- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 77. 1947 /
412

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 3 maj 1947 - Utvecklingen av elektriska mätinstrument i England, av S Bemert - Bränsleekonomiskt WPC-möte i september 1947

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3(412

TEKNISK TIDSKRIFT

tera det radiella magnetiska flödets väg med hjälp av ett
koncentriskt monterat mjukjärnsstycke. Ett
^^"-instrument av denna typ har en känslighet på 10 mV för fullt
utslag och en inre resistans på ca 1 600 ohm. Hos ett
fyrkantinstrument med 100 mm skallängd är det rörliga
systemet inneslutet i en jämförelsevis liten cirkulär kåpa
på baksidan. Ett liknande instrument har konstruerats med
visaren lagrad i nedre högra hörnet enligt kontinental
praxis, varvid visarspetsen rör sig inom en cirkelkvadrant
i en båge uppåt. En annan firma har tillverkat ett
fyrkant-instrument med 75 mm tavla och försedd med en belyst
genomskinlig skala. Detta instrument är även utrustat med
en ny konstruktion, som bryter vid överbelastning.

Skrivande instrument har fått ökad betydelse. I vissa
instrument utnyttjar man det moderna magnetsystemet för
att få utrustningar med stor känslighet eller som korrekt
kan nedskriva hastiga förändringar i den elektriska
kretsen. Sålunda skriver ett instrument ett 100 mm brett
utslag på 0.1 s och ett annat är i stånd att registrera
frekvenser på 400 p/s på 15 mm breda strimlor. I andra
skrivande instrument skriver pennan med hjälp av
hastigtgående reversibla motorer.

Bland ohmmetrar och liknande instrument för mätning
av resistanser kan särskilt nämnas en ny
precisionsohm-meter, som även är "brandsäker" och sålunda användbar,
där man kan misstänka explosiv atmosfär. En annan typ
matas med ett ficklampsbatteri, varvid testspänningen 500
V erhålles från detta batteri via en vibrator, som startar
när testknappen nedtryckes. En firma har nyligen
konstruerat en miniatyrohmmeter, med ett dubbelspolesystem
för användning tillsammans med motståndstermometrar.

Hastighetsmätning gjordes redan tidigt med hjälp av
elektriska instrument. I en modern
precisionshastighets-mätare ingår en generator, vars rotor är gjord av
magnet-stål med hög stabilitet och som ger en spänning som är
tillräckligt stor för att* mata en enklare voltmeter för
växelström, graderad i r/m. Instrumentet har bättre
noggrannhet än 0,5 \% och användes vid mätningar av
luft-hastigheter i vindtunnlar. En annan direktvisande
hastighetsmätare är ovanlig så tillvida, att den innefattar en
trefas generator ocli en skala av ferraristyp, som tillåter en
skallängd på ca 300°. Den med temperaturen varierande
känsligheten kompenseras medelst shuntade poler gjorda
av en temperaturberoende magnetlegering.

En elektrostatisk högspänningsvoltmeter med en
noggrannhet på 0,5 % arbetar i högvakuum enligt en ny
konstruktion. Hos ett 300 kV instrument är avståndet mellan
plattorna mindre än 30 mm med motsvarande minskning i
ytterdimensionerna och ökning av arbetsmomentet. I mindre
elektrostatiska voltmetrar har ytläckningen reducerats
avsevärt genom att använda isolationsmaterial av polystyrol.

Endast smärre konstruktiva förbättringar har gjorts på
standardinstrument för laboratoriebruk, såsom voit- och
amperemetrar för såväl växel- som likström. För
wattmetrar däremot har den ökade efterfrågan på
direktvisande instrument för mätning av dielektriska förluster
samt järnförluster vid extremt låga effektfaktorer lett till
konstruktion av bärbara instrument med spegelavläsning,
där förlusterna i den egna strömkretsen endast är några
få mikrowatt. En typ av dessa bärbara wattmetrar är
avsedd för mätning på högspänningsisolatorer och försedd
med en fasförskjutningsanordning i spänningskretsen, som
kompenserar för fasfel.
Fastän användandet av nickeljärnlegeringar för det rörliga
systemet i växelströmsinstrument av såväl repulsions- som
attraktionstyp ej längre är någon nyhet, är det intressant
att notera den utvidgade användning, som dessa
instrument får över de elektrodynamiska typerna. En
noggrannhet på 0,3 % eller bättre erhålles lätt och voltmetrar är
tack vare den höga verkningsgraden hos det
elektromagnetiska systemet oberoende av fel i frekvens eller sinusform,
vilket är svårt att ernå med elektrodynamiska instrument
för samma verksamma kraft och vikt—momentförhållande.

Den ökade användningen av strömtransformatorer för
pVecisionsmätningar har stimulerat konstruktionen av en
självmatande utrustning, varmed mättransformatorerna på
ett enkelt sätt kan kontrolleras. I en nyare konstruktion
mätes fasförskjutning med hjälp av en kondensator.
Strömtransformatorernas mätnoggrannhet är i stort sett
densamma som förut, men felvisningen hos
transformatorer gjorda av järnnickelplåt har ytterligare reducerats
genom användandet av en kompensationskärna. Mätning
av extremt höga likströmmar kan nu göras med
"lik-strömstransformatorer", varigenom strömmar upp till
50 000 A kan direkt avläsas på ett visarinstrument på
0,5 % när utan någon nämnvärd förbrukning på
likströmssidan. Ett annat användningsområde är som
tavelinstru-ment för indikering av jämförelsevis små högspända
likströmmar hos luftledningar och summering av strömmar
från en likströmsgenerator eller ett förbrukningsnät.

System för fjärrmätning, varigenom instrumentutslag kan
överföras långa avstånd, har fått allt större utbredning,
speciellt när man vill summera ett antal avläsningar från
olika stationer på ett centralt instrument. För
distributionsnät finns sålunda integrerande instrument för såväl aktiv
som reaktiv energiförbrukning. Impulser från dessa lokala
mätare samlas under en viss tid och omsättes i ett
telegrafiskt system, vilket sedan överföres till
centralstationen, där det tas emot av en teleprinter, som även registrerar
tiden och platsen. I en annan konstruktion använder man
en likströmsförstärkare, varvid ett obegränsat antal utslag
överföres och summering sker med hjälp av en kraftig
permanentmagnet. I ett annat transmissionssystem, som
arbetar med likströmsförstärkning, kan värmestorheter
in-dikeras eller integreras antingen lokalt eller på avstånd.
Instrumentet består av en genomströmningsmätare, vars
visare styr löparen hos en potentiometer, ansluten till
uttagen från ett termoelement nedsänkt i den strömmande
vätska, vars värmeinnehåll skall mätas. Den effektiva
termokraften är sålunda proportionell mot produkten av
strömningshastigheten och temperaturen och kan efter
förstärkning avläsas på lämpligt instrument. I ett instrument
av sammansatt typ finns två rörliga system för mätning
av aktiv och reaktiv effekt. Genom en speciell koppling
erhålles en rätlinjig rörelse, som påverkar två visare, som
rör sig på skalan i 90° vinkel. Detta instrument anger även
effektfaktorn eller fasvinkeln.

Slutligen kan nämnas två anordningar för
spänningsmätning på luftledningar. Den ena arbetar med ett högohmigt
motstånd, inneslutet i ett bakelitrör av en viss längd och
avpassad efter den maximala spänning, som skall mätas.
Ett jordat instrument, försett med en känslig likriktare,
är anslutet till den andra ändan av röret och anger direkt
linjens spänning. Resistansen hos motståndet i röret är
tillräckligt hög för att visa, om linjen titi namnet
spänningslös är induktivt belastad. I det andra fallet överföres
spänningen via en väl isolerad ledare till en sluten kammare,
som innehåller en isolervätska med hög
dielektricitetskonstant och låg viskositet. I kammaren finns en elektrod
strax ovanför vätskeytan, som stiger, om linjen och sålunda
även elektroden har en uppskattbar spänning till jord (F E
.1 Ockenden i .1. Inst. Electr. Eng. aug. 1946). S Bemert

Br än sleek ön omisk t WPC-möte i september 1947.
Den 2—9 september 1947 hålles i Haag ett sektionsmöte
med Världskraftkonferensen (World Power Conference).
Sektionsmötet är belt ägnat ål bränsleekonomins problem.
Rapporterna indelas i tre huvudsektioner: produktion av
bränslen, elenergi och atomenergi; distribution av bränslen
och värmeenergi samt användning inom industri, jordbruk,
bostäder och transportväsendet. Ett halvt dussin svenska
rapporter kommer att inlämnas.

Anmälan om deltagande skall ske senast den 15 juni.
Upplysningar lämnas av Svenska Gentralkommittén för
Internationella Ingenjörskongresser, generalsekreterare,
professor F Dahlgren, Stockholm 26.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:46:35 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1947/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free