Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 26 april 1947 - Näringslivet och den naturvetenskapliga akademiska utbildningen, av Henry Brahmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(382
TEKNISK TIDSKRIFT
allmän karaktär, att de beröra bela näringslivet,
bela samhället och ibland bela mänskligheten.
Den teoretiska forskningen i ett land är det
därför en hela samhällets angelägenhet att
möjliggöra både med materiella och immateriella
medel. Vad näringslivet önskar härvidlag är att det
allmänna verkligen ställer tillräckliga sådana
medel till forskningens förfogande. Dess bättre
ser det ut som om denna önskan skulle i ökad
grad och rätt snabbt bli mera beaktad än hittills
skett.
Näringslivet vill sålunda säga till de nya
blivande teoretiska forskarna: måtte Ni bli så många
och så skickliga som möjligt, och måtte samhället
ställa resurser till Ert förfogande och löna Er
efter förtjänst för Era viktiga strävanden. Jag
antar emellertid, att det inte alls var det man
ville höra från en man ur näringslivets led. Jag
förmodar, att man snarare vill veta något om
utsikterna att bli anställd som industriell forskare
och få reda på hur man då borde lägga sina
studier och hur det lönar sig att arbeta åt
industrin.
Man kanske då får tillåta sig en fråga: Varför
förlägga studenter sina studier till universiteten?
Är orsaken ett livligt intresse för teoretisk
forskning så böra vederbörande försöka på allt sätt
att hålla fast vid och att fördjupa detta intresse.
Men bedrivas studierna med tanke på framtida
industriforskning, så kan ett par
randanmärkningar kanske vara av intresse. Den som tänker
bli industriforskare måste i ett grundläggande
hänseende ha en helt annan mentalitet än den
teoretiske forskaren. Han skall rikta sina
strävanden framför allt mot ekonomiska måls
uppnående, han är till för att öka avkastningen eller
minska omkostnaderna vid det företag, där han är
anställd. I det avseendet har han samma uppgift
som ingenjören. Han måste lägga sig till med ett
ekonomiskt tänkande, han måste helt tänka på
den nytta han kan göra sin uppdragsgivare. Gör
han ingen eller ringa nytta men kanske
åstadkommer en del goda resultat på det teoretiska
vetenskapsområdet, så kanske han i bästa fall
kan få lov att skriva sin doktorsavhandling under
tjänstledighet, men han sitter nog ganska löst i
företaget, om han inte kan göra sig ekonomiskt
produktiv. Det är nog ytterst få av även de allra
största industriföretagen i vårt land, som bestå
sig med rent allmänt teoretiska forskare. Men allt
mera vanligt tycks det bli, att näringslivet
understöder statlig teoretisk forskning och då nästan
alltid för att få nytta snarast möjligt av insatserna
och få svar på en formulerad för tillfället aktuell
fråga. Däremot torde teoretisk specialforskning i
mera begränsad omfattning oftare förekomma
även inom näringslivet självt. Men det gäller då
att klarlägga detaljförhållanden, som sedermera
kunna bli till mera omedelbar nytta vid den egna
tekniska forskningen.
Gången av det tekniska forskningsarbetet
brukar nog i regeln vara den, att en idé, oavsett
varifrån den kommit men som ser ut att kunna bli
nyttig för industriföretaget, börjar utarbetas av
dess teoretiskt skolade medarbetare. Arbetet
börjar givetvis med litteraturstudium, varmed denna
personal kan förutsättas äga stor förtrogenhet.
Om idén da synes böra föras vidare, börjar ett mer
eller mindre omfattande laboratoriearbete, med
så gott som alldeles samma arbetsmetoder som
dem som den vetenskapligt skolade forskaren
använt under sin utbildning vid universitetet eller
högskolan. Bli resultaten positiva, vidtar
ingenjörsarbetet, varvid försök göras först i halvstor
och slutligen i fullstor skala. Allt arbete skall på
alla stadier bedrivas lika systematiskt och med
utnyttjande av vetenskaplig arbetsmetod, således
huvudsakligen studium av en variabel åt gången.
Skillnaden mellan akademiskt utbildade forskares
insats och ingenjörernas är framför allt en
gradskillnad. Akademikerna arbeta i den minsta
försöksskalan, ingenjörens arbete går ut på att finna
villkoren för försökens förstoring kanske från
laboratorieskalans 1 : 100 000 till industridriftens
skala 1:1. Men bela tiden kunna vid en mängd
detaljfrågor, som uppkomma under
förstoringsarbetet, insatser av laboratoriemännen behöva
ske till hjälp åt ingenjörerna.
Av allt detta framgår, vad industrin begär av
akademiskt utbildade medarbetare: djupgående,
omfattande kunskaper inom kemins huvudgrenar
vid kemisk industri, inom olika slag av fysik vid
elektrisk och mekanisk industri, och för alla
förmåga av litteraturstudium och ett på ekonomiska
mål inriktat tänkande. Det värdefullaste hos den
akademiskt bildade industriforskaren är det som
skiljer honom från den ingenjörsutbildade
framstegsmannen. Ingenjören kan i regeln litet om
mycket, akademikern bör kunna mycket om litet,
som man med någon schematisering brukar säga.
Akademikern är tränad i arbete i den minsta
försöksskalan, laboratoriets, ingenjörens arbetsskala
är större ända fram till fullstor driftskala.
Det råd jag kanske får ge dem, som arbeta på
sin utbildning till akademisk-industriella
forskare, blir således: Skaffa Er en väl grundlagd
utbildning inom de kemiska och fysiska och helst
också de matematiska vetenskaperna, fördjupa Er
sedan i en av dessa och försök Er sedan på en
specialuppgift, som ger Er ett förfinat vetande
och god laboratorierutin vid naturvetenskapligt
arbetssätt. På detta råd väntar jag mig svaret:
Det är ju just det vi hålla på med. Och jag kan
da bara säga: Det är utmärkt, det är sådana män
industrin behöver och behöver dem i ökad grad
i den mån som kraven på industriell kvalitet
alltmera växa och företagen bli allt större.
I det följande skall lämnas ett siffermaterial,
som kan ge några upplysningar om den
industriella forskningens omfattning och personal, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
