Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 17 maj 1947 - »Queen Elizabeth» i tjänst som passagerarångare, av N Lll - TNC: 10. Objekt, begrepp, ord, definition, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(436
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Styrhytten.
"Queen "Queen
Elizabeth" Mary"
[-"Normandie"-]
{+"Norman-
die"+}
längd överallt ........ 1 031—0" 1 019’—6" 1 029’—4"
mallad bredd ........ 118—0" 118’—0" 117’—9"
höjd från köl till
överbyggnadens högsta parti ............... 135’ 135’ 130’
höjd från köl till högsta masttoppen ......... 234’ 234’ 240’
djupgående .......... 39’—01/2" 38’—10V2" 36’—7"
deplacement .... eng. t ? ? 66 400
bruttodräktighet .... rt 83 673 81 235 82 799
lastrumskapacitet eng. kbf 60 760 54 500 133 300
antal passagerare ..... 2 288 2 139 1 972
antal besättning ...... f 1 101 1 345
maskineri ............ utväxlade ångturbiner utväxlade ångturbiner [-turbo-elektriskt-] {+turbo- elektriskt+}
maskinstyrka, approx. ahk 160 000 160 000 160 000
antal propellrar ...... 4 4 4
antal ångpannor ...... 12 27 29
I fråga 0111 exteriören skiljer sig "Queen Elizabeth" från
"Queen Mary" huvudsakligen genom att blott ha två
skorstenar, medan systerskeppet har tre. En detalj av intresse
är att förutom de vanliga ankarklysen om babord och
styrbord ett klys är inbyggt i själva förstäven, så att ångaren
kan ligga förankrad med kättingen exakt i kölriktningen
(Engineer 25 okt. 1946; Shipbuilder nov. 1946). N Lll
TNC
tO. Objekt, begrepp, ord, definition
Även om den filosofiska kunskapsläran måste uttrycka
sig på annat sätt må det för praktiska ändamål vara ti 11
-låtet att tala om vår omvärld som om den existerade
oberoende av vårt medvetande. Den uppvisar en mångfald av
ting och skeenden, enklare och mera komplicerade, som
blir till objekt för vår förnimmelse och tanke. Såsom i
TNC 6 s. 34 angivits kan det vara praktiskt att bland
objekten även medräkna vissa (matematiska)
abstraktioner, t.ex. geometriska figurer.
Vår föreställning om dessa objekt, om deras
beståndsdelar och egenskaper osv. är vad som rätteligen bör kallas
begrepp, framför allt när det gäller våra föreställningar
om de olika objektarterna, inte om de individuella objek-
ten, och särskilt i fråga om de av den kritiska tanken
preciserade föreställningarna. Ser man ett självgående
fordon av viss välkänd typ rulla fram på en landsväg,
inställer sig för ens medvetande strax begreppet, om också
kanske föga preciserat, och det är samma begrepp vare sig
man talar svenska eller engelska eller franska eller något
annat språk eller till äventyrs är dövstum. Begreppet är
ett tankeinnehåll, avklätt orddräkten.
Man kan ge uttryck åt begreppet på flera sätt, genom
bild, genom tecken, och genom talat eller skrivet ord,
namn, benämning, term, hur man nu vill kalla det. Samma
begrepp kan ha flera benämningar, i exemplet på svenska
automobil eller bil (i speciella fall buss, "taxi", "kärra"
osv.), på engelska motor-car m.m., på franska auto m.m.
Omvänt kan samma ord svara mot flera begrepp, t.ex.
ordet krän, som kan vara ett slags lyftdon, ett slags ventil,
skämtsamt även en kraftig näsa.
Ord behöver ofta förklaras. En förklaring som ger ordels
noggranna mening, betydelse, innebörd, alltså det
preciserade begreppet bakom ordet, kallas under vissa
förutsättningar definition. Termen bil definieras i TNC 10 på
följande från Motorfordonsförordningen hämtade sätt: bil,
motorfordon som är försett med tre eller flera hjul och
som icke är att anse som motorcykel. Karakteristiskt
fölen definition är att den dels inrymmer begreppet i ett
omfångsrikare begrepp (motorfordon), dels avgränsar det
från däri ingående sidobegrepp (motorfordon med mindre
än tre hjul, motorcyklar). Den nämnda definitionen
förutsätter naturligtvis att även termen motorcykel definieras,
kanske också motorfordon; de övriga orden i definitionen
får anses kända.
Allt detta skulle vara onödigt att tala om i en särskild
TNC-spalt om det inte vore så, att teknikerna alltför ofta
väljer felakiga termer för hithörande begrepp. Framför
allt är det själva ordet "begrepp" som är utsatt för
missbruk. Det är knappast någon överdrift att säga att i
korrespondensen med TNC "begrepp" i regel användes i
betydelsen term. Man talar t.ex. om "entydiga begrepp".
Ett begrepp kan inte "tydas"; det kan ges olika uttryck,
t.ex. uttryckas med olika ord, och det är orden som kan
tydas på ett eller flera sätt. Eller man talar om alt
"införa ett nytt begrepp"; detta kan någon gång vara riktigt,
nämligen då det gäller att bibringa folk föreställningen
om en ny sak, en ny företeelse osv., men tyvärr menar
man så gott som alltid att införa en ny term för ett (förut
känt) begrepp.
Det förekommer också att ordet "definition" användes
om ordförklaring i allmänhet, även utan de karakteristiska
egenskaper som ovan anförts. Detta bör undvikas.
Ett annat ordval, som är mera ursäktligt men som TNC
dock avråder från i tekniska sammanhang, är "beteckning"
i betydelsen benämning, term. Såsom i TNC 10 angivits
bör dessa ord hållas isär, de bör få representera olika
begrepp. Benämning definieras som ord eller
ordsammanställning, som representerar visst slag av varelser eller
föremål eller visst annat (oftast substantiviskt) begrepp.
Beteckning definieras däremot som grafiskt element eller
grupp av sådana, representerande annat eller mera än
vad som direkt eller normalt kan utläsas därav.
"Värmemängd" är benämning för en viss storhet, Q är
motsvarande beteckning.
Med anledning av TNC-spalten nr 7 i Tekn. T. häfte 14
har till TNC inkommit ett påpekande i fråga om termen
textur. Denna förekommer inte blott i den angivna
metallografiska betydelsen, utan användes ibland också i svensk
l>etrografi — i anknytning till engelskspråkigt bruk — för
mineralkornens sammanfogningssätt i en bergart. Även
termen struktur användes med skiftande innebörd, men
det torde vara omöjligt, och i TNC-spalten även onödigt,
att skriva en definition som fullt täcker alla olika facks
mening därmed. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
