Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 22 mars 1947 - Planläggning av gator och vägar i England, av Dag Blomberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Trafikledsplan för Warszawa (visad på
stadsplane-utställningen i Hastings). A Tillräckligt gatusystern för
centrum består av en med Weichsel parallell trafikled och en
mot denna vinkelrät led; B från ytterområdena tillföres
trafik så som pilarna visa; C trafiklederna från
ytterområdet införas emellertid icke till det centrala området utan
ansluta utanför detta område; D floden gör, att
huvudstråket utefter floden måste uppdelas i två stycken, en på
vardera sidan om floden; E trafikledsplanen utförd på detta
sätt ger 8 korsningspunkter, som samtidigt komma att
utgöra bebyggelsecentra. Huvudgenomfarten genom
stadsområdet sker utefter de båda med floden parallella
trafiklederna; F från var och en av de 8 korsningspunkterna
ledes trafiken in till stadscentrum, och var och en av
dessa punkter tillföres trafik från ytterområdena med en
bestämd avgränsning av denna trafik, så att till varje punkt
införes trafik från den utanför liggande sektorn; G
eftersom flodens lopp icke är rätlinjig, blir trafikledsplanen
något deformerad.
land liksom här i landet göras vinkelräta, utföras
av amerikanarna med förkärlek spetsvinkliga. På
utställningen visades en typisk sådan amerikansk
planlösning (fig. 4).
Jämför man denna trafiklösning med en engelsk
motsvarighet (fig. 5) konstaterar man, att
engelsmännens krav på vinkelrät korsning medför ett
icke oväsentligt ökat breddbehov. Detta kan
utläsas av de breddmått som givits skiljeremsan i de
olika planlösningarna, 6 resp. 10 m. Nedsättning av
hastigheten kostar alltså en del i förlorad mark.
Detta blir än mer påtagligt vid trafikplatser
sådana som nyss avhandlades.
En intressant upplysning lämnades om
fot-gärigarproblemet och hur man hoppades få bukt
med det. Man hade beslutat att i London göra
praktiska försök för att få utrönt, vilket som var
mest effektivt, att vid övergångsställen för
fotgängare använda trafikpolis eller lita till
mekaniska anordningar.
På en och samma gata skulle på alla
övergångsställen markeras på vanligt sätt och polis
utposteras. Polisen hade att förhindra att de gående togo
sig över på andra ställen av gatan än vid
övergångsställena. Därmed hoppades man få klargjort
om det är möjligt att uppfostra de gående med
polisens hjälp. På en annan sträcka skulle
någon polis icke finnas utposterad. Gångbanan
skulle här förses med räcke för att förhindra
gångtrafikanterna att korsa gatan annat än vid
övergångsställena och trafiken utefter gatan skulle
progressivsignalregleras. Därmed skulle man få
Min holländske sagesman tolkade holländarnas
uppfattning i den frågan så, vilket nog bra nära
överensstämmer med den i Sverige gängse
uppfattningen: "I Holland finns en del
cirkulationsplatser men man tycker icke om dem och man
undviker att bygga sådana, om det icke är
nödvändigt. Har man att räkna med verkligt stor
trafik och där huvudvägar korsa varandra, kommer
man icke ifrån dem, men de måste vara väl
upplysta och försedda med underfarter för
cyklisterna. Om man över huvud skall utföra
cirkulations-platser måste de göras stora."
Detta var holländarens syn på saken. Häremot
står engelsk uppfattning. Engelsmännen göra
gärna cirkulationsplatser. Alla sådana platser
konstrueras med det målet för ögonen, att
fordonshastigheten skall tvingas att kraftigt sättas
ned innan fordonet når korsningspunkten.
Amerikanarna visa icke samma respekt för de
höga hastigheterna. V äg anslut ning ar, vilka i Eng-
Fig. 3. Tvärsektioner för de planerade huvudtrafiklederna
i Rotterdam. Tvärsektionerna längst ned till vänster äro
från Haag respektive Amsterdam och tjäna till jämförelse
liksom sektionen för Champs Elysées med Triumfbågen i
fonden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
