Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 26 april 1947 - Näringslivet och den naturvetenskapliga akademiska utbildningen, av Henry Brahmer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(384
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 5. Examen och uppnådd ställning
Lärare
vid
högskolor
Lärare
vid lägre
skolor
[-Ämbetsmän-]
{+Ämbets-
män+}
Forskare
vid
statsinstitut
Industriforskare
Annan [-industriverksamhet-]
{+industri-
verksamhet+}
Summa
Därav [-civilingenjörer-]
{+civil-
ingenjörer+}
Fil. dr ................... 28 9 4 10 11 8 70 10
Fil. lic.................... 1 4 3 5 9 1 23 0
Fil. mag. och fil. kand. ... 3 3.10 2 7 19 44 18
Dr phil...................— — — — 4 4 8 —
Jurister, medicinare ......— — 1 1 — 5 7 —
Tekn. dr ................. 11 2 4 1 9 7 34 34
Dr-ingenjörer ............— — 4 3 4 5 10 10
43 18 20 22 44 49 202 84
... , ^ — " ’ " : därav industrimän
larare och ämbetsmän forskare
87__66____100 41
statsanställda 109 i enskild tjänst 93
V5 var naturvetare och att av dessa Vi o hade
tänkt sig en framtida verksamhet inom industrin,
givetvis icke blott som forskare utan som
industriledare eller annan verksamhet. Av de studenter
som tänka sig framtiden inom industrin voro 411
nyinskrivna teknologer men endast 19
akademiska studenter, de senare således omkring 5 %
av de förra. Antalet teknologer blir 1952 troligen
än mer överväldigande då 700 antas årligen. Då
av dessa åtskilligt flera än nu sannolikt komma
att bli teknologie licentiater och doktorer torde
konkurrensen med akademikerna om
forsknings-befattningarna komma att stegras. Naturvetarna
av alla slag bland studenterna äro dock för
närvarande 45 % av teknologerna och utgöra en
kader ur vilken många värdefulla medarbetare både
vid statliga och enskilda forskningsinstitut av
betydelse för industrin kunna komma att hämtas.
Akademikerna ha dock en lång och mödosam
väg att gå innan de nå studiemål som göra dem
tilldragande för industrin. Härom kan sägas att
medellängden av studietiden synes vara för en
fil. kand. 4 ar, fil. mag. 5 år, fil. lic. 9 år och
fil. dr 12 år (med reservation för starka
växlingar), medan civilingenjörsexamen erfordrar 4—5
år och teknologie licentiatexamen 6—7 år.
Studietiderna för tekn. dr variera givetvis mycket starkt
och signifikativa uppgifter härom saknas.
Då det nu visar sig att industrin föredrar dem
som förvärvat de högsta akademiska examina så
framgår det att den akademiska studiebanan har
alla utsikter att dra vida högre kostnader än den
teknologiska, en omständighet som icke alltid
torde ha tillräckligt bemärkts vid lönesättningen för
industripersonal av akademiskt ursprung.
Låt oss nu försöka se vart olika akademiska och
högre teknologiska examina lett för personal av
dessa typer, som är verksam inom vårt lands
industri. Alla kunna icke redovisas, men ett
ganska representativt urval kan göras bland Svenska
Teknologföreningens och Svenska Pappers- och
Cellulosaingenjörsföreningens sammanlagt 6 065
medlemmar 1946. Bland så många personer med
oftast högskolemässig utbildning i någon form ha
endast kunnat letas fram 202 eller 3 % som ha
avlagt akademisk eller högre teknologisk examen
än civilingenjör. Dessas motsvarande verksamhet
framgår av tabell 5.
Omkring 3/4 äro akademiker och 1j4 teknologer.
Något mera än hälften innehar statstjänst och av
dessa äro 4/s lärare vid tekniska högre och lägre
läroanstalter och ämbetsmän vid statliga tekniska
verk; 46 % äro verksamma inom industrin, men
av dessa är icke fullt hälften laboratoriepersonal
och sannolikt i de flesta fall forskare i större eller
mindre utsträckning. Bland de statsanställda
kunna sannolikt 22 personer betecknas som tekniska
forskare. Lägger man härtill de 44 som troligen
äro tekniska forskare vid industriella verk så har
de tekniska forskarnas antal i statlig och enskild
tjänst blivit 66 personer, därav 1/3 i statstjänst.
Antalet är överraskande litet, i själva verket icke
mera än något över l % av de här ifrågavarande
stora organisationernas medlemsantal och ger ett
mycket tydligt intryck av huru liten omfattning
den tekniska forskningen alltjämt har i
jämförelse med det administrativa, driftledande eller
liknande arbete som utföres av en högt
kvalificerad teknisk personal i vårt land.
För den framställning som här framlägges är
det givetvis av särskilt intresse att närmare
betrakta de identifierade industriforskarnas
examensmeriter, se tabell 6. Huvudintrycket är att
Tabell 6. Industriforskarnas examensmeriter
Personer Relativtal
Akademiker
Fil. dr ....................... 11
Fil. lic....................... 9
Dr phil....................... 4 24 78
Fil. mag., fil. kand........................7
S:a (tillika civilingenjörer 7) 31 100 70
Teknologer
Tekn. dr ..................... 9
Dr-ing........................ 4 13 30
S:a 44 100
Därav doktorer, licentiater
(akademiker och teknologer) .. 37 84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
