Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 1 mars 1947 - Befälsuttagning vid värnpliktstjänstgöringen och teknikerna, av Bengt Brusewitz - Diskussion, av R Woxén, G Hössjer, L Sundblad, L Östman, O Langlet, S Hulthin, A Högberg, M O Öhrner, W A Douglas - Stipendier - TNC: 5. Avhärda, mjukgöra, mjuka, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1947
207
så. Men om vår ungdom verkligen är mogen att vid
mycket unga år träda in i det politiska samhällslivet, då kan
man väl också fordra att den är lojal vid fullgörandet av
sina plikter. Ofta har jag frågat de värnpliktiga: "Hur
kommer det att gå med Er i höst om Ni fortsätter att
bjuda till som Ni gör? Är det så stor olägenhet för Er att
delta i officersutbildningen?" — "Ja." Det är en
pliktkollision. Ett litet samtal kan emellertid törnå folk i rätt
riktning. Jag har aldrig tröttnat på att för officerarna
påpeka betydelsen av upplysning. Tala med folket om den
väg de skall gå. Vädja till dem på ett förståndigt sätt och
det är inte förgäves. Man skall inte sticka under stol med
att det är och förblir illojalitet att maska även om man
förstår orsaken till den.
En undersökning har visat att omfattningen av
mask-ningen är relativt liten. Vid infanteriet uttogs i ett fall 431
till officersutbildning, därav 239 tvångsvis. Till kavalleriet
uttogs 32 stycken varav endast 7 tvångsvis. Från
pansartrupperna har jag siffrorna 60 — 11 och från artilleriet
125 — 69. Om man undersöker när maskningen äger rum
finner man att det är under den tid då det är ovisst om
vederbörande skall bli uttagen för fortsatt utbildning.
Nälden saken väl är klar förekommer ingen mäskning längre.
Man skulle kunna tro att aspiranterna på Karlberg där de
tvångsvis kommenderade tidvis utgjort flertalet skulle
maska och inte göra sitt bästa. Så är det emellertid inte.
Alla intygar att de unga pojkarna arbetar som djur.
Systemet med tvångsuttagning är ur psykologisk synpunkt
behäftat med stora nackdelar. Samtidigt måste jag emellertid
säga, att systemet är berättigat och nödvändigt.
Det har här talats om behovet av specialister. En ingenjör
tycker att det är naturligt att han användes inom
ingenjörsbefattningar där han kan ha nytta av sin utbildning.
Det är emellertid inte alltid möjligt eftersom behovet av
tekniker inom försvaret icke är så stort som antalet teknologer.
Kritik mot militären är lätt att utöva. Upplyft emellertid
inte småsaker till principsak. Tag inte heller
beredskapstidens erfarenheter till utgångspunkt. Den som under de
svåra åren hade att ansvara för den svenska arméns
utbildning och organisation vet väl att det på flera håll rått
allvarliga brister. Ett botemedel mot dessa är noggrant
utbildade officerare. Utmärkande för beredskapstiden var
bristen på dugligt befäl.
Då det gäller att lägga utbildningen för teknologerna så
att bördorna blir så lätta som möjligt, är vi för vår del
villiga att anpassa oss efter önskemålen. Det kan emellertid
ofta vara svårt att uppfylla dem. Det är inte svårt då
det gäller läkare eftersom man här har en kategori där
samtliga under krig skall sköta samma tjänst för vilken
de utbildats civilt.
Till professor Hössjer vill jag säga att det är givetvis
viktigt att vi spänner våra krafter till det yttersta på det
civila området och försöker att där få fram det bästa
möjliga. Det är en fascinerande synpunkt, som jag värderar,
men jag tror, att det också kan vara farligt. Man säger: "Nu
är det fred, låt oss inskränka på den militära beredskapen."
Teknolog östman: Det är en allmänt utbredd uppfattning
bland studenterna, att den första tjänstgöringen bör vara
gjord före inträdet till högskolorna, däremot tror jag att
man önskar göra officersutbildningen efter.
Generallöjtnant Douglas: Det går kanske bra vid de
tekniska högskolorna men stöter på stora svårigheter vid
universiteten.
Professor Hössjiek: Den som har att genomgå en lång
militärtjänst skall ha kompensation härför som bör ges i form
av pengar men inte som merit vid tillträde till vissa yrken.
Professor Woxén: Om all militärtjänst förlägges till
sommaren, när skall då teknologen praktisera? All praktik
kan knappast förläggas före inträdet.
Stipendier. Under 1947 kommer att utdelas stipendier,
avsedda att bereda yngre forskare med t.ex. högskolestudier
i teknisk fysik, elektronik eller telefoni tillfälle att under
ett år, företrädesvis i USA, grundligt studera
matematikmaskiner med tanke på att framdeles ägna sig åt att i
vårt land införa dessa hjälpmedel. Ansökningar med
meritlista och referenser ställes till IVA, Stockholm 5.
TNC
5. Avhärda, nijukgöra, mjuka
Verbet avhärda användes om borttagning av hårdhet ur
vatten. Det är sammansatt av prefixet av- och verbet härda,
som i sin tur är bildat av adjektivet hård och betyder: göra
hård. Prefixet har i detta fall betydelsen "bort", på samma
sätt som i avvänja, avkristna, vilka verb också ytterst är
att härleda från adjektiv, nämligen van, kristen, samt
avkläda, avlasta, avmagnetisera, avskruva m.fl.
En viss tveksamhet i fråga om avhärda kan vållas därav,
att prefixet av- i en del andra ord i vårt språk inte hai
betydelsen "bort". Det gäller t.ex. avjämna = jämna,
avklara i= klara, ävensom avbilda, avsmaka, avsluta m.fl. Ja,
i själva verket finns verbet "avhärda" också i betydelsen
härda. I Östergrens Nusvensk ordbok förekommer exemplet
"väl avhärdade blomsterplantor". Ordet är i detta fall
direkt övertaget från tyskans abhärten, som betyder härda,
göra hård. Eisen abhärten betyder att härda järn, icke att
göra järn mjukt, vilket uttryckes genom verbet enthärten.
Den dominerande betydelsen hos det svenska prefixet
av-är dock den först angivna, "bort", och någon tvekan om
betydelsen av det redan flitigt brukade verbet avhärda
behöver därför knappast uppstå. Det är också en fullt
riktig svensk ordbildning. En från något håll framförd
uppfattning, att ordet skulle förutsätta att man först med
särskilda konstgrepp framkallat hårdheten, kan icke stödjas
på språkliga grunder.
Förslag har framställts att utbyta avhärda mot "avhårda".
Häremot kan dock ur ordbildningssynpunkt invändas att
något verb "hårda" inte finns. "Avhårda" verkar därför
onaturligt och kan inte rekommenderas.
Ett annat verb med samma betydelse har också fått
praktisk användning, nämligen mjukgöra. Mot detta ord finns
ur ordbildningssynpunkt ingenting att invända. Dock måste
sägas att det är stelare än avhärda. Man kan i ledigt tal
säga: Nu ska vi avhärda det här vattnet, men inte så
gärna: Nu ska vi mjukgöra det här vattnet, utan
förmodligen: Nu ska vi göra det här vattnet mjukt. Som
verbalsubstantiv går det bra: mjukgöring, mjukgöringsmedel.
För den som tvekar huruvida formen inte borde vara
"mjukgörning" hänvisas till TNC 6 s. 27.
Ledigare än mjukgöra vore verbet mjuka. Det skulle gå
bra att säga: Nu ska vi mjuka det här vattnet, och formen
mjukning, t.ex. i mjukningsmedel, skulle vara bekväm.
Ordet finns ju redan i uttrycket "mjuka upp", varför det
knappast kan sägas innebära en nybildning.
Resultatet av det sagda blir alltså: avhärda, mjukgöra och
mjuka är alla språkligt korrekta termer. De båda första
användes redan; i ledigt språk lämpar sig avhärda bättre,
utom som verbalsubstantiv i vilket fall avhärdning och
mjukgöring är lika goda. Verbet mjuka användes ej på
detta sätt för närvarande, men är det bekvämaste. Ordet
"avhårda" kan icke rekommenderas.
Publikationen TNC 11, TNC-spalten 1946, är nu under
utsändning till bokhandeln; priset är 1 kr. Intresserade
köpare torde beakta att TNC:s publikationer försäljes
endast genom bokhandeln, eller från förlaget AB Seelig &
Co., Stockholm, däremot inte direkt från TNC. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
