Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1947 - Färdiga betongelement för hus, av Ulf Bjuggren - Om uppkomsten av stockblånad och lagringsröta i furusågtimmer i samband med flottning, av Åke Simonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(462
TEKNISK TIDSKRIFT
sätter i sin tur, att produkterna är standardiserade, så att
fabrikerna kan arbeta med lagertillverkning.
1 Sverige föreligger i stort ingen sådan standardisering
av byggnadernas dimensionsenheter, och med undantag av
pålar är en lagertillverkning i egentlig mening ogörlig.
Strängbetongfabriken har standardiserat tvärsnitten hos
balkar och plattar, vilket medfört en erforderlig
begränsning av formutrustningen. Visserligen kan de färdiga
produkterna kapas, men denna kapning, i synnerhet av
balkar, blir normalt för kostsam och spillförlusterna för
stora för att kunna ligga till grund för en
lagertillverkning. Fabrikationen är därför också i huvudsak baserad
på beställda leveranser och konkurrenskraften är störst
för element till fabriksbyggnader, där enheterna är
förhållandevis stora.
Likartade erfarenheter synes också ha gjorts av
sträng-betongfabriker i Tyskland enligt uppgift ur polsk källa15.
A andra sidan hade i Tyskland en standardisering av
bygg-nadsmått för baracker och fabriker av färdiga
betongelement gjorts av flera fabrikanter. I England, Frankrike
och Belgien, där användningen för villabyggnader synes
dominera, har en absolut standardisering av elementen i
ett begränsat antal typer varit en nödvändighet för
fabrikanten. I sina nuvarande former är dessa dock med
hänsyn till de klimatiska förhållandena oanvändbara för
svenska förhållanden.
Transporten av de förhållandevis tunga betongelementen
innebär givetvis en kostnad, som inte kan försummas. En
tysk källa anger en cirkel med 50 km radie som
naturligt avsättningsområde för en fabrik men påvisar samtidigt,
att vid en stor fabriksbyggnad blev det ekonomiskt att
utföra denna med färdiga betongelement från en fabrik på
200 km avstånd. I Sverige kan strängbetong i allmänhet
vara med i konkurrensen även med så långa fraktsträckor
som Stockholm—Skåne och för speciella konstruktioner
över hela landet.
Det stora användningsområdet för färdiga betongelement
borde kunna bli de stora hyreshusen. En förutsättning för
att härigenom kunna nå nämnvärda kostnadsminskningar
är, att man får en måttmodul, varigenom lagertillverkning
kan göras. Man får hoppas, att de pågående
standardiseringsarbetena snart når fram dit, varefter ej blott
betongelementfabrikanterna utan även andra
byggnadsmaterialfabrikanter på allvar kan sätta i gång arbetet för att
märkbart kunna minska vissa delar av byggnadskostnaderna.
Litteratur
1. Fertigteile aus Stahlbeton. Richtlinien für Herstellung und
Anwendung. Beton Stahlbetonbau 1943 h. 13/14.
2. Burchard: Betonfertigteile im Wohnbau. Berlin 1941.
3. Mörsch: Der Spannbetonträger. Stuttgart 1943.
4. Seeger: Die Massivbaracke. Beton Stahlbetonbau 1943 h. 21/22.
5. Stoess: Fertigbau aus Stahlbeton. Beton Stahlbetonbau 1944
h. 5/6.
6. Löser: Bauten aus Stahlbetonfertigteilen. Beton Stahlbetonbau
1944 h. 11/12.
7. Kratochwilla: Hallen aus Stahlbeton-Fertigteilen. Beton
Stahlbetonbau 1944 h. 15/16.
8. Legrum: Xeue Formen der Fertigbetonbauweise. Beton
Stahlbetonbau 1944 h. 17/18.
9. von rialasz: Bauten aus Stahlbetonfertigteilen der Preussischen
Bergwerks- und Hutten AG. Beton Stahlbetonbau 1945 h. 1/8.
10. Coepijn: Behördlicher Garagenbau in Rotterdam, Holland.
Beton u. Eisen 1942 h. 17/18. ’
11. Pre’fabrication. Archit. d’aujourd’hui 1946 h. 4.
12. Evolution technique de la construction. Techn. Archit. 1946
h. 7—12.
13. Bjuggren: Nyare erfarenheter av strängbetong. Tekn. T. 74
(1944) s. 1093.
14. Bjuggren: Strångbetongens användning vid husbyggnader.
Bvggn.-Ind. 1945 h. 18.
15. Losz: Om behovet av att påbörja produktion av färdiga element
av strängbetong. Cement (Polen) 1945 h. 2.
16. Mazure, J P, Jelsma, O, Wijmer, n F & Breukelman, J:
Xieuwe bouwsystemen. Bouw spec. sept. 194G.
Om uppkomsten av stockblånad och lagringsröta i
furusågtimmer i samband med flottning, av Erik
Björkman. Medd. 2 Svenska Cellulosa AB:s
Forskningsverksamhet. Stockholm 1946. 56 s., 23 fig.
Boken utgör resultatet av en synnerligen omfattande
undersökning, som förf. i samarbete med ett stort antal
skogs- och sågverksspecialister utfört under åren 1944 och
1945. Undersökningen, till vilken initiativet togs och vilken
bekostades av Svenska Cellulosa AB, visade sig vara av så
allmänt intresse, att slutförandet lämnades som
tjänsteuppgift till dr Björkman som under tiden blivit
försöksledare vid Statens Skogsforskningsinstitut.
Förf. framhåller, hur den alltmer minskade tillgången
på äldre skog i Norrland ställer de virkesvårdande
åtgärderna alltmer i förgrunden. Det är i huvudsak två orsaker
till skogsindustriernas nya lagringsproblem, nämligen den
kärnrika skogens försvinnande samt regleringarna för
kraftverkens behov. De skador, som uppkommer på timret
under dess väg från avverkningsområdet till industrin, är
sprickbildning, insektsangrepp, stockblånad och
lagringsröta.
I första avdelningen redogöres för
undersökningsmetodiken och utgångsmaterialet. Virket fälldes i mars—april
under respektive försöksår och var av ungefär samma
växtålder (70—90 år) och växtlighetstyp.
Genomsnittsdimensionen var ö^a"-—8" i toppdiameter med kärna, som
upptog ca hälften och i intet fall mer än 2IS av hela
diametern. Hela kvantiteten undersökt timmer var 920 st.
Andra avdelningen behandlar försök nr 1 "Lagringsskador
i furusågtimmer förvarat olika lång tid under
flottnings-säsongen i strömmande respektive lugnt vatten 1944". Vid
detta försök togs 200 stockar ut, vilka delades upp i
grupper, som behandlades på olika sätt. Försöksresultatet har
förf. sammanfattat på ett överskådligt sätt och visar, att
obarkat timmer tar mycket liten skada vid normal
flottning. I synnerhet det barkade timret skadas mer ju längre
det får ligga på avlägg efter den 1 juni. Ju mera timret
får ligga i vatten och omspolas så att dess fuktighetshalt
hålles uppe, desto mindre är de skador som uppstår.
Tidpunkten för skadornas uppträdande är för
blånadssvam-pen juli och för lagringsrötan först augusti månad.
Försök nr 2 behandlas i tredje avdelningen
"Lagringsskador i helbarkat, fläckbarkat och obarkat furusågtimmer
förvarat olika lång tid i lugnvatten och på land under
flottningssäsongen 1945". Med erfarenhet från första
undersökningen 1945 har man lagt upp ett försök i större
skala med utprovad metodik. Försöket utfördes på tre
platser samtidigt nämligen vid Storfors sågverk,
Holmsunds sågverk samt Sunds sågverk med timmer från
respektive Luleälvens, Umeälvens och Indalsälvens
flott-ningsområden. Försöksresultatet redovisas i ett stort antal
kurvor och stapeldiagram på ett mycket överskådligt sätt.
Resultatet bekräftar helt det tidigare försökets samt
fördjupar inblicken av barkens betydelse som skyddsmantel
därigenom att man utökat försöksmaterialet med
ytterligare en huvudgrupp nämligen det fläckbarkade timret.
Förutom att fläckbarkningen visar mot en ny intressant
behandling av timmer ger den ytterligare värden för
kurv-materialet, som ur bedömningssynpunkt är synnerligen
värdefulla. En ekonomisk kalkyl visar ytterligare
betydelsen av en så ostörd flottning som möjligt.
Skadesvamparnas arter har även bestämts. De vanligaste
blånadssvam-parna visade sig vara Pullularia pullulans, Phialophora
fastigiata och Cladosporium herbarum. Lagringsrötan
anser förf. hundraprocentigt ha förorsakats av Stereum
sanguinolentum.
I fjärde avdelningen sammanfattas och diskuteras
försöksresultaten. Genom att man genom försöken har kunnat
fastslå de betydelsefullaste skadegörande faktorerna och
tiden, när de inverkar på timret, anser förf. sig kunna visa
på några vägar att förebygga lagringsskadorna.
Sammanfattningsvis kommer förf. till resultatet, att man genom
fläckbarkning synes ha fått en lösning på det svåra pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
