Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 5. 1 februari 1947
- Framsteg inom teknik och vetenskap under 1946, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oerhört, så att man ställs inför möjligheten att
bekämpa insekter inom trädgårdsodling och till
och med inom jordbruk med de nya medlen trots
att dessa äro relativt dyrbara per viktsenhet.
Ett intressant användningsområde för
fluorvätesyra öppnade sig i samband med framställningen
av uranisotopen 235. Enligt en av de tillämpade
metoderna får uranhexafluorid i gasform passera
en barriär med mycket fina hål, varvid U-235 så
att säga hinner före den tyngre normala isotopen
U-238. I Oak Ridge utföres denna process i flera
tusen steg i en anläggning som säges ha kostat
500 M$ och som producerar tonvis av den
värdefulla isotopen. — Ett annat viktigt område för
användning av fluorvätesyra och fluorider är
såsom katalysatorer inom oljeindustrin.
Framställning av elementär fluor har kommit i
gång i rätt stor skala med användning av en ny
elektrolytisk process, där fluorväte till ca 40 %
upplöses i ett bad av smält kaliumhydrofluorid
vid ca 95°C.
Elementär fluor vinner alltmera insteg inom den
organiska kemin för fluorering enligt processer
som i stort sett äro parallella med klorering,
ehuru fluorens oerhörda reaktivitet och särskilt
fluorvätets förmåga att angripa glas bereder
ökade svårigheter. I gengäld ger fluor mera
stabila föreningar än klor. Ett fluorkolväte som inte
brinner och inte är giftigt har t.ex. så hög
kokpunkt, stabilitet och specifik vikt, att det skulle
kunna ersätta kvicksilver i kvicksilverångpannor.
En besynnerlig förening är svavelhexafluorid,
en gas, som uppges vara en ypperlig isolator för
högspänningsändamål, exempelvis inom
kärnfysiken. Som ytterligare exempel på
fluorföreningars användning må nämnas
kalciumfluoroacetat som är ett verksamt råttgift och att Ca-
och Mg-fluorider användas som reflexminskande
beläggningar inom optiken.
Flusspat eller kalciumfluorid är det bekvämaste
råämnet för fluorframställning. I Amerika finns
detta mest i Illinois och Kentucky, och
produktionen torde under de senaste åren ha överstigit
400 000 t/år. Flusspaten användes sedan gammalt
inom glasindustrin och aluminiumindustrin. För
kemiska ändamål renas materialet genom
flotation.
Syrgas
En av de märkligaste utvecklingslinjerna inom
modern teknik ligger sannolikt i användningen av
syre och syreanrikad luft i förbränningsprocesser
för att undvika de nackdelar kväve medför.
Utförligare data ha nu blivit tillgägliga
beträffande Kapitzas märkliga turbin för framställning
av flytande syre som omnämndes i förra årets
rapport.
Enligt uppgift av Langmuir beskrev Kapitza
redan 1939 en dubbelturbin med inåtriktad radial
strömning, där ena hjulet komprimerar luft till
5 at ö och det andra expanderar luften
adiabatisk till en temperatur där kondensation kan ske.
Rotorn väger blott 100 g för 6 kW och går 40 000
r/m vid en periferihastighet av 200 m/s och ett
spelrum av 0,1 mm. Den sitter på en lång böjlig
axel, med kullager som arbeta vid normal
temperatur, så att man slipper svårigheten med
smörjning vid stark kyla. Verkningsgraden
uppges till över 85 % och ett aggregat lär väga blott
1/6 mot nu gängse typer och 1/30 mot de
anläggningar tyskarna använde för tillverkning av
syrgas till V-2-bomberna. Energiåtgången beräknas
till 1,1 kWh/kg flytande luft.
Syreframställningen sker i en fraktioneringsapparat av roterande
typ, oerhört mycket mindre skrymmande och
därför bättre värmeisolerad än en kolonn.
En masugn för 200 t/dag, driven med syrgas,
uppges ha 5—6 gånger större produktion än med
luft utan besvärande temperaturstegring, och
kostnaden blir 25 à 30 % lägre. En
bessemerblåsning tar 1 minut i stället för 15. Anläggningar
för 400 Mkr. sägas vara under byggnad i
Ryssland som del av ett projekt för omläggning av
hela landets järnindustri.
Det förefaller alltså som om man i Ryssland
kommit mycket långt med användning av syrgas
för industriella processer. Detta har delvis skett
på basis av försök som i årtionden gjorts i
Tyskland till en del med gott resultat. I Ryssland finns
till och med en särskild tidskrift, Oxygen, som
specialiserar på framställning och användning
av syrgas. Enligt andra uppgifter har man i
Amerika hunnit ännu längre. Ett företag i Texas
har en anläggning för 1 600 t/dag syrgas till en
beräknad kostnad av obetydligt över 1 öre/kg
och med en effektförbrukning, som icke mycket
överstiger den teoretiska. Ett järnbruk i Kanada
har infört syrgas i viss utsträckning i
martinprocessen och därigenom fått avsevärt förkortad
chargetid. Denna utveckling bör noga följas.
Jämsides bearbetas emellertid andra metoder
att öka takten inom järnindustrin. En amerikansk
masugn har uppnått det rekordmässiga värdet
av 1 800 t/dygn med en månadsproduktion av
46 000 t. Härvid har man använt enbart
styckemalm i masugnen. En ny intressant metod att
överföra finkornig malm i styckeform består
däri, att malmen i fuktigt tillstånd överföres till
bollar, som sedan sintras vid lämplig temperatur.
En annan åtgärd för att öka masugnarnas
produktion prövas nu vid Republic Steel Co:s verk
i Cleveland. Man har här omkonstruerat en
masugn så, att den kan arbeta under förhöjt tryck,
ca 2,5 at i formnivån, varigenom gashastigheten
i ugnens inre väsentligt nedgår. Bland andra
fördelar vinnes därigenom, att de vid normal drift
mycket stora stoftförlusterna med avgaserna
starkt nedbringas, vilket ger möjlighet till ökad
lufttillförsel och därigenom förhöjd produktion.
(Kalling.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:46:35 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0113.html
