Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1947 - Återvinning av lösningsmedel genom adsorption, av Uno Träggårdh - Smältborrning av hårda, fattiga järnmalmer, av Nils Tollhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(356
TEKNISK TIDSKRIFT
genom inhemska tillverkningar. Sålunda upptogs
under avspärrningstiden fabrikation av såväl
aktivt kol för återvinningsändamål och annat
bruk som kiselgel. Även kompletta anläggningar
byggas numera inom landet av flera firmor,
oberoende av utländska företag, som tidigare varit
belt dominerande.
Litteratur
1. Ullman: Enzyklopädie der teclinischen Chemie. Berlin 1932,
bd 10 s. 484.
2. Jones, G W: Inflammation limits and their praclical application
ön hazardous industrial operations. Chem. Rev. 22 (1938) s. 1—25.
3. Jones, G W: Explosion and fire hazards of combustible
aneste-lics. U.S. Bur. Mines, Rept. Invest. No 3343 (1939).
4. Jones, G W, Harris, E S & Miller, W E: Explosive propertics
of acctone—air mixtures. U.S. Bur. Mines, Techn. Pap. No 544 (1933).
5. Jones, G \V & Yant, W P: Limits of inflammability of diethyl
ethcr and ethylene in air and oxygen. U.S. Bur. Mines, Rept. Invest.
No 3278 (1935).
G. Huff, J H: Annual Report of the explosives division. U.S. Bur.
Mines, Rept. Invest. No 3337 (1937).
7. Flury, F & Zernik, K: SchädHche Gasc, Dämpfe und Nebel.
Berlin 1931.
8. Flury, F & Lehmann, K B: Toxikologie und Hygiene der
tech-nischen Lösemittel. Berlin 1938.
9. Flury, F: Chemie und Toxikologie der Lösungsmittel. Gliem.
Fabrik 12 (1939) s. 3.
10. Dauphinee, G S, Munkelt, F H & Sleik, II: Air Conservation
Engineering. W.B. Connor Engineering Corp. New York 1944 s. 75.
11. Robinson, C S: The Recovery of Vapors. New York 1942.
12. Ormandy, W R: Absorption of aceton. Träns. Inst. chem. Engrs.
(London) 7 (1929) s. 80.
13. Gross, \V F & Simmons, C W: Countercurrent absorption in
nonaqueous Systems. Träns. Amer. Inst. chem. Engrs. 40 (1944).
14. Newton, A: Absorption. J. Inst. Petrol. Technolog. 21 (1935)
s. 75.
15. Krczil, Fr.: Adsorptionstechnik. Techn. Fortschr. Ber. bd 34.
Dresden 1935.
16. Bratzler, K: Adsorption von Gasen und Dämpfen. Techn.
Fortschr. Ber. bd 49. Dresden 1944.
17. Mantell, C L: Adsorption. New York 1945.
18. Bailleul, G, Herbert, W & Reisemann, E: Aktive Kohle.
Stuttgart 1937.
19. Ledoux, E: Vapor Adsorption. New York 1945.
20. Foerst, W: Kombinierte Silicagel- und Silicarbon-Anlagen zur
Rückgewinnung von Alkohol mit Kresol-Beimengen. Chem. Fabrik 16
(1943) s. 194.
21. Berl, E & Burkhardt, H: Ober die Herstellung von aktiven
Kohlen. Z. angew. Chem. 43 (1930) s. 330.
22. Lambris, G & Boll, II: Die Herstellung aktiver Kohle aus Holz
und aus Steinkohle. Brenstoff-Chemie 19 (1938) s. 177.
23. Kandilarow, G G: Beitrag zur Kenntnis der Kohlenaktivierung
mittels Chlorzink. Kolloid-Beih. 48 (1938) s. 1.
24. Kausch, O: Das Kieselsäuregel und die Bleicherden. Berlin 1927.
25. Krczil, F: Herstellung von Kieselsäuregel. Kolloid. Z. 77 (1936)
s. 146.
26. Hurd, Ch. B: Theories for the mechanism of the setting of
silicic acid gels. Chem. Bev. 22 (1938) s. 403.
27. White, J F: Manufacture of silica aerogel-description of process
and heat-transfer problems. Träns. Amer. Inst. chem. Engrs. 38
(1942) s. 435.
28. White, J F: Production of Silica-Aerogel. Chem. Metallurg. Eng
50 febr. 1943 s. 144.
29. Hofmann, U & Wilm, D: Röntgenographische Bestimmung von
Kristallgrösse und Kristallform bei Kohlenstoff. Kolloid. Z. 70 (1935)
s. 21.
30. Hofmann, U & Wilm, D: Ober die Kristallstruktur von
Kohlenstoff. Z. Elektrochem. 42 (1936) s. 504.
31. von Ardenne, M & Hofmann, U: Elektronmikroskopische und
Röntgenographische Untersuchungen über die Struktur von Russen.
Z. pliys. Chem. B 50 (1941) s. 1.
32. Paneth, F & Radu, A: Adsorption von Farbstoffen an
Diamant, Kohle und Kunstseide. Ber. dtsch. chem. Ges. 57 (1924) s. 1221.
33. Emmett, P H: Measurement of the surface of finely divided or
porous solids by low-temperature adsorption isotherms. Advances
Colloid Sci. 1 (1942) s. 1.
34. Brunauer, S: The Adsorption of Gases and Vapors, bd 1.
Princeton 1945.
35. Zimens, K E: Poröse Stoffe. CTH Handl. 1944 h. 40.
36. Aktivt kol. Svenska Ackumulator AB Jungner. Stockholm 1944.
37. Kiselgel. Elektrokemiska AB Bohus. Göteborg 1944.
38. Berl, E & Andress, K: über die Abscheidung flüchtiger Stoffe
aus schweradsorbierbaren Gasen. Z. angew. Chem. 3i (1921) s. 369, 377.
39. Lamb, A B & Coolidge, A S: The heat of adsorption of vapors
ön chacoal. J. Amer. chem. Soc. 42 (1920) s. 1146.
40. Magnus, A & Kälberer, W: über die Wärmetönung bci der
Adsorption von Kohlendioxyd. Z. anorg. Chem. 164 (1927) s. 345.
41. Pearce, J N & McKinley, L: The heats of adsorption of
certain organic vapors ön charcoal at 25°C. J. phys. Chem. 32 (1928)
s. 360.
42. Schwab, G M & Brennecke, W: Zur Frage der anormalen
ersten Adsorptionswärmen. Z. phys. Chem. B 16 (1932) s. 19.
43. Bohart, C S & Adams, E Q: Some aspects of the behavior of
charcoal with respect to chlorine. J. Amer. chem. Soc. 42 (1920)
s. 523.
44. Schumann, T E W: Heat Transfer. A liquid flowing through
a porous prism. J. Franklin Inst. 208 (1929) s. 405.
45. Furnas, C C: lleat Transfer from a Gas Stream to a Bed of
Broken Solids. U.S. Bur. Mines. Bull. 361.
46. Wicke, E: Theoretische und praktische Untersuchung der
Ad-sorptionsgeschwindigkeit von Gasen an porösen Stoffen. Z.
Elektrochem. 44 (1938) s. 587.
47. Wicke, E: Empierische und theoretische Untersuchungen der
Sorptionsgeschwindigkeit von Gasen an porösen Stoffen. Kolloid. Z.
86 (1939) s. 167, 295.
48. Wicke, E: Die Gestalt der Sorplionsflächen bci der Ad- und
Desorption unter verschiedencn Bedingungen. Kolloid. Z. 90 (1940)
s. 156.
49. Wicke, E: Untersuchungen über Ad- und Desorptionsvorgänge
in körningen durchströmlen Adsorptionsschichten. Kolloid. Z. 93
(1940) s. 129.
50. Engel, II C & Coull, J: Adsorption Studies of vapors in carbon
packed towers. Träns. Amer. Inst. chem. Eng. 38 (1942) s. 947.
51. Engelhardt, A: Ncuere Adsorptionstechnik bei
Gewinnungs-und Raffinationsprozessen. Kolloid. Z. 71 (1935) s. 236, 335.
52. Krczil, F: Untersuchung und Bewertung technicher
Adsorp-tionsstoffe. Leipzig 1931 s. 408.
53. Herbert, W & Ruping, H: Benzin- und Gasolgeivinnung mit
Aktivkohle aus den Restgasen der Benzinsynthese nach Fischer—
Tropsch-Ruhrchemie. Chem. Fabrik 13 (1940) s. 149.
54. Ray, A B: Activated Carbon Adsorption. Chem. metallurg. Engng
47 (1940) s. 329.
55. Reisemann, E: Die Rückgewinnung von Lösemitteln in der
Gummi-Industrie. Kautschuk 11 (1935) s. 151, 168, 185.
56. Reisemann, E: Gewinnung und Wiedergewinnung organischsr
Dämpfe mit aktiver Kohle. Chem. Apparatur 18 (1931) s. 4, 28, 63.
57. Müller, B: Das Aktivkohle-Verfahren und seine Anwendung in
der chemischen Industrie. Kunstseide 16 (1934) s. 224.
58. Chapuis, A: Emploi de Vadsorption pour la récupération. Chim.
et Ind. 52 (1944) s. 52.
Sinältborrning av härda, fattiga järnmalmer. En
metod att göra vertikala hål med en petroleum-syrelåga har
utvecklats av The Linde Air Products Co. Metoden, som
innebär en snabb termokemisk process, har provats på
taconitmalmer i Minnesota, vilka hittills varit ekonomiskt
omöjliga att utnyttja.
Taconiten, i vilken borrningarna utfördes, är en ytterligt
hård järnmalm, bestående av tunna till medeltunna band
av magnetit, skiffrar och skarn, inblandad med magnetit.
Dessutom finns kvartsit, pyroxen- och amfibolmineral samt
Fe- och Al-haltiga skarn. Fyndigheten är ca 16 km i
strykningsriktningen och bredden varierar mellan 1 och 50 m.
På flera ställen går malmen i dagen men ligger i
allmänhet 2,4 m under markytan. Utvinningsbar magnetit i
malmen lämnar 22—-27 % metalliskt järn.
I början av 1920-talet utfördes här kärnborrning med en
medelborrsjunkning av 0,3 m/h. Vid nuvarande
smältborr-ningsförsök har medelhastigheten varit 3 m/h. Man har
borrat ett sammanlagt djup av 140 m; hålens diameter var
ca 15 cm.
Lågan erhålles genom att syre, ett flussmedel och ett
petroleumbränsle tillföres från skilda öppningar i en
roterande brännare och häftigt blandas utanför dennas
mynning. Maximal flamtemperatur är 2 200°C. Lågan spräcker
sönder och eller smälter berget, beroende på bergets na-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
