Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 26 april 1947 - Näringslivet och den naturvetenskapliga akademiska utbildningen, av Henry Brahmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 april 1947
381
Näringslivet och den naturvetenskapliga
akademiska utbildningen
överingenjör Henry Brahmer, Rolebro
Begreppet forskning förefaller att ha undergått
en stark utvidgning på senare tid. Man kanske
vågar säga, att forskning är allt systematiskt
arbete, som avser att skapa ett nyhetsvärde. Härav
framgår, att forskning numera inte sker enbart
vid universiteten och instituten, och vidare följer,
att forskarna rekryteras inte enbart från
akademiskt håll.
När det gäller forskning, som grundar sig på
naturvetenskaper och matematik, har man på
sina håll försökt dela upp den på olika sätt t.ex.
i grundforskning och tillämpningsforskning,
långtids- och korttidsforskning, teoretisk och
praktisk forskning, akademisk och teknisk forskning
och kanske på ändå flera sätt. Sett från
industriell synpunkt finns det i allmänhet inte alls
någon anlednig att dela upp forskningen på
detta sätt. De olika arterna av forskning ha ingen
tydlig skiljegräns. Möjligen skulle man med något
fog kunna skilja på de båda arterna teoretisk och
praktisk forskning. Och då är man också
skyldig att tala om vad man menar med det.
Teoretisk är, som jag ser det, sådan forskning, som
vill klarlägga, huru någonting är, praktisk är
sådan forskning, som vill reda ut, huru någonting
bör vara. Teoretisk forskning sysslar således i
naturvetenskaperna med att söka så riktigt och
enkelt som möjligt att tolka innebörden i
företeelserna i naturen, och praktisk forskning
försöker göra de funna rönen om naturen nyttiga
för människan, såsom hon uppfattar vad som är
nyttigt eller så som något från hennes synpunkt
bör vara.
Om man nu håller fast vid dessa betydelser
av-teoretisk och praktisk naturvetenskaplig
forskning, är det klart, varför den teoretiska
forskningen har fått en så utomordentlig betydelse för
den praktiska forskningen. Ty först när man fått
reda på naturföreteelsernas egentliga
beskaffenhet, kan man ta itu med att svara på frågan: Hur
kan man göra den vunna kunskapen nyttig.
Naturligtvis kan man utföra praktiskt
forskningsarbete utan särskilt mycken kännedom om den
teoretiska forskningens rön. Så göra oskolade
Anförande i Sveriges Yngre Naturvetares Förening den 31 oktober
1946.
001.891 : 62.001.5
uppfinnare i den gamla meningen ofta med
användning av en speciellt uppbyggd hjärnas
förmåga av genial intuition. Men det är inte om dem
det är fråga här. Vad det här gäller att fastställa
är det ytterst betydelsefulla sambandet mellan
de otaliga teoretiska forskningsrönen och de på
dessa grundade pragmatiska tillämpningarna.
Omedelbart kan härur dras en viktig slutsats,
nämligen den att en livaktig teoretisk forskning
är den förnämsta förutsättningen för en
blomstrande praktisk forskning. Och då ger det sig också
självt, vad näringslivet önskar av universiteten
och deras institutforskning: att den skall bedrivas
med all iver och ge ingående besked om, hur
naturen är beskaffad. Industrin har därför det allra
största intresse av att naturvetenskaplig forskning
av teoretisk art intensivt utövas. Och näringslivets
företrädare ha all anledning att tillönska dess
utövare, inte minst de yngre naturvetarna,
lysande framgångar på detta område och rader av
nobelpris. Är det inte för övrigt ganska tänkvärt
i detta sammanhang, att nobelprisen grunda sig
på en ingenjörs donation?
Det visar sig nu sålunda ofta, att de mest
genomgripande verkningarna på den praktiska
forskningen och på näringslivet förorsakas av
den teoretiska forskningens rön. Jag behöver inte
exemplifiera detta. Men jag kommer här tämligen
osökt in på ett ytterst viktigt drag hos den
teoretiska naturforskningen, dess internationalitet.
Och den har sin grund i den vetenskapliga
friheten. Det är då klart, att även näringslivet måste
ha det största intresse av att ett otvunget
mellanfolkligt naturvetenskapligt umgänge äger rum
och att forskarna få tillfälle att i utbyte mot egna
erfarenheter ta del av andras, såväl indirekt
genom en fri vetenskaplig press som genom
personliga visiter kolleger emellan och arbete på
varandras institutioner. Det fordras då, att den som
vill umgås inte bara tar utan också ger. Ju rikare
den teoretiska forskningen i ett land blomstrar,
dess starkare blir också omsättningen i det
internationella tankeutbytet till kulturens och således
även näringslivets fromma.
Av vad jag sagt framgår också, att den
teoretiska forskningens verkningar oftast ha en så
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
