Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- H. 5. 1 februari 1947
- Framsteg inom teknik och vetenskap under 1946, av Edy Velander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bioteknik
Som vanligt finns även i år ett rikt
nyhetsmaterial från det i stark utveckling stadda
gränsområdet mellan biologin å ena sidan och fysiken
och kemin å den andra.
Inom den livsmedelskemiska forskningen ägnas
särskild uppmärksamhet åt blandningen av
linolsyra, linolensyra och arachidonsyra (vitamin F).
I Holland har man i sommarsmör funnit en
omättad syra, vaccensyra, med samma elementära
sammansättning som linolensyra och som även
betecknas som vitamin. De övriga fettlösliga
vitaminerna A, D och E framställas nu industriellt
i Amerika genom molekylardestillation i stor
skala. Råmaterialet är fiskleverolja och
vetegroddolja. (von Euler.)
En annan livsfaktor, som finns i spenatblad och
kallas folic acid, eller "bladsyra", har befunnits
vara identisk med fyra andra faktorer tidigare
isolerade ur lever, jäst etc., bland annat det s.k.
vitamin M. Bladsyran, som numera även kan
syntetiseras, har stor betydelse vid bekämpandet
av anemi och andra blodsjukdomar.
Av 32 aminosyror äro endast 10 helt
oumbärliga för cellbildningen i kroppen. Industriell
tillverkning av dessa förekommer nu, och hydrolysat
innehållande balanserade doser därav finnas i
marknaden avsedda för intravenös tillförsel. Det
har visat sig kunna böta smygande
bristsjukdomar och förebygga magsår. (Nielsen.)
Ett av de viktigaste problemen inom
konserveringsindustrin är hur man skall hindra i
matvaror ingående fett från att härskna. Vissa i
naturen förekommande ämnen, t.ex. E-vitamin och
guaiac-harts (från ett västindiskt träd, Guaiacum
officinalis) ha i flera år använts som
antioxidanter med förmåga att stabilisera fett. Ett av de
mest aktiva preparaten extraheras ur den i
Sydväststaterna i Mexiko växande kreosotbusken
(Larrea divaricata), nämligen den s.k. NDGA
eller dinor-dihydro-guaiarinsyra. Nyare
undersökningar ha visat, att dennas effekt stegras vid
närvaro av vissa andra ämnen, framför allt
C-vitamin (askorbinsyra) och E-vitamin (tokoferol),
så att en inblandning av blott 0,01 % kan öka
hållbarheten hos animaliskt fett ända till 100
gånger. Prov ha hållit sig friska i ett år vid
förvaring i rumstemperatur. (Lundberg.)
Flera nya varianter av det märkliga
insektsdödande medlet DDT (diklor-difenyl-trikloretan)
och det ogräsdödande växthormonet 2-4-D
(2-4-diklor-fenoxi-ättiksyra), som jag talade om i
fjol, ha fått många efterföljare med olika
tillämpningar.
På samma sätt är penicillin endast ett bland
många antibiotika, som ivrigt studeras, bl.a. även
här i landet. Av särskilt intresse är streptomycin,
som är mera stabilt än penicillin och vid
djurförsök visat sig kunna angripa även en del
gramnegativa bakterier, som äro motståndskraftiga
mot penicillin. Forskarna ställas inför svåra
problem genom de antibiotika-alstrande svamparnas
oförmåga att hålla sig konstanta och genom
lättheten att undergå mutationer såväl morfologiskt
som ur biosyntetisk synpunkt.
Hela denna utveckling illustrerar de organiska
ämnenas oerhörda mångfald. Det har gått med
alla dessa nyheter som med sulfonamiden för
några år sedan. De äro numera endast typer för
hela grupper av likartade substanser med
specifika egenskaper.
Konstharts
Tiden medger inte att i år gå allt för mycket in
på den senaste utvecklingen inom
konsthartsområdet. Jag vill inskränka mig till att påpeka
två utvecklingslinjer av intresse, nämligen
sökandet efter ämnen som tåla höga och låga
temperaturer och efter ämnen som ha särskilt låga
dielektriska förluster och därför passa som
isolatorer vid ultrahög frekvens.
Melaminhartsimpregnerade laminater med
glasväv ha länge använts för konstruktioner, som
måste tåla temperaturer strax över vattnets
kokpunkt. Under kriget framkommo även
kombinationer av asbest och melaminharts, t.ex. för
tändkablar på traktormotorer. (Man kommer att
tänka på fornfynden vid Nämforsen, där redan
stenåldersfolket lärt att blanda in asbest i leran
för att få värmefasta kärl!) Melaminharts har en
stor fördel inom elektrotekniken genom att ytan
blir krypströmsfast. En nackdel är den stora
efterkrympningen. (Liander.)
Man brukar ju anse, att konsthartser äro amorfa
kroppar. Noggranna undersökningar av
kylningsförlopp i vissa termoplaster, t.ex. polyetylen och
polyamider, ha dock visat, att omvandlingar
försiggå vid bestämda temperaturer, förenade med
en molekylär orientering, som mycket påminner
om kristallisation. Detta förklarar delvis den
starka krympning dylika konstmassor undergå
efter formpressning. I melaminharts har man
möjligen att göra med ett annat fenomen,
nämligen en ombyggnad av själva hartsmolekylen.
Häromdagen såg jag brickor av
melaminhartsimpregnerat material avsedda för förvaring av
djupfrusna nästan färdiglagade rätter, som skulle
serveras i flygplan, sedan brickan med innehåll
satts i en elektrisk ugn först för upptining och
sedan för färdiglagning av maten.
Polyetylen är ett förnämligt
konstruktionsmaterial på grund av sina låga dielektriska förluster
och användes bland annat i radarkablar. Det har
nu lyckats amerikanska kemister att fluorera
etylen och sedan framställa polytetrafluoretylen,
som har ännu mera anmärkningsvärda
egenskaper. Man utnyttjar därvid fluoratomernas
förmåga att bilda stabila föreningar. Produkten har
mycket god värmebeständighet förenad med
utomordentliga elektriska egenskaper och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:46:35 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0115.html
