Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1947 - Rationalisering inom byggnadsindustrin, av Sven Wallander - Diskussion, av D Österberg, S O Asplund, G A Svensson, S Nycander, Hj. Olson, A Teglund, E Strokirk, M Jacobsson, A Ahlén samt Sven Wallander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(452
TEKNISK TIDSKRIFT
tionshämmande faktor. Arbetsstudier är inte populära på
byggena. Misstankarna mot dem är stora hos arbetarna,
då de tror, att det är endast ackorden man vill åt.
Målsättningen för arbetsstudierna är emellertid
arbetsförenk-lingen, och arbetsförenkling kan icke åstadkommas utan
ett sunt och väl avvägt ackordssystem. Det finns två hinder
för arbetsstudier inom husbyggnadsbranschen:
arbetsstudiemannen saknar i allmänhet befogenhet att
ingripa i felaktiga arbetsmetoder,
har aldrig tid att ge arbetsstudiemannen det stöd han
behöver.
Tidsstudier har gjorts inom vissa områden, t.ex. murning,
likaså för vissa snickerier. För bergssprängning med
maskinlastning har ackordssättning kunnat genomföras på
basis av tidsstudier, då det icke fanns ett sådant ackord
tidigare. Det är nödvändigt, att de privata företagarna tar
initiativ till tidsstudier men det är meningslöst att studera
gamla metoder, när man vet, att det finns bättre.
Arbetsstudier kan aldrig leda till resultat, förrän samarbete kan
åstadkommas mellan alla berörda parter.
Tekn. dr S O ASPLUND: Man kan dela in problemen i
sådana, varöver man råder, och sådana, varöver man icke
råder.
Det är väsentligt, att byggandet sker i tillräckligt stora
enheter, ty detta innebär förbilligande genom sänkt
administrationskostnad och förbättrade inköpsmöjligheter. Man
kan emellertid inte gå över en viss gräns, när det gällei
arbetenas storlek. Många av problemen måste lösas av
chefen, men i storföretag kan denne inte själv lösa alla
problem. Av den anledningen tror jag inte på allt för stora
företag. Besparingar kan åstadkommas på många sätt.
Man bör ta bort så mycket arbete som möjligt från
arbetsplatserna genom att beställa så mycket färdigt som
möjligt från fabrik. Armeringsjärn bör man till exempel
beställa färdigbockat. Detta innebär rationalisering och
besparing av arbetskraft. En annan mycket viktig sak är, att
ordentliga ritningar uppgörs i god tid, innan ett arbete
påbörjas. I USA startas inga arbeten, förrän ritningarna
är fullt klara. Betydelsen av färdiga handlingar framgår
kanske klarast, när det gäller entreprenadanbud, där
entreprenören alltid har stora svårigheter att lämna riktiga
anbud och göra lämpliga uppköp utan tillgång till exakta
ritningar och arbetsbeskrivningar.
Det nuvarande ackordssystemet medför vissa olägenheter,
därigenom att arbetsbesparande maskiner icke kan
användas på arbetsplatserna, emedan de för
byggnadsföretaget medför direkt ökning av arbetskostnaden. Ackordet
utgår med samma belopp, oavsett om maskiner
tillhanda-hålles eller ej. Maskinkostnaderna blir sålunda en extra
belastning.
Som exempel på omständigheter, varöver man icke kan
råda, vill jag nämna de av kristiden betingade
regleringsåtgärderna, vilka hämmar företagarnas strävanden till
rationalisering, samtidigt som de ofta medför ökning av
administrationskostnaderna. Jag tror, att en fri
prisbildning snabbt skulle reglera materialtillgången, och, om
materialförsörjningen på så sätt kan ordnas, skulle
arbetskraften bättre kunna utnyttjas.
Byggmästare g a Svensson: Det är viktigt, att arbetena
på en byggnadsplats inte igångsättes, förrän alla
ritningarna är klara. Detta är en förutsättning för att ett bygge
skall kunna drivas rationellt. Jag vill peka på en
egendomlighet i ackordsprislistorna, nämligen att priset per
arbetsenhet är lika stort, vare sig antalet enheter är litet
eller stort. Stora serier lönar sig sålunda inte.
Orimligheter i ackordsprislistorna har emellertid på många
punkter kunnat bortarbetas genom förhandlingar trots att
tidsstudier icke förelegat.
Varken slöhet eller okunnighet är de yttersta orsakerna
till att ackorden inte är bättre än de är. Justeringar av
ackordsprislistor måste med nödvändighet gå långsamt,
eftersom det är många intressen, som skall tillgodoses.
Olikheter i priser mellan olika orter i landet försvårar
ofta förhandlingarna. Ackordsförtjänsterna blir vid mindre
arbetslag större än när lagen är stora, vilket kanske är
ganska naturligt.
Civilingenjör S Nycander: Redan år 1923 gjordes
fullständiga tidsstudier vid Lilla Edet med glänsande resultat.
Arbetarna deltog med liv och intresse i förhandlingarna —
för höga ackord sänktes och för låga höjdes. Resultatet
blev till alla parters fromma. Det nuvarande
ackordssystemet medför att många oekonomiska konstruktioner
används enbart på den grund, att ackordspriserna är
felaktigt satta. Varje detalj skall prissättas med hänsyn till
vad den kostar i arbete och material. Jag har fått den
uppfattningen, att arbetarna mycket bättre begriper
ackordsprissättning än byggmästarna.
Direktör Hj. Olson: Var finns de 1 500 tidsstudiemän,
som skulle ha behövt utbildas för att rationaliseringen
skulle ha kunnat genomföras i önskvärd omfattning
under de senaste tio åren? Ett fel i det nuvarande systemet
är, att alla metoder, som framkommer för att förbättra
och förbilliga byggandet, icke till någon del kommer
företagarna till godo. Det vanliga är, att arbetarna, så
(snart något nytt framkommer, kapar åt sig hela vinsten
av de nya metoderna. Om företagarna kunde få behålla
någon del av vinsten, skulle de säkert göra mera till allas
gemensamma bästa.
Ingenjör A Teglund: Inom värme- och sanitetsbranschen
har vi många exempel på omöjligheter i
ackordsprislistorna. Om man till exempel lämnar arbetarna en
masonitmall för att underlätta borrningen av hål för uppsättning
av radiatorer, så blir det ett tillägg av 0,35 par timmar
per element på grund av ackordsprislistornas nuvarande
utformning.
Civilingenjör E Strokirk: Ett genomgående fel i svensk
byggnadsverksamhet är, att ritningar och
arbetsbeskrivningar görs i ordning allt för sent. För dagen är det
visserligen svårt att åstadkomma en bättring i detta avseende,
eftersom det överallt råder stor brist på konsulter.
Färdiga ritningar och beskrivningar innan byggnadsarbetena
påbörjas kan innebära mycket stora besparingar.
Genom den verksamhet, som bedrivits inom Statens
Byggnadslånebyrå under krigsåren, har en icke föraktlig
materialbesparing kunnat åstadkommas. Än större besparingar
kommer säkerligen att göras i framtiden, eftersom
byggnadsfolket nu har fått blicken öppen för att mycket kan
göras inom detta område. Man kan få en enkel
värdemätare på effektiviteten vid en byggnads utförande genom
att räkna ut exempelvis åtgången av armeringsjärn i kg/m2
bjälklag, virkesåtgången i kbf virke per 1 000 kr.
byggnadskostnad etc. På så sätt kan man få fram många enkla
och lätt bedömningsbara värdemätare.
Det är i nuvarande läge viktigt, att allt byggande görs
så rationellt som möjligt. Därigenom räcker materialet
bättre, och produktionsvolymen kan hållas så hög som
möjligt.
Civilingenjör M Jacobsson: Det är naturligt, att
arbetarna är rädda för att gå med på nyheter, som de inte
känner till. När någon ny arbetsmetod framkommer, eller
man försöker lansera någon ny maskin på en arbetsplats,
vet arbetaren givetvis inte, hur detta kan komma att
påverka hans inkomst. Han misstänker naturligt nog, att det
är ett försök att få ned hans inkomstnivå. Praktiskt taget
alla arbetare anser, att byggmästarevinsterna är alltför
höga och detta utan att man har faktiska belägg härför.
Man tar inga hänsyn till vilka omkostnader utöver löner
en byggmästare har, och inte heller inser man, att en
byggmästares risktagande behöver premieras genom en
viss vinst. Det torde icke vara möjligt att få arbetarparten
med på kostnadssänkningar, förrän garanti ges för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
