Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1947 - Rationalisering inom byggnadsindustrin, av Sven Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(450
TEKNISK TIDSKRIFT
rationaliserings vinster, även om det är svart att
mer exakt precisera de summor det är fråga om.
För HSB:s del ha vi länge arbetat med
standardiserade fönster, dörrar och köksinredningar. För
de sistnämnda torde vinsten enligt en utredning vi
gjort för HSB:s nuvarande köksstandard (fig. 2),
som tillverkas fullt färdig och målad på fabrik,
bli ca 100 kr/st. Våra standardiserade trappor av
cementmaterial ge icke obetydliga besparingar.
Fig. 3 och 4 åskådliggöra litet närmare, hur de
här berörda detaljerna se ut i verkligheten.
Ytterligare ett stort fält för standardiseringen är
rör-arbetet. En detalj, soin HSB har utformat, är
AB-blocket, vilket förbilligar rörinstallationen i
badrum, men hela fältet med rörstandardisering i
övrigt återstår dock obearbetat. Som torde vara
bekant för de flesta är den nuvarande
standarden för rör synnerligen olämplig ur
byggnadssynpunkt, då grövre rör icke bygga lika mycket
som klenare dimensioner, dvs. om man skall ta
sig upp från en viss nivå med ett grovt och ett
klent rör till samma ställe vid en rörkrök, så
kommer man icke till samma ställe med det klenare
röret som med det grövre, vilket i sin tur medför,
att rören icke kan kapas vid fabrik utan genom
ett arbetsfördyrande sätt på arbetsplatsen.
Det är otvivelaktigt, att Byggnadslånebyråns
inverkan på konstruktörerna även vad
konstruktionerna beträffar har varit förebildlig och att
icke oväsentliga järnbesparingar uppnåtts genom
ett noggrannare konstruktionsarbete. Man kan
nog i siffror ånge vad soin i allmänhet har
vunnits på denna punkt genom att påpeka, att
för-krigshusen drogo cirka 14—15 kg järn per nr
bjälklag, under det att denna vikt nu torde röra
sig om cirka 11 kg/m2.
Som direkta uppfinningar på
konstruktionsområdet kan man nämna papprören vid betonghus,
konstruerade av arkitekt Bjerke, vilka på ett
enkelt sätt möjliggöra utformningen av
ventilationspipor i betongväggar; HB-bröstningen, som ger
en god värmeisolering bakom värmeelement, samt
Fig. 3. Rak
trappa med [-fabrikstill-verkade, monterings-färdiga fribärande-]
{+fabrikstill-
verkade,
monterings-
färdiga fri-
bärande+} steg
av konststen.
Kährs olika parkettkonstruktioner (fig. 5), som
dessutom äro synnerligen virkesbesparande
särskilt beträffande den dyrbara ekytan. Om dessa
golv inläggas som flytande golv på sandunderlag,
vinner man ytterligare dels i våningshöjd, dels i
ljudisolering samt möjligen också något
beträffande kostnaden. Inom den monteringsfärdiga
trähusindustrin pågår ett intensivt arbete på
åtminstone ett par håll för att uppnå bättre
vägg-och bjälklagskonstruktioner, och den under
krigsåren intensivt bedrivna träbesparingen har lett till
att ett modernt trähus för närvarande kan
byggas, om det göres färdigmonterbart, med 30 %
mindre virkesåtgång än vad som allmänt
användes år 1939. Den alltmer brukliga metoden att
göra verkligt noggranna grundundersökningar är
ju ingenting vare sig märkvärdigt eller nytt, men
ju mer man i detta avseende ser sig för, desto mer
kan vinnas. Byggnadslånebyråns direktiv för
värmeisolering av väggar komma vidare att ge de
under krigsåren uppförda husen bättre
värmeekonomi än tidigare bostadsproduktion.
Fig. 2. HSB.s standardkök.
Fig. 4. Plan och elevation av standardtrappan i fig. 3. Även
vilplan och räcket äro standardiserade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
