Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1947 - Borrning med stål- och hårdmetallborrar vid olika typer av bergborrmaskiner, av Carl Oscar Didring och Sven Åberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vi april Ifin
359
Borrning med stål- och hårdmetallborrar
vid olika typer av bergborrmaskiner
Civilingenjör Carl Oscar Didring och ingenjör Sven Åberg
Ett flertal olika borrmaskinstyper har sedan
länge varit i bruk inom Bolidens Gruv AB:s
många gruvor med dess varierande bergarter och
malmer. Valet av borrmaskinstyp har i stort sett
avgjorts av resp. arbetsledare, som till grund för
valet i första hand haft sin egen erfarenhet. Vid
ett närmare studium av borrningsarbetet fick man
dock ganska klart för sig, att valet av
borrmaskinstyp borde grunda sig på ett mera
objektivt underlag än den individuella erfarenheten,
dvs. på en systematisk undersökning av de olika
borrmaskinernas borrningseffekter. I stort sett
samma förhållanden gällde borrstålet och redan
för några år sedan igångsattes inom
Bolidenbolaget systematiska undersökningar i ovannämnd
riktning. Dessa undersökningar hunno dock ej
slutföras, förrän hårdmetallskäret kom med belt
nya problem. Försöken upptogos på nytt, men
nu med hårdmetallborren som huvudobjekt och
stålborren endast som jämförelse.
Undersökningarna syftade i första hand att
bringa klarhet i två avseenden, nämligen
beträffande borrsjunkningseffekter och
borrningseffekter. För att erhålla primärmaterialet till båda
resultaten samtidigt utfördes undersökningarna
såsom fullständiga arbetsstudier dels i medelhård
malm (svavelkismalm), dels i lättborrad malm
(lös svavelkismalm) och för att erhalla ytterligare
ett jämförelsevärde utfördes till sist enbart
borr-sjunkningsprov i hårdborrat berg
(kordieritkvart-sit).
Samtliga borrningar utfördes som horisontella
hål med ett genomsnittligt håldjup av 2.2 111 och
motsvara således närmast en väggstrossborrning
eller horisontalortdrivning. Hålplaceringen härvid
framgår av fig. 1. Borrningarna utfördes under
normala arbetsförhållanden för ifrågavarande
gruvor. Sålunda framtogos och uppmonterades
maskiner, slangar och övrig utrustning vid varje
skifts början resp. nedmonterades och
borttransporterades vid varje skifts slut.
Följande maskintyper provades, samtliga av
Atlas Diesels tillverkning och med vattenspolning:
RH 571 utan mellanblock samt RH 655 och RH
675 med och utan mellanblock. alla med knä-
622.233 : 669.275
matning; vidare RWT651 med och utan
mellanblock samt RWT720, RWT750 och RWT 805
med mellanblock, alla med teleskopmatning.
De använda borrskären utgjordes som ovan
nämnts av såväl vanligt legerat borrstål som
hårdmetall. För det hårda och medelhårda berget
användes sexskärs stålborrar med en
genomsnittlig borrskärsdiameter av 36,4 mm och för det
lättborrade berget fyrskärs stålborrar, även det med
en genomsnittlig borrskärsdiameter av 36,4 mm.
Samtliga hårdmetallborrar voro mejselskär med i
genomsnitt 33,0 mm borrskärsdiameter.
Med varje maskintyp borrades mellan 66 och
82 m borrad längd fördelade med halva antalet
borrmeter på vanligt borrstål och halva på
hårdmetall. Total borrad längd under försöken uppgick
till ca 1 500 m.
Borrsjunkningseffekter
För att erhålla minsta möjliga variationer i
borrsjunkningsvärdena uppsökte man för
provborrningarna platser, där man kunde förmoda,
att berget skulle vara homogent. Tidigare
erfarenheter ha visat, att man trots detta måste räkna
med starka variationer i borrsjunkningen,
speciellt vid det håldjup, som här var planerat. I
syfte att ytterligare eliminera variationerna beslöt
man att även mäta borrsjunkningen för de första
10 cm vid första och andra borren. Härigenom
kunde borrsjunkningen vid två 10 cm djupa skikt
konstateras och eventuellt mindre variationer i
borrsjunkningen iakttas än vid ett genomsnitt av
hela de 2,2 m djupa hålen. Denna
delundersökning tänktes dock endast som ett
jämförelsematerial. eftersom de värden man eftersträvade måste
Fig. 1. Hålplacering
vid borrinaskinsprov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
