Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 11. 15 mars 1947 - Organisation av interna transporter inom industrin, av Erik Nothin - Nya semesterlagen, av sah - Studier i svenska textila industiers struktur, av John Thure Reinholds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
TEKNISK TIDSKRIFT
måste i säkerhetens och ordningens intresse
utarbetas en väl genomtänkt och tydlig instruktion
för truckförare, traversförare och
transportarbetare. Vid ett större svenskt industriföretag lyder
exempelvis instruktionen för de senare som
följer: "Studera noga gällande säkerhetsföreskrifter.
Se till, att endast felfria lyftanordningar
användas, och att de äro rätt monterade. För oarbetat
gods skall kätting användas. Stropp skall
användas för bearbetat gods. Ge tydliga signaler till
traversföraren. Gå icke under hängande last. Följ
med lyftet och se till, att ingen person går under
lasten. Lägg aldrig bearbetat gods direkt på
cementgolvet. Emballera godset väl. Anmäl
omedelbart om fel uppstår på transportanordningen."
Nya semesterlagen, av Arnold Sölvén. 5:e uppl. Tidens
Förlag, Stockholm 1947. 176 s. 2,75 kr.
Denna nya upplaga har av förf. försetts med de
ändringar och kompletteringar som är betingade av de
ändringar av 1945 års lag om semester, vilka trädde i kraft
med 1946 års ingång. Boken inledes med en redogörelse för
lagens tillkomst. Därefter följer en kort och översiktlig
kommentar över allmänna och särskilda semesterlagarna
— en mycket praktisk anordning för den som hastigt vill
sätta sig in i någon särskild bestämmelses innebörd. Först
därefter kommer bokens huvuddel, med utförliga och
exemplifierade kommentarer till de båda lagarna. På slutet
kommer själva lagtexterna och allra sist ett sakregister.
sah
Studier i svenska textila industriers struktur, av
Folke Kristensson. Industriens Utredningsinstitut, Stöckl
holm 1946. 503 s. 19 kr.
Under krigsåren har rationaliseringens betydelse för vårt
lands materiella välstånd blivit alltmera uppenbar. När
man talar om näringslivets rationalisering, tänker man
vanligen i första hand på företagsrationaliseringen, dvs. den
rationella ledningen av det individuella industri- eller
handelsföretaget. På sistone har man dessutom ofta träffat
på begreppet strukturrationalisering, som är strävan att
med olika medel höja produktiviteten, dvs. arbetsresultatet
per tidsenhet, inom en hel bransch av näringslivet. I den
allmänna debatten har man i detta sammanhang även
kommit in på frågan, om strukturrationaliseringen
förutsätter statlig planhushållning eller eventuellt förstatligande
av större eller mindre delar av näringslivet. Härigenom har
strukturrationaliseringen tyvärr fått en betydligt större
politisk belastning än företagsrationaliseringen.
Strukturrationaliseringen är emellertid ett problem av
synnerligen stor vikt både för industrin och samhället.
Problemet kan ej lösas genom politisk debatt, lika litet som
ett tekniskt eller medicinskt problem kan klaras på detta
sätt. För att komma någon vart måste man skaffa sig
objektiv kunskap om det område av näringslivet som är
aktuellt. Man rör sig här liksom vid all rationalisering i
gränsområdet mellan tekniken och ekonomin, speciellt
företagsekonomin. Vid lösandet av ett vanligt tekniskt
problem måste man utgå från fakta och sammalunda är
förhållandet beträffande strukturrationaliseringens invecklade
frågeställningar.
När det gäller strukturrationaliseringen i vårt land måste
nog konstateras, att man hitintills skrivit och talat ganska
mycket därom utan att ha något säkert underlag att utgå
från. Mera ingående strukturanalyser av näringslivets olika
delar har nämligen saknats. För textil- och
konfektionsindustriernas del är nu denna brist på ett förtjänstfullt sätt
avhjälpt genom den undersökning, som utförts av förf.,
och vars resultat framlagts i föreliggande arbete. Denna
avhandling har den 14 december i fjol ventilerats vid den
första doktorsdisputation, som anordnats vid
Handelshögskolan i Stockholm. Förf. blev därmed Sveriges förste
eko-nomie doktor.
Utredningen har verkställts på uppdrag av Industriens
Utredningsinstitut. Statistiska uppgifter har infordrats från
ca 1 100 företag och särskilt utförliga sådana från flera
hundra företag. Resultatet av detta omfattande arbete
framlägges i två avdelningar. Den första är av principiell
natur och redogör för de undersökningsmetoder som
använts samt för de ekonomiska sammanhang, som under
olika förutsättningar ligger till grund för den allmänna
produktions- och distributionsstrukturens utformning inom
en bransch, delbransch eller företag. I det andra och mera
omfattande avsnittet framlägges en utförlig analys av
produktions- och distributionsförhållandena inom de textila
industriernas verksamhetsområden, dvs. ylle-, bomulls-,
trikå- och konfektionsindustrierna. Dessa analyser inledes
med redogörelser för utvecklingen under 1930-talet och
avslutas med intressanta betraktelser över produktiviteten
Framställningen illustreras med ett stort antal diagram. En
sammanfattning på engelska avslutar verket.
Det skulle föra för långt att ingå på en detaljgranskning
av innehållet. I första hand är detta naturligtvis av intresse
för textil- och konfektionsindustrins folk. Arbetet har
emellertid ett principiellt innehåll, som bör intressera
industrimän även inom andra branscher, både ekonomer och
ingenjörer. Det är nämligen, som tidigare antytts, första
gången i vårt land som en ekonomisk strukturanalys har
utförts i stor skala på basis av ett från verkligheten
inhämtat, utförligt siffermaterial. I denna strukturanalys
ingår ej blott ekonomiska utan även en hel del tekniska
upplysningar om berörda industrier. Det är också första
gången ett försök gjorts att sammansmälta det individuella
företagets och branschens ekonomiska problem. Vidare
söker förf. i en principiell analys beakta såväl
produktionens som distributionens problem och undersöka hur dessa
inverkar på varandra. Genom sin allmänna uppläggning kan
arbetet tjäna som grundval för vidare undersökningar av
olika detaljfrågor inom textil- och konfektionsindustrin
samt — icke minst viktigt — vara en god vägledning för
liknande strukturanalyser inom andra industrigrenar.
En speciellt intressant iakttagelse i boken är den starka
effektivitetsspridning som förekommer inom många delar
av de textila industrierna. Sannolikt är förhållandet
ungefär detsamma även inom andra delar av näringslivet. Man
frågar sig vad detta kan bero på. Förf. ger intet direkt
svar på denna fråga. Givetvis är det många samverkande
faktorer som orsakar denna produktivitetsvariation. Det är
för övrigt alltid svårt att direkt jämföra olika företag, även
om de har ungefär samma tillverkningsprogram. Men i stort
sett kan man säga, att förutsättningen för ett gott resultat
av industriell verksamhet under konkurrens ligger i en
rationell företagsledning, som har förmåga att samordna
just de tekniska och kommersiella synpunkter som förf.
pekar på. Samspelet mellan dessa faktorer kan — som förf.
också visar — leda till att även företag med likartat
varuområde kan ha olika hög produktivitet och olikartad
struktur i övrigt men ändå vara lika "rationella" som helhet
betraktade. Häri ligger otvivelaktigt en av de många i
avhandlingen antydda orsakerna till den starka
heterogeni-teten inom många grupper av textilföretag med liknande
produktionsinriktning. Självfallet är, att skiljaktigheter i
denna ofta medför strukturella olikheter i fråga om
företagens uppbyggnad ej blott ur teknisk utan även ur
merkantil och rent ekonomisk synpunkt.
För att kunna genomföra undersökningen har förf. måst
införskaffa en mängd upplysningar från olika textila
företag. Det är glädjande att dessa beredvilligt lämnat från sig
uppgifter, som tidigare skulle ha ansetts farliga att yppa.
Det hedrar textil- och konfektionsindustrierna, att de till
gagn för det hela i stor utsträckning "lagt korten på
bordet". Förf. har också med omdöme och stor urskillning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
