Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1947 - Färdiga betongelement för hus, av Ulf Bjuggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 A maj 1947
461
avslutas. Efter tre till fyra timmar slappes luften ut och
säcken dras ut för att användas igen (fig. 12). Dessa
bjälklagsbalkar synes i regel ha lagts upp på järnstomme
(fig. 13).
I samband med återuppbyggnadsarbetet har mycket
arbete nedlagts för att få fram villatyper av fabriksgjorda
element. Mestadels har man härvid gått in för bärande
stommar av metall, men även utpräglade betonghus har
framkommit, såsom Wates hustyp. Ytterväggarna utgöres
av våningshöga betongplattor med 2, 3 och 4 fots
standardbredder med urtag för fönster, dörrar osv. Plattorna
är försedda med flänsar. I de vertikala, yttre flänsarna
finns ursparingar, vilka fylls med cementbruk för att
erhålla täthet och sammanhållning mellan plattorna. Dessa
är på insidan värmeisolerade med glasull, överst i varje
våning lägges ovanpå väggplattorna färdiggjorda
betongplattor i vardera inner- och ytterkanten av väggen. I
utrymmet mellan dessa inlägges armering, varefter
hålrummet igjutes med betong, så att man erhåller en
sammanhållande balk runt hela huset. På den inre plattan är
vin-keljärnshylsor fastgjutna för bjälklagens uppläggning.
Bjälklag och takkonstruktion utföres normalt av
fabriks-gjorda träelement. Väggelementen monteras med krän
(fig. 14).
Enligt system Airey arbetar man med stolpkonstruktion.
På en bottenplatta av betong reses stolparna. I
ytterväggarna är stolparna placerade med 45 cm centrumavstånd
utom vid dörrar, där dubbla avståndet användes. Stolparna
är av betong med tvärsektionen 6 X 10 cm och centriskt
armerade med ett stålrör samt försedda med en fastgjufen
spiklist av trä på insidan. Stolparna skarvas genom att
stålrör träs in i armeringsröret. Väggarnas ytterbeklädnad
utgöres av 24 cm höga och 90 cm långa betongplattor,
vilka fästes vid stolparna med koppartrådar, som fästes i
hakar, vilka är ingjutna i plattorna (fig. 15). Tak- och
bjälklagsbalkar utföres i form av en fackverkskonstruktion
av rundjärn med träbeklädnad på flänsarna, vilken ger
större sidostyvhet åt balkarna och tjänstgör som spiklister.
Ytterväggarna isoleras med glasullmattor och beklädes på
insidan med gipsplattor, "plasterboard".
Frankrike
Frankrike är i många hänseenden ett föregångsland, när
det gäller armerade betongkonstruktioner. Redan på
1920-talet gjordes några försök att bygga flervånings
bostadshus med stommar av färdiggjutna betongelement,
varvid arkitekt Henri Sauvage varit föregångsmannen11.
Liksom i övriga länder synes dock ej färdiga
betongelement ha kommit till nämnvärd användning förrän vid
återuppbyggnaden. Studerar man i det första numret 1945 av
Techniques et architecture, finner man tre firmor, som
annonserar om tillverkning av färdiga betongelement
Ett år senare tillkommer ytterligare två firmor12.
Vid en inventering, som gjordes av
återuppbyggnadsministeriet, av projekt för monteringsfärdiga hus av betong,
synes de inlämnade förslagen i huvudsak vara byggda på
samma idéer, som tillämpats i Tyskland och England. I
en sammanfattning av de vunna erfarenheterna12 ställer
sig André Marini, konstruktionschef vid det franska
återuppbyggnadsministeriet, lätt skeptisk så tillvida, att de
framlagda förslagen i stort ej vore tillräckligt
genomarbetade och prövade i tekniskt och ekonomiskt avseende.
Sverige
Användningen av färdiga betongelement för
husbyggnader i större skala har i Sverige huvudsakligen gjorts efter
1942 med användning av strängbetong. Då redogörelser
härför redan finns tryckta13-", skall här endast i korthet
nämnas, att för bärande konstruktioner i hus har det
nästan enbart använts för fabriksbyggnader. Det är även
känt, att takbalkar av vanlig armerad betong för
fabriksbyggnader i några fall gjutits färdiga på marken bredvid
arbetsplatsen och sedan lagts upp. En firma håller för när-
Fig. 14. Tredje dagens montage, väggarna resta.
varande på att undersöka möjligheten av att gjuta
väggelement i våningshöga enheter att monteras som innerväggar
Kombination av färdiga betongelement
med på platsen gjuten betong
I ett flertal tyska, engelska och franska förslag till
villakonstruktioner utgår man från användning av större
eller mindre färdiga väggblock av betong, lättbetong e.d.,
i vilka sådana ursparingar göres, att man med dessa block
erhåller en formsättning för armerad betongstomme med
pelare och balkar, som gjutes på platsen. Jämförbara
härmed är även några av de tidigare omnämnda
bjälklagstyperna i Tyskland. I Sverige har för bjälklag och andra
konstruktioner även använts färdiga strängbetongbalkar,
vilka gjutits samman med ovanpåliggande vanlig armerad
betongplatta. För bjälklag har även strängbetongplattor
använts, vilka tjänstgjort som form och dragzon för på
platsen gjuten betong, då man utan särskilda anordningar
erhåller fullständigt förband mellan de färdiga plattorna
och den på dessa gjutna betongen.
Allmänna erfarenheter
Den utpräglade bristen på material och arbetskraft i
kombination med oerhört behov av nya byggnader har
drivit fram kraven på att tillverka färdiga byggnadselement
på fabrik och i större utsträckning använda
montagearbete på byggnadsplatsen. Den första förutsättningen för
att dessutom ett sådant byggnadssätt skall bli avgjort mer
ekonomiskt än det vanliga är, att de erforderliga
byggnadselementen kan framställas i massproduktion. Detta förut-
Fig. 15. Montering av ytterväggsplattor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
