Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 31 maj 1947 - Bruksvarorna och samhället, av Torgny T Segerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 A maj 1947
477
tal grupper, vilka tillsammans bilda ett socialt
fält. Detta innebär då, att man i ett socialt fält
dels finner ett för alla grupper gemensamt
beteende (t.ex. på rättens område) men dels också
bestämda olikheter vilket gör, att människorna
kunna hänföras till olika grupper. Om vi bara
nöja oss med att beskriva ett samhälle, som
det är just här och nu, kunde det kanske vara
tillräckligt med det jag redan antytt: vi kunde
ånge det gemensamma och det olikartade
beteendet och räkna upp de olika grupperna som vi
på så sätt kunde utpeka. Men onekligen hade vi
därigenom bara angivit och beskrivit det sociala
fältets yta. Vi hade inte försökt någon som helst
orsaksförklaring. Vilja vi försöka komma fram
till en sådan, måste vi också undersöka
växelverkan mellan de olika grupperna och människorna
i samhället och därigenom ha vi kommit in på
en synpunkt, som är av den allra största
betydelse när vi skola bestämma samhällets natur,
nämligen den sociala samfärdselns begrepp. All
växelverkan i det sociala fältet är en form av
samfärdsel: vi ge uttryck åt vår vilja, våra känslor
och tankar och påverka på så sätt andra
människor och bestämma deras handlingar, samtidigt
som våra handlingar bestämmas av deras tankar,
önskningar och känslor. Allt detta ger liv ocli
spänning åt det sociala fältet, det utgör det sociala
fältets dynamik. Men vi röra oss fortfarande på
det sociala fältest yta, och därför ha vi ännu bara
givit en halvsann bild av samhället och dess
kultur. Det är uppenbart, att det inte endast är de
människor, som leva här och nu i det sociala
fältet, som bestämma mina handlingar. Det
sociala fältet har även en annan dimension: mina
handlingar äro bestämda av tidigare
generationers vilja, tankar och känslor. Samhället
utmärker sig av en samfärdsel inte bara i rummet utan
även i tiden, ocli det är kanske allra mest det, som
blir uppenbart i de olika sociala
gruppbildningarna. Samfärdseln i tiden innebär, att vårt sätt
att tänka, känna och handla till en stor del är
bestämt av tradition och vana, av de ärvda
institutionerna, av språket osv. Det förefaller mig,
som om inan knappast kunde ånge den sociala
gruppens särart utan att ånge denna samfärdsel
i tiden. Denna aspekt bakåt är av största betydelse.
Vi ha alltså angivit två aspekter på samfärdselns
problem: samfärdsel i rummet och samfärdsel i
tiden. Man brukar i detta sammanhang peka på
ytterligare en sida av samfärdsel, nämligen
samfärdselns genomträngningsförmåga, dess
möjlighet att nå fram till alla elementen i det sociala
fältet. Vi ha alltså sagt, att samhället kan
bestämmas som ett socialt fält och att i beskrivningen av
det sociala fältet ingår samfärdseln som en
viktig beståndsdel. Nu är det emellertid uppenbart,
att tekniken och vetenskapen i hög grad påverka
och förändra samfärdseln och sålunda även
samhället. Detta gäller både för samfärdseln i tid och
i rum. Skola vi ånge vår egen tids mest typiska
drag, så är det tydligt att det är de två andra
aspekterna av samfärdsel som framför allt
karakterisera den: revolutionen i samfärdseln genom
rummet och samfärdselns
genomträngningsförmåga. Det är svårt att ånge på vilket av dessa
områden den största revolutionen ägt rum. Ofta
är det omöjligt att skilja ut den ena aspekten
från den andra. Ta vi den stora förändring vår
generation bevittnat: radions framväxt, så
innebär den ju just ett övervinnande av rummet när
det gäller samfärdsel och samtidigt har man med
hjälp av radion fått en
genomträngningsmöjlig-het av aldrig tidigare skådad art. Vilken
oerhörd betydelse för samhället detta har, ha vi på
nära håll fått bevittna i den nazistiska statens
sätt att kontrollera sina medborgare. Radion
möjliggjorde en maktkoncentration och en möjlighet
för de makthavande att göra sin vilja, sin känsla
och sina tankar gällande på ett sätt, som vi
knappast tidigare trodde möjligt. Över huvud ha de
förkortade avstånden, och jag tänker då även på
flygets utveckling, möjliggjort en
maktkoncentration, som är ny i historien. Den stora frågan är,
i vad mån den även har nödvändiggjort den.
Därmed äro vi inne på ett något mera invecklat
kapitel. Det är relativt enkelt att antyda vad
flygets oerhörda utveckling, vad V-vapen och
atomenergi kunna komma att betyda i krig och fred
och då framför allt för dem, som sitta inne med
makten och vilja bruka den. Att
makt-människorna fått en chans som aldrig förr är klart, men det
är inte någon helt lätt fråga att besvara vad denna
utveckling betyder för vanliga människor och för
samhället i dess helhet.
Den analys av samfärdselns begrepp som vi här
ha gjort och dess betydelse för samhället kunna
summeras upp på följande sätt: tekniken
återverkar på styrelsesättet så till vida, som de
makthavande erhålla oändligt mycket större resurser
för sin maktutövning; den genom tekniken
skapade rörligheten bland medborgarna påverkar
deras vardagsvanor, t.ex. deras val av bostad; denna
rörlighet kan i sin tur igen nödvändiggöra ökad
statlig eller samhällelig kontroll, för vilket ju även
resurser skapats. Men vi kunna även
karakterisera utvecklingen på följande sätt: tekniken
påverkar produktionen, som blir en
massproduktion, men produktionssättet påverkar i sin tur
samhället och återverkar på gruppbildningarna i
det sociala fältet. Enklast förstår man det om man
tar sin utgångspunkt i familjegruppen och ser
efter hur den ena funktionen efter den andra
flyttas ut ur den, som en följd av
industrialiseringen.
1 Chapples och Coons "Principles of
Anthropo-logy" (New York 1942) finnas följande
synpunkter på produktionen, då naturligtvis mest med
hänsyn till primitiva folk, men i viss mån
till-lämpligt även på våra förhållanden. De amerikan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
