Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 8 februari 1947 - Fiberplattor — framställning och egenskaper, av S Bertil Segring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 februari 19A7
121
Fiberplattor
— framställning och egenskaper
Civilingenjör S Bertil Segring, Kramfors
Fiberplattor är enligt definitionen ett
skivfor-migt byggnadsmaterial av minst 1,5 mm tjocklek,
som framställts, genom att man i vått tillstånd
hopfiltat vegetabilisk fiber och därefter på
lämpligt sätt torkat fiberfilten.
Fiberplattor kan med hänsyn till fiberfiltens
uppbyggnad vara av två slag, skiktade och
homogena. De förra framställes genom
sammangusk-ning eller sammanklistring av två eller flera
tunnare skikt. Denna metod tillämpades först i
Amerika och var länge så gott som
allena-rådande1. I Sverige har den endast tillämpats vid
två fabriker. Vid tillverkning av homogena
plattor formas hela fiberarket i en operation.
Fiber-plattor tillverkas numera övervägande enligt
denna metod.
Med hänsyn till deras allmänna egenskaper
indelas fiberplattor i porösa och hårda. De förra
åstadkommes genom enbart torkning av de våta
fiberarken, medan de senare tillika undergår
pressning och eventuellt även annan behandling
samtidigt med torkningen. Inom de båda
grupperna finns ett flertal typer med starkt avgränsade
egenskaper, som kommer att beskrivas närmare i
fortsättningen i samband med de olika
behandlingsprocesserna.
Råvaran och dess förberedning
Som råvara inom svensk fiberplattindustri
användes så gott som uteslutande fiber av barrved
(tall och gran), men i utlandet har i stor
utsträckning även andra fiberslag kommit till
användning, såsom björk, al, poppel, sockerrörsavfall
(bagasse), vetehalm m.fl. Tillverkningssätten för
de flesta fiberplattor med trä som
utgångsmaterial kan illustreras med schema, fig. 1.
Vid utformningen av den maskinella
utrustningen för vedbehandling och flisberedning
har fiberplattfabrikanterna i allt väsentligt
använt samma konstruktioner, som redan införts
vid pappersmassefabrikerna (barkningsapparater,
flishuggmaskiner och flissåll) 2.
På grund av att fordran på vedens kvalitet och
renhet är mindre vid fiberplattillverkning än
Bearbetning av föredrag i Tekniska Föreningen i Jönköping den 15
februari 1946.
674.817-41
691.85
vid framställning av pappersmassa och
ädelcellu-losa, har utvecklingen av hithörande maskineri
icke ägnats någon annan uppmärksamhet från
plattindustrins sida än att förbättringar, som
framkommit inom cellulosafabrikernas
vedrenserier, installerats i fiberplattfabriker endast i mån
som det varit ekonomiskt och tekniskt förmånligt
att utnyttja dem. Då det stundom förekommer,
att träflis, speciellt sågverkshack, innehåller
enstaka järnföremål, som ställer till skada och
förtret om de inmatas i defibrörerna, brukar man
i någon av de sista flistransportörerna inbygga
kraftiga magneter, över vilka flisen får rinna
fram, utbredd i mycket tunna skikt. Antingen
användes permanenta stålmagneter av den typ, som
förekommer inom frörenserier och kvarnar,
eller också begagnas roterande
likströmsmata-de magnettrummor, liknande anrikningsverkens
magnetseparatorer.
Flisens torrhalt är av en viss betydelse när det
gäller att uppnå ett gott resultat vid
defibreringen, varför man numera går in för kontroll
av flisens fuktighet. Denna kan korrigeras genom
vattentillsats från spritsdysor, som inbygges i
transportörer och flisbingar.
Fig. 1. Tillverknings schema
för fiberplattor (–-porösa
plattor; - hårda plattor).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
