Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Befälsuttagning vid värnpliktstjänstgöringen och teknikerna, av Bengt Brusewitz - Diskussion, av R Woxén, G Hössjer, L Sundblad, L Östman, O Langlet, S Hulthin, A Högberg, M O Öhrner, W A Douglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206
TEKNISK TIDSKRIFT
get. Nu när det är fred gäller det för oss att utbilda oss
tekniskt så att vi kommer på toppen av tekniskt kunnande
och kan klara oss i den fredliga kampen. Jag vill därför
ifrågasätta om det är riktigt att lägga så stor betydelse vid
värnpliktsförhållandena, som vi nu gör då det gäller att
bedöma inträde till teknisk högskola. Det kan leda till att
sådana kommer in och blir ingenjörer som kanske inte
passar särskilt bra därtill.
Av de 588 som i år sökte in på Chalmers Tekniska
Högskola hade 428 militärtjänst. Av dessa kom 169 in, alltså
större procent än vid Tekniska Högskolan. 38 sökande
kom in utan att ha någon militärtjänst. Detta lilla antal
tyder på att de sökande icke har frihet att välja när de
vill göra sin militärtjänst. Förr kunde man lägga
militärtjänsten i huvudsak efter studierna och det borde vara
likadant nu. Militärtjänst bör undvikas under studietiden, men
om den måste förekomma skulle den omfatta hela år så
att de studerande inte kommer i otakt. Annars inträffar
svårigheter, som exemplifieras av följande. CTH förfogar
för avdelningen för kemi över 26 laboratorieplatser i varje
årskurs. Sedan tillströmningen till kemiavdelningen ökat
i början av kriget, har 26 nya studerande intagits årligen
i första årskursen i avdelningen för kemi. Ett antal av
dessa studerande, som flyttats till högre årskurs, har
meddelat, att de väntar inkallelse till militärtjänst under längre
tid. I så fall kan högskolan, om de försenas ett helt år,
icke garantera dem plats i laboratorierna, när de
återkommer, ty alla platser kan bli upptagna av de studerande,
som går i närmast lägre årskurs. Även inom andra
avdelningar än den för kemi kan liknande svårigheter uppstå
t.ex. i fråga om platser i ritsalarna. Om därför längre
inkallelser av studerande under deras studietid icke kan
undgås, måste intagningen av studerande minskas, så att
endast en del av högskolans kapacitet i detta avseende
utnyttjas.
Teknolog L Sundblad: Studietakten vid de tekniska
högskolorna är oerhört forcerad. Tidsförlusten till följd av
militärtjänst blir därför kännbar. Det är ett livsintresse
för teknologen att bli klar med sin examen så fort som
möjligt och det är därför önskvärt att militärtjänsten icke
fördröjer detta. Det är förklarligt om någon försöker dra
sig undan officersutbildningen även om han skulle vara
lämpad därför. Det kan finnas försörjningsplikter och
annat som gör det angeläget för teknologen att bli fort
färdig. Yrkesutbildningen är teknologens väsentliga
intresse. För min del ser jag helst att militärtjänsten lägges
till sommarferierna.
Det finns också ett annat sätt att intressera teknologerna
för militärtjänst och det är att utnyttja dem i
specialtjänster. Det nyligen avslutade kriget har visat sig vara
ett teknikens krig som ställt mycket stora krav på den
tekniska forskningen. Det synes mig därför motiverat att
de specialtjänster som nu finns väsentligen utökas.
Teknolog L Östman: Man kan inte begära alt den unge
studenten enbart av lojalitet skall ta på sig den långa
militärtjänst, som utbildning till officer innebär. Mäskning
måste förhindras på annat sätt. En orsak är att man inte
söker väcka de unga rekryternas intresse i tillräcklig grad.
Det gäller också att bortarbeta den misstro mot
krigsmakten som uppkommit. Jag anser att den demokratisering
som nu börjat bör fullföljas. Man kanske också kan få
bort det starka reglementstvånget.
Kompensation för den längre utbildningen kan ske
antingen genom premier eller genom meritberäkning. Jag
vill tillstyrka att premien höjes till 3 000 kronor. Den
ekonomiska gottgörelsen kan också tänkas ske i form av
pension, vilket för närvarande är en mycket uppskattad form.
Vad meritberäkningen beträffar anser jag att de tekniska
högskolorna ha gått långt nog, ja, kanske t.o.m. för långt.
Det är arbetsgivarens sak att avgöra värdet av
militärtjänsten och inte högskolornas.
Soin vi teknologer ser på saken bör man inte åsamkas
mer än ett års tidsförlust till följd av militärtjänst. Går
detta samt höjes premierna till 3 000 kronor tror jag att
man kan få större intresse för militärtjänsten.
Jag skulle vilja föreslå att de tekniska högskolorna
återgår till att börja höstterminen den 1 oktober och att
kadettskolorna inkallas till den 1 juli, härigenom skulle
de studerande få möjlighet att delta i den mycket viktiga
tentamensperioden i juni. Sedan kan man få ledigt från
tentamensperioden i oktober som är mindre betydelsefull
samt ta ledigt från första delen av höstterminen.
Docent O Langlet: Om man inte frivilligt kan få
tillräckligt antal aspiranter för officersutbildningen måste
tvångskommendering tillgripas. Då erfarenheten visar att
de tvångskommenderade maskar, bör man eftersträva att
göra utbildningen så lockande, att den blir eftersträvad.
Värnpliktiga Officerares Riksförbund föreslog i samband
med ett remissyttrande, att den ekonomiska ersättningen
skulle beräknas med index. Det är viktigt att ersättningen
avvägs så att så många som möjligt anmäler sig frivilligt.
Lämpligt vore även att statliga företag samt sådana
privata företag som åtnjuter statsbidrag tog viss hänsyn
till militärjänsten t.ex. vid tjänsteårsberäkning.
Professor Woxén nämnde i sitt anförande att en stor del
av de utbildade officerarna kom in vid Tekniska
Högskolan. Det skulle vara intressant att få veta i vilken
utsträckning de officersutbildade kunnat hävda sig i undervisningen.
Professor Woxén: Det är min mening att de
officers-utbildade i regel blir goda ingenjörer. De flesta på
avdelning V o V har god nytta av sin officersutbildning. Jag
tror därför att den extra poäng som officersutbildade
erhåller är rättvis.
Professor S Hulthtn: I allmänhet torde det vara viktigt
att så många som möjligt fullgör sin värnplikt före
studierna. En nybliven student tycker att 3 000 kronor är
bra betalt och finner sig därför lätt i utbildningen. Väntar
ban emellertid till efter examen finner han att han är
värd 7 000 à 8 000 kronor om året och kan således inte
med samma glädje underkasta sig den uppoffring, som
militärtjänsten innebär. Den som väntar till fyra à fem år
efter studentexamen har icke heller samma fysiska spänst
varigenom militärtjänsten försvåras.
Civilingenjör A Högbekg: Det är viktigt att militärtjänsten
är så effektiv som möjligt och sker med planmässighet.
Spilltiden bör framför allt bringas ner och alla bör känna
att militärtjänsten är en fostran och icke pedanteri.
Den ekonomiska ersättningen bör till större del än vad
nu är fallet ske genom månadslön och inte helt genom en
klumpsumma efter examen. Vid inträde till de tekniska
högskolorna bör endast sådan militärtjänst poängbedömas
som den värnpliktige haft nytta av som blivande ingenjör.
Civilingenjör M O öhrner: Jag anser att det bör vara ett
krav från de tekniska högskolornas sida att
militärtjänsten fullgjorts före inträdet vid högskolan. Härigenom
skulle splittring av utbildningstiden undvikas, till bästa
gagn för både civil och militär utbildning, och ferierna
vid högskolan kunna användas för praktik. Från detta
krav skall endast de undantas som skall fullgöra sådan
specialtjänst som måste vara förlagd efter studierna. Även
officersutbildningen bör förslagsvis fullgöras före inträdet.
På tal om extra tidsförlust bör man komma ihåg att en
ingenjör som kommer ut som arbetsledare kan ha god
nytta av utbildningen till officer. Han får lättare att ta folk.
Generallöjtnant W A Douglas: Inte skall vi väl sväva på
målet när det gäller att karakterisera maskningen som illojalitet.
Det talas ju om att vår tids ungdom är ansvarsmedveten.
Det talas om den mognad, som vårt samhälle har. Det är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
