Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 19 april 1947 - Föreningar - Svenska Teknologföreningen. Svenska Elektroingenjörsföreningen, av N L och Kl - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(380
TEKNISK TIDSKRIFT
Föreningar
Svenska Teknologföreningen
SvenskaElektroingenjörsföreningen
sammanträdde fredagen den 7 mars 1947
under ordförandeskap av direktör II V
Alexandersson.
Avdelningsdirektör S Nordström,
byråingenjör D Lindström och radioingenjör F
Stranden talade därefter över ämnet "Amerikansk
teleteknik av i dag". Föredragshållarna hade
nyligen företagit en studieresa för
Telegrafstyrelsens räkning i Amerika och föredraget
behandlade erfarenheterna från denna.
Avdelningsdirektör Nordström framhöll att
lelefontrafiken i Amerika alltjämt fortsätter
att öka. Härigenom ökas kraven på
distributionsnätet. Man har därför påbörjat
utbyggandet av ett nät med koaxiallc.dningar.
4 000 km kabel av denna tvp är redan
förlagd och under de närmaste åren räknar
man med en utökning av nätet med ca 4 500
km årligen. I Amerika använder man rätt
mycket särskilt traktordragna maskiner,
vilka samtidigt gräver, lägger ner kabeln
och fyller igen. Maskinernas
användningsområde är dock starkt begränsat. Det fordras
relativt plan mark och litet sten. En
nackdel är också att en remsa på ungefär 0 m
bredd helt förstöres under arbetet. På de
koaxialkablar som nu planeras kan man
utväxla upp till 480 samtal samtidigt. Tal.
berörde slutligen radiolänkarna. Av sådana
planerar man för närvarande en
förbindelse mellan New York och Boston med ett
frekvensband på 4 Mp/s.
Byråingenjör Lindström gick närmare in på
koaxialkablarnas konstruktion samt talade
om överdragsstationerna. För de
obemannade stationerna har man nu gått in för en
standardiserad typ som i ett rum innesluter
såväl förstärkare som kraftaggregat och
ackumulatorer. Förstärkarna är försedda
med särskilda anordningar för alarinering
vid fel. Praktiskt taget alla kablar hålles
numera under övertryck av kvävgas. Genom
att mäta trycket på vissa punkter kan man
med en enkel uppritning få fram den punkt
på kabeln där en läcka har uppstått. Genom
att samtidigt som ett fel uppstår öka trycket
kan man under flera timmar hålla
fuktigheten borta och hinner reparera innan
nämnvärda skador uppstått. Vid införandet
av övertryck på kablarna visade det sig att
antalet fel sjönk med ca 80 ®/o. Den största
anledningen till fel visade sig vara åskslag.
Badioingenjör Strandén uppehöll sig i sitt
föredrag vid radiolänkarna. För att vid dessa
kunna arbeta med så små effekter som
möjligt måste man använda riktade antenner.
För att dessa icke skall bli för stora får
våglängden ej vara större än 5 à 6 cm. Går
man under denna gör sig absorptionen
alltför starkt gällande.
Ett svårt problèm är fadingen. Man har
därför gått in för "diversity"-mottagning.
De korta vågor man här rör sig med fordrar
optisk sikt mellan sändare och mottagare.
Till följd av refraktionen i atmosfären
visar det sig emellertid att avståndet kan
utsträckas över det som teoretiskt kan
beräknas med hänsyn till jordens krökning. Tal.
nämnde även bilradiotelefonerna. Man höll
här på att utveckla ett system så att
privatpersoner kunde få inmonterat radio i sina
bilar med möjligheter att anropa en central
station eller att bli anropade av denna så att
de från sina bilar kunde växla telefonsamtal
antingen med det normala fasta telefonnätet
eller med andra bilister. Genom en särskild
urvalsanordning hade man ordnat så att
telefonhemligheten alltjämt kunde
bibehållas. Ett 25-tal städer hade redan skaffat
installationer för radiotelefon.
Efter föredraget följde supé och samkväm,
varvid radioingenjör Strandén visade en
film som han tagit upp under vistelsen i
New York. Ceremonimästaren Conny Palm
skändade i vanlig ordning. X L
Sammanträdet fredagen den 21 mars 1947
hölls under ordförandeskap av överingenjör
A Yrethem; ca 75 medlemmar hade infunnit
sig.
Direktör Harald A:son Moberg höll
föredrag över ämnet "Eldrift i jordbruket".
Inledningsvis upplyste tal. om, att av de 3,3
milj. personer i Sverige, som bor på
landsbygden, 2 milj. är sysselsatta inom
jordbruket och dess binäringar. Endast 1,4 milj.
tillhör den renodlade jordbruksbefolkningen.
Jordbrukets huvuduppgift är att producera
och leverera råvaror till livsmedelsindustrin.
Även vissa andra industrier får dock råvaror
i mindre omfattning frän jordbruket,
exempelvis hamptillverkningen. Yärdet av
jordbruksproduktionen beräknas till ca 2 400 Mkr/år.
Jordbruket skiljer sig väsentligt fran annan
industri genom att det är belt beroende av
klimatet och säsongväxlingarna. Det är
därjämte ytterligt fördelat på många enheter.
Medan inan räknar med att det inom
industrin finnes ca 20 000 företag, av vilka
hälften har mindre än 10 arbetare, är jordbruket
fördelat på 400 000 företag. Storleken på
gårdarna varierar mycket. En faktor av stor
betydelse är den ständigt pågående
minskningen av jordbruksbefolkningen.
Minskningen utgör ca 1 % om året. A andra sidan
har effektiviteten höjts avsevärt. Sedan år
1870 har avkastningen räknad i
skördeenheter mer än fördubblats, medan antalet
personer gått ned från 3 milj. till 2 milj.
I anslutning till Elkraftutredningens arbete
har man gjort en riksomfattande
stickprovsundersökning, elinventeringen, för att
klarlägga förutsättningarna för mekanisering
med elenergins hjälp, eldriftens nuvarande
omfattning och använd utrustning samt
faktorer, som verkar återhållande på
utvecklingen.
Jordbrukets mekanisering pågår i starkt
uppdrivet tempo. Man beräknar att 100
Mkr/år investeras i maskiner.
Elinventeringen har givit vid handen att 71 °/o av alla
brukningsdelar använder elkraft till
belysning och motordrift och 17 ®/» till enbart
belysning, medan 11 % är elektrifierade.
Återstående 1 à 2 9/o får kraft från
vindgeneratorer.
Tyngdpunkten av jordbrukets kraftbehov
ligger på fältarbetet. Där har icke mycket
kunnat göras för införande av eldrift. I
drift är nu 30 000 traktorer med en
kapacitet om 750 000 hk samt 500 000 hästar,
vilka skulle motsvara en traktoreffekt om
1,5 à 2 Mhk.
Mycket kan dock göras med elkraftens hjälp
pa själva gården. Främst är det transporter
av olika slag inom och mellan byggnaderna,
tröskning, mjölkning, vattenpumpning och
målning. Beträffande tröskningen går dock
utvecklingen mot användande av
skörde-tröskor i större omfattning, innebärande att
tröskningen sker i samband med skördandet
ute på fältet. Av dem som tröskar på
gården har 60 °/« eldrift, medan 30 */o tröskar
med förbränningsmotordrift. Transporterna
inom gården sker nästan helt för hand.
Endast 3 % av gårdarna använder elektrisk
drift härför. Mjölkning sker till 18 °/o med
elektriska maskiner. Dock installeras för
närvarande ca 10 000 nya mjölkningsmaskiner
per år. Vattenpumpning sker i stor
utsträckning för hand, nämligen till 65 •/•. Elpumpar
används till 20 °/o, medan återstoden 15 %
har självtryck på vattnet i någon form.
För närvarande uppgår kraftkonsumtionen
till i medeltal 65 kWh/ha, motsvarande en
totalkonsumtion av 220 Mk\Vli/år, eller
ungefär 1,5 % av landets totalkonsumtion av
elektrisk kraft. Det säsongbetonade arbetet
för med sig, att utnyttjningsgraden på
elin-stallationer av olika slag blir extremt låg.
Undantas vattenpump och
mjölkningsmaskin, kommer man ned till en utnyttjning av
övrig utrustning av i medeltal 30 h/år. Som
exempel nämnde talaren gödselvattenpumpen,
som går endast 2 h/år. Detta förhållande
har fört med sig krav på flyttbara motorer
och över huvud taget förbilligad installation.
I den efterföljande diskussionen framhölls,
att jordbrukarna måste få sakkunnig
rådgivning rörande förutsättningarna för
installation av maskinella hjälpmedel av olika slag
i de enskilda fallen. Den elektriska
utrustningen enbart är icke så dyr som själva
verktygen och arbetsmaskinerna, vilka drar
den större kostnaden. Föredragshållaren
deklarerade själv, att han icke ansåg
ytterligare installation av maskiner över huvud
taget vara möjlig på ekonomisk basis utan
rådgivning. Det torde komma att inrättas
länskonsulenter för sådan rådgivning. Från
tillverkarhåll framhölls, att elapparaterna
fordrar hög utnyttjningstid för att bli
ekonomiska. A andra sidan skulle man kunna
slå av på de normala fordringarna på
livslängd och verkningsgrad, när det är fråga
om apparater med kort utnyttjningstid,
såsom förekommer inom jordbruket,
varigenom kostnaderna skulle kunna nedbringas.
Det för à andra sidan ofta med sig ökade
risker att använda förenklad och icke
fullgod materiel, vilket måste beaktas i den
ekonomiska kalkylen. Kl
Sammanträden
Svenska Teknologföreningen
Väg- och Vattenbyggnadskonst
sammanträder onsdagen den 23 april 1947 (Obs.!
dagen) kl. 19.30. 1. Föreningsärenden. — 2.
"Stockholms blivande tunnelbanesystem",
föredrag av förste byråingenjör Stig
Samdei.-son (trafiktekniska synpunkter) och
arbetschef Bo Jondal (aktuella pågående arbeten).
— Supé och samkväm.
Tekniska Fysikers Förening
sammanträder fredagen den 25 april 1947 kl.
19.30. 1. Föreningsärenden. — 2. Föredrag
av-professor Georg von Békésy "über die
me-chanischeh Schwingungsvorgänge im Ohre".
— Supé och samkväm.
Skeppsbyggnadskostnadskonst ocii
Flygteknik anordnar "helikopterdag" den
29 april 1947.
Kl. 14.00. Demonstration av helikopter och
autogiro.
Kl. 16.00. Sammanträde. 1.
Föreningsärenden. — 2. "J5 år som skruvflygare",
ingenjör Rolf von Bahr. — 3. "Att lära sig flyga
helikopter", av ingenjör O Sefeldt. — 4.
"Helikoptern och stadsplanen", av arkitekt
G Sidenbladh. — 5. "Some interesting
fea-tures of the design work ön helicopters",
föredrag av Mr Raoul Hafner, Bristol
Aeroplane Co.
Kl. 19.00. Middag; samkväm och dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
