Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 26 april 1947 - Säkerhetsgrad, brottrisk och möjligheter till materialbesparing i byggnadskonstruktioner, av Ivar Häggbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(394
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Brottrisken R(B) vid viss tillåten påkänning som
funktion av noggrannheten hos spänningsbestämningen för
ett material med stor och ett med liten
hållfasthetsspridning. Stor spridning: trä, S i= 0,28 ’ op, atm = öp — 2,5 • S =
<=0,3-Op. Liten spridning: stål, S\= 0,045 ’ o5, Otiii =0,5’
• 6g—>0.9 • a$. 0Sg= lägsta tillåtna sträckgräns enligt
bestämmelserna. ø$ßc=z 0,92 " 05.
Om konstruktionen är sammansatt av t.ex. 100
element, i vilka risken för brott är 1/100, så blir
risken för brott i ett eller flera element i
konstruktionen 63 på 100. Är elementens antal n =
= 10 blir samma risk för brott 9,6 på 100. I en
träkonstruktion bestående av böjda träbjälkar, där
risken för brott i det enstaka elementet är 1/200,
blir risken för brott i ett eller flera element av
konstruktionen 5 på 100 0111 elementens antal är
10, 40 på 100 0111 elementens antal är 100 och
ungefär lika med 1 0111 elementens antal är 1 000.1 en
stålkonstruktion där beräkningsresultaten sprida
20 % och där risken för brott i det enstaka
elementet vid Otui = 0,55 osB är 2,5 ’ 10~° bli på
samma sätt de teoretiska brottriskerna för 11 =
= 10, 100 och 1 000 ungefär lika med 2,5 * lO^5,
2,5 ’ 10 "4 och 2,5 • 10~~:!. Man finner således att
det finnes föga överensstämmelse mellan
säkerhetskoefficienterna i de statliga normerna och de
verkligt uppträdande brottriskerna. Den
femfal-diga säkerheten i trästrävan kan visa sig vara
obefintlig, medan brottrisken i den efter samma
normer dimensionerade järnsträvan med den
normenliga säkerheten 1,8 är blott en
försvinnande bråkdel av brottrisken i den förra.
Erfarenheterna från träkonstruktioner tyda på
att man troligen kan räkna med ganska stora
brottrisker. Även om en och annan
träkonstruktion kollapsar, så säger dock erfarenheten att de
i de flesta fall fungera tillfredsställande. Detta
tyder på att vi för våra andra
konstruktionsmaterial, stål och troligen även betong av klass I, där
brottrisken bestämmes av
beräkningsnoggrannheten, ofta utan risk för brott böra kunna tillåta
högre påkänningar. Speciellt gäller detta hus- och
industribyggnader samt övriga
byggnadskonstruktioner, där belastningen kan bestämmas ocli
beräkningen utföras med stor noggrannhet och
man vet att den påvisade spänningen ej kommer
att överskridas. Även om det icke kan vara
tillrådligt att öka brottriskerna i konstruktioner av
dessa material, så att de bli av samma
storleksordning som brottriskerna i träkonstruktioner,
som sannolikt äro för höga, så är marginalen så
stor att en höjning av den tillåtna spänningen av
30 % i stål och ca 20 % i betong klass I förefaller
möjlig.
Uppenbart är därjämte att man som grund vid
bedömningen av. materialens
hållfasthetsegenskaper bör lägga medelhållfastheten hos proven i
förening med vissa bestämmelser 0111 största
spridningen av hållfastheten hos desamma.
Härigenom skulle konstruktören erhålla en god bild
av materialets pålitlighet.
Materialbesparing
En höjning av den tillåtna spänningen med 30 %
på stål skulle betyda en materialbesparing av
samma procentuella storleksordning. Om man
betänker att vi för närvarande årligen förbruka
ca 150 000 t stål inom byggnadsindustrin, som
till största delen — uppskattningsvis låt oss säga
60 % — förbrukas i konstruktioner där denna
besparing vore möjlig, så borde en årlig besparing
av ca 30 000 t byggnadsstål, motsvarande en
kostnad av 20 Mkr., ligga inom möjligheternas
gräns. Härtill kommer den besparing av cement
som troligen också kan göras genom en höjning
av den tillåtna betongpåkänningen.
Litteratur
1. Tengvik: Hållfasthetsspridning hos betong. Betong 1942 h. 4.
2. graham & Martin: Ileathrow. Construction of High-grade
(Juality Concrete Paving for Modern Transport Aircraft. Inst. Civil
Eng. 1945/46 h. 6.
3. Walker: Application of Theory of Probability to Design of
Concrete for Strength Specifications. Concrete, maj 1944.
4. Thunell: Inverkan av vissa kvalitetsbestämmande faktorer på
hållfastheten mot tryck hos svenskt furuvirke. Stockholm 1943.
Fig. 5. Risk för brott hos ett eller flera element i
konstruktioner bestående av n element, om risken för brott för
varje element är R (B). Ex. n.= 100; R (B) = 0,01, alltså
Rn (B)<= 0,63 ■ 100 • 0,01 = 0,63.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
