Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 25 januari 1947 - Harald Nordenson 60 år, av sah - Hantverk och kultur 1946, av Torsten Lenk - C J F Plagemanns resor i Norrland, Dalarna och Västmanland samt på Gotland åren 1833—1856, av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 januari 194 7
81
Harald Nordenson 60 år, redigerad av SlGURD
Nauckhoff, Ragnar Winbladh m.fl. Generalstabens
Litografiska Anstalt, Stockholm 1946. 474 s., ill.
Som tredje nummer i Kemiska Centralbolagskretsens
serie av födelsedagsskrifter (The Svedberg, Tekn. T. 1944
s. 1410; Robert Ljunglöf, Tekn. T. 1945 s. 1126) kommer
nu denna uppsatssamling, utgiven till Harald Nordensons
60-årsdag. Genom jubilarens mångsidiga intressen har
innehållet blivit synnerligen brokigt, men författarna är
ge-omgående framstående män och bidragens kvalitet därför
av hög klass.
De tekniskt betonade uppsatserna är huvudsakligen av
kemisk natur. S Brohult, K Groth och J Holmberg lämnar
en översikt av fysikaliska och kemiska metoder för
analys på fettsyra och glycerider. A Hedvall lämnar ett nytt
bidrag till sina undersökningar om metallers
reaktionsförmåga, S Nauckhoff drar konsekvenserna av
atomenergins utnyttjande inom bergsprängningstekniken med
den slutsatsen, att den för närvarande nödvändiga
minimi-reaktionsmängden klyvningsmaterial torde göra den
praktiska användningen synnerligen avlägsen. L Nordenson
gör en matematisk utredning av kemiteknikens fyra
principer, nämligen materialbalans, energibalans,
jämviktsförhållanden och hastighetsförhållanden, och understryker
behovet av förutsättningslösa teoretiska undersökningar av
detta slag. I Svedberg och P O Kinell redogör för sina
ultracentrifugundersökningar av polykloroprener i
lösning, H Topsøe skriver om vanadinkatalysatorer vid
oxidering av svaveldioxid och A Wetterholm om kvantitativ
frontadsorptionsanalys. Fullt så vetenskapliga är varken
T Svedberg i sin återblick över de senaste fyrtio åren inom
kolloidkemin, med ett jämförande bildgalleri över de olika
hjälpmedlen, eller E Olsson om den tekniska forskningen
vid Liljeholmens Stearinfabrik. J Gelhaar berättar om
forskningsarbetet vid Fosfatbolagets olika verk och S
Wedel berättar om margarinindustrins vedermödor. Ett par
essäer av T Althin och E Velander avrundar bokens
tekniska innehåll.
De ekonomiska frågorna tar därnäst det största
utrymmet. I Andersson skriver om ekonomi och politik men
sysslar uteslutande med medaljens baksida, medan E
Bro-waldh är mer optimistisk när han redogör för statens
förhållande till privatbankerna. K E Gillberg och I Svennilson
utreder båda två möjligheterna att rationalisera
distributionen och hjälpa den s.k. enskilda handeln ur dess
dilemma, den förre med ombudsmannens slingrande
mel-i; n •lika intressen, den senare med vetenskapsmannens
rätlinjiga logik J Nordenson utreder äldre och nyare
uppfattningar om sparandet, medan G Åkerman drar föga
opportuna slutsatser av det engelska näringslivets
utveckling. En mycket intressant utredning av
pensionsförmånernas andel i tjänstemännens löneförmåner ges av R
Blomqvist och G Richert, utmynnande i ett system med under
hela anställningstiden konstanta pensionsavgifter. Om
våra kulturella utlandsförbindelser skriver O Lamm och
T Tallroth, och J Sachs om Stockholms Handelskammare.
Resten av boken omfattar litterära uppsatser om
Heidenstam, Strindberg och Offenbach och om vetenskapligt
bildspråk, botaniska uppsatser om fibblan och om Draba
cacuminum samt filosofiska utredningar, varav den ena
om viljans frihet erbjuder mycket av intresse, medan den
andra är ett säreget uttryck för ett esoteriskt hårklyveri
som för en icke-medlem av kabalen verkar att vara frukten
av en verksamhetslust vilken bättre kunde tillvaratas i
sådana för närvarande mera behövliga sysslor som t.ex
tillverkningen av badkar eller sömnaden av vita skjortor.
sah
Hantverk och kultur 1946, redigerad av Efraim
Lundmark. Statens Hantverksinstitut, Stockholm 1946. 304 s.,
ill. 6,50 kr.
Statens Hantverksinstituts årsbok för år 1946 är ett
konglomerat av icke mindre än ett femtiotal bidrag på
knappa trehundra sidor. Den som är van att finna en viss
enhetlighet inom bokpärmar blir åtminstone till en början
konsternerad av denna om hans dagliga tidning
påminnande brokighet. Men läsaren har i båda fallen möjlighet
att välja lektyr efter egen smak, kan läsa en
skomakar-filosofisk dikt av Nils Ferlin, en koncentrerad redogörelse
för hantverksinstitutets verksamhet under en femårsperiod
av statsrådet Gjöres, om engelsk "krigsfunkis" av Mr.
Cameron, om hantverket i dalmåleriet av Svante
Svärdström eller om hantverket och småindustrin inför 1945 års
riksdag av Torsten Bjerlöw.
På grund av mina kulturhistoriska intressen har jag bl.a.
fäst mig vid en mycket talangfullt skriven och mycket
upplysande artikel av Egil Einarsen om "Særpreg og fellestrekk
hos ingeniör og håndverker". Den kommer närmast efter
en artikel om snickaren Karlsson och driftingenjören, som
behandlar liknande problem på annat sätt. Som
kulturhistoriker har jag likaledes haft mycket nöje av Vera
Tornérhjelms journalistiskt hållna artikel om det
Ringströmska glasmästeriet på östgötagatan. Otto Joel
Jörgen-sen har försökt sig på en kortfattad översikt av "Ildstedets
Udvikling i Norden". Förf. visar för liten beläsenhet i sitt
ämne. Axel Nilssons "Äril, spis och ugn" i Ymer 1905 och
Gösta Sellings "Svenska 1700-talskakelugnar" i Svenska
Kulturbilder 1937 innehåller var för sig åtskilligt, som
borde varit med. Andra vetenskapliga eller
populärvetenskapliga artiklar kan läsas med större tillförsikt såsom den
ovan nämnda om "Hantverket i dalmåleriet" av Svante
Svärdström, "Läder och läderarbetare i det gamla
Egypten" av Gunhild Lugn, professor Lundmarks
astronomiuppsats m.fl.
Hantverkets dagsaktuella problem behandlas i flera
artiklar av Fredric Bagge, Torsten Kumfeldt, Ragnar
Schlyter, Jan-Otto Modig, Töre Browaldh m.fl. och andra
författare redogör för kongresser och sammankomster, där
dylika problem ventilerats och där rapporter om utfört
arbete i hantverkets och småindustrins intresse lämnats.
Stig Annerfeldt och H H Pauli har lämnat sakliga och
upplysande redogörelser, den förre om en svensk
verkstadsskola, den senare om ett danskt baknings- och
mjöllaboratorium.
Det nämnda kanske kan vara tillräckligt för att ge en
idé om årsbokens karaktär. Med sitt mångskiftande
innehåll är den i alla fall en ganska underhållande läsning,
som kan njutas i större eller mindre portioner efter tycke
och smak. Som typografiskt alster vittnar årsboken om
att det goda hantverkets fana nu som alltid hålles högt
hos Bröderna Lagerström. Torsten Lenk
O J F Plagemanns resor i Norrland, Dalarna och
Västmanland samt på Gotland ären 1833—1856,
utgivna och kommenterade av Carl Johan Lamm. Lund
1942—1944 (utg. 1946). 2 delar: bd 1 668 s., bd 2 128 pl.
80 kr.
Ibland gör man väl den reflexionen, att det är märkvärdigt,
vad böcker kan skrivas på olika sätt, och man blir då
tacksam och glad, när detta sätt går vid sidan om det vanliga
och är personligt färgat. Så är fallet i särskilt hög grad med
den bok, som här skall anmälas och rekommenderas.
Det råder väl numera intet tvivel om att
industriföretagens intresse för och uppskattning av såväl företagets
egen historia som industrins historia i allmänhet i vårt
land vuxit på senare år och vunnit en befäst ställning hos
industrimän och ingenjörer. Och detta icke enbart för
nöjes skull, utan även av rent praktiska orsaker. Man vill
och man skall känna samhörighet med det förgångna, det
är en av förutsättningarna för att effektivt kunna arbeta
vidare. Det är en glädjande synpunkt att man mer och
mer börjar inse att ingenting hänger fritt i luften, utan
att allting — icke minst inom ingenjörskonst och industri —
har rötter i det förgångna. Av det som en gång varit, kan
man läsa ut både positivt och negativt, antingen man är
ung eller gammal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
