden är endast
hundra år; för mången en lång tid, men i grund och
botten en försvinnande kort tid i mänsklighetens historia. Vi
tycker att oändligt mycket har hänt sedan dess. Endels är
detta sant, men endels är det felaktigt beroende på brist
på perspektiv.
Jag tror att var och en som skaffar sig och med öppet
sinne läser den av docent Carl Johan Lamm utgivna och
kommenterade utgåvan av C J F Plagemanns skisser och
anteckningar måste ge mig rätt. På den tid (1833—1856),
då Plagemann gjorde vidsträckta resor i vårt land fanns
ännu inte fotografikameran, utan det var den med
konstnärlig begåvning utrustade resenären, som kunde i skisser
bevara, vad han iakttog och upplevde. Det blev för honom
och hans efterkommande det bestående minnet av
synintryck av skiftande slag. På 1600-talet var Erik
Dahlberg den fabulöst skicklige "porträttören" av svenska slott,
herresäten och av dagligt liv i Sverige, vilket resulterade
i det av de flesta kända bokverket "Suecia Antiqua et
Hodierna". För den tid av 1800-talet det här är fråga om
har Plagemann varit en Dahlbergs motsvarighet, när det
gällt skisserandet och avritandet efter naturen. Men Lamm
tillkommer förtjänsten att av detta grundmaterial nu ha
gjort en ny "Suecia" för vissa delar av vårt land, Norrland,
Dalarna, Västmanland och Gotland. Med ospard möda har
Lamm troget avbildat Plagemanns skisser och i ett
särskilt texthäfte försett de ofta konstnärligt högtstående
bilderna med text. Denna inskränker sig dock inte till
endast några data utan har sträckts ut till att bli
kulturhistoriska och teknik-historiska redogörelser för de
platser som Plagemann på sina resor genom landet besökt
och avbildat. Utan tanke på besvär och kostnader har
Lamm följt Plagemann i spåren och uppsökt samma
platser. Därigenom har han kunnat sammanföra notiser icke
enbart ur arkivalier utan också ur traditionsrika källor på
de avbildade platserna. Han har sammanställt allt detta
till en textdel, som kan synas den låte läsaren väl
späckad med facknotiser, men som för den lokalintresserade
är en betydande kunskapskälla. Därtill kommer det
originella och intresseväckande sätt, som utgivaren av C J F
Plagemanns bilder, Carl Johan Lamm, skickligt och
personligt har tillämpat. Och han har all rätt att sätta sin
personliga prägel på ett bokverk av detta slag. Genom
släktskapsband är han förenad med Plagemann och genom
sin konsthistoriska skolning och sina kulturhistoriska
kunskaper är han väl skickad att betrakta och kommentera en
bild, den må vara skissartad eller mera utförlig. Med stor
omsorg har han satt sig in i och förstått att i text
konkretisera den industriella och tekniska status, som rådde
på Plagemanns tid vid hyttor, järnbruk, sågverk och
brukssamhällen. Han har därigenom gett oss sentida en
värdefull utgångspunkt för reflexioner av olika slag. Varje
företag — och de är många — som nu fortsätter sin
verksamhet på den plats som Plagemann avbildat och Lamm
skildrat, borde enligt mitt förmenande skaffa sig
bokverket och detta icke för att ha boken liggande oläst hos
disponenten på salongsbordet, utan för att ha den att peka
på och studera, som en inspirerande förbindelselänk med
det förgångna. Torsten Althin
Livet, av Dtnshah K Malegamvala. Lindblads. Uppsala
1946. 78 s., 10 fig. 6,75 kr.
Det hör inte till vanligheterna att svenska ingenjörer
producerar sig som lyriker, och ännu mindre att
indiska ingenjörer gör det på svenska. För dem som
känner förf. och hans konstnärliga intressen — icke minst
hans framstående fotograferingskonst — och även har
hört hans kåserier i radio, är föreliggande bok, som
han själv blygsamt kallar för lyriska övningar, ganska
följdriktig.
Man kan helt bortse från att han, efter endast sju års
vistelse i vårt land, har förvärvat ett häpnadsväckande
mästerskap i vårt språk, ty det är inte däri som bokens
eventuella attraktion ligger. Förf:s dikter har fastmer ett
mycket stort egenvärde genom det finstämda sätt på vilket
han förnimmer den svenska naturen och dess djurliv, och
det känsliga sinne för rytm och valör som präglar hans
orimmade vers. Skulle man försöka finna någon
österländsk inverkan, så är det i den reaktion mot jäktet och
den vädjan till kontemplation som är ett genomgående
drag i samlingen. Man önskar också att många av hans
ingenjörskolleger ville ge sig tid att läsa boken och i den
finna det sinneslugn, som förf. själv tydligen har kommit
fram till. sah
Fotografisk Årsbok 1947, redigerad av Lars Wickman.
Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1946. 248 + 38 s., ill., tab.
8,50 kr.
Med denna andra årgång har Fotografisk Årsbok befäst
sin ställning som ett synnerligen värdefullt årligt bidrag
till vårt lands fotografiska litteratur. Av innehållet kan i
första hand nämnas en synnerligen klarläggande
redogörelse för de senaste rönen inom färgteorin, författad av
Tryggve Johansson, den främste specialisten på området i
vårt land — kanske i en ännu vidare krets. Arthur
Broström ger värdefulla praktiska anvisningar i en uppsats om
mikrofotografering, och i en annan om framkallning och
framkallningsfel. Nils Åzelius klargör betydelsen av
färgtemperaturmätning och i en med hänsyn till det
komplicerade problemet berömvärt lättförståelig artikel berättar
Heimer Bäckström om de senaste rönen om den latenta
fotografiska bildens uppbyggnad i det ljuskänsliga
silverskiktet. Ytterligare ett halvt dussin uppsatser i
foto-estetiska frågor avrundar innehållet. Som tidigare upptas
årsbokens sista 50 sidor av praktiska laboratorietips, tabeller,
över material, optik, belysning m.m., en katalog över
fotografiska nyheter, register över fotografiska
sammanslutningar, litteraturförteckning — och slutligen en till
stor del upplysande annonsdel. sah
Den kinematografiska filmen, av Helmer Bäckström,
utgiven av Föreningen för Matematisk Naturvetenskaplig
Undervisning, Stockholm 1946. 47 s., 34 fig. 2 kr.
Denna skrift är nr 4 i en pedagogisk skriftserie, som i
första hand är avsedd för skolbiblioteken och för
skolungdomens självstudier. Förf. redogör för den rörliga
filmbildens uppkomst samt för filmkamerans och
filmprojektorns konstruktion. Även ljudfilmen och färgfilmen
beskrives i sina olika utföringsformer, varjämte
stereo-filmens möjligheter beröres. Skriften avslutas med ett
avsnitt om ultrarapid- och ultralångsamfilmning samt ett
kapitel med den något oviga rubriken "Några avslutande
ord om vetenskapliga användningar av kinematografin,
spec. då mikro- och röntgenkinematografin"!!
Framställningen är koncis, pedagogiskt väl disponerad,
klar och lättläst; möjligen skulle man kunna anmärka på
att åt äldre förfaringssätt ägnas ett utrymme, som kanske
med fördel kunde ha använts för att ytterligare belysa
aktuellare metoder — men så är ju läroböcker en gång för
alla funtade. På samma historiska konservatism får man
väl skylla bruket av ordet "kinematografi". Få torde de
vara som i detta sammanhang använder något annat än
"film" rätt och slätt; skulle något förtydligande behövas,
är det väl snarare när ordet användes i någon annan
betydelse, t.ex. rullfilm eller hinna. sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
