Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1947 - Det rostfria stålet i den kemiska industrins tjänst, av Helmer Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(514
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1. Punkt f rät ning på rör.
Fig. 2. Korngränsfrätning på ömse .sidor om svetsfog.
Frätningen ligger på visst avstånd från fogen, motsvarande den
farliga temperaturzonen.
18/8 + 2,5. För övrigt hänvisas till de nämnda
tabellerna.
Tyvärr är det så, att man vid sidan av eller i
stället för den allmänna korrosionen ofta måste
räkna med andra och mer svårbedömda typer av
korrosion. En ofta förekommande mycket
besvärlig angreppstyp utgör punkt frätningen, fig. 1.
Denna är ganska lömsk, då det kan förekomma att
man på några ställen av en för övrigt belt oskadad
yta får punktangrepp -— kanske fina som
knappnålsstick — som gä rakt genom materialet. I
allmänhet kan man befara punktangrepp då
halo-gensalter finnas närvarande, speciellt i sådana fall
då temperaturerna äro höga. Det har visat sig att
molybden är ett gott botemedel och att
motståndet mot punktangrepp blir bättre ju högre
mo-lybdenhalten är. Det förtjänar i detta
sammanhang att framhållas att risken för punktangrepp
är särskilt stor vid vätskeytor, speciellt om
vätskeytans läge varierar, så att lösningen har tillfälle
att emellanåt torka in på stålytan. Detsamma är
fallet om förhållandena äro sådana att vätskan
kan sugas upp efter stålytan och på grund av
indunstning anta högre koncentration än den
egentliga lösningen.
En angreppstyp, som i de rostfria stålens
barndom gav anledning till svåra bekymmer, är
korn-grtinsfTätningen. Hur denna utbildas framgår av
fig. 2 och 3. Det är inte säkert att den ger sig till
känna som på den första bilden utan det kan
mycket väl hända att materialet ser oskadat ut
men trots detta är så "murket" att det utan
svårighet brytes sönder med blotta händerna. När det
gäller att förklara fenomenet torde för de
auste-nitiska stålen den mest omfattade teorin vara
följande. "Kylglödgningen" av dessa stål innebär,
att de upphettas till hög temperatur (1 050—
1 100°) och därefter kylas relativt snabbt. Vid
den höga temperaturen kan austeniten lösa
ganska mycket kol (ca 0,20 %) men vid
rumstemperatur har sedan kollösligheten sjunkit till ett
lågt värde (ca 0,02 \%). Vid rumstemperatur gå
emellertid alla förlopp så trögt, att kolatomerna
ej kunna "ta sig ur" gittret. Vid uppvärmning
inträffar emellertid när man kommer över ca 600°
att överskottsdelen av kolet faller ut i
korngränserna i form av kromkarbider. Det anses att för
dessa karbider erforderlig krom tas från
grund-massan i korngränsernas närhet. På grund av den
relativt låga temperaturen är diffusionen
otillräcklig för att denna krom skall kunna ersättas
och man får således intill korngränserna ett tunt
kromfattigt skikt, som angripes selektivt av vissa
media.
Det beskrivna förloppet illustreras av fig. 4. Ett
antal strimlor av korrekt kylglödgad plåt av ett
18/8-stål med ganska hög kolhalt har uppvärmts
till temperaturerna 550°, 600°, 650°, 700°, 750°,
800J och 850°, varefter de kokats tre dygn i surt
kopparsulfat. Detta är nämligen en metod att
snabbt framkalla korngränsfrätning. Efter
kokningen ha strimlorna bockats 180°, varvid vissa
av dem visa ett stort antal bristningar. Vid
27/5 + 1,5-stålet ligger saken annorlunda till. Här
inträffa först vid eller över ca 1 100°
fasomvandlingar, som vid efterföljande svalning förorsaka
utskiljningar av icke klarlagd natur i
korngränserna. Detta har till följd att stålet kan bli känsligt
för korngränsfrätning i vissa starkt korroderande
media. Det måste betonas, att medan 18/8-stålet i
vad man kanske kan kalla känsligt tillstånd
angripes av ett flertal media, angripes 27/5 +
1,5-stålet i känsligt tillstånd endast av vissa ur
korrosionssynpunkt svårartade agenser. De här
nämnda omständigheterna bli av största betydelse så
snart det gäller svetsning, och svetsning är en
ar-betsoperation, som förekommer vid tillverkning
av praktiskt taget all kemisk apparatur. Det är
självklart av största betydelse att svetsfogarna
och deras omgivning ur korrosionssynpunkt bli
jämgoda med materialet för övrigt.
Fig. 3. Mikrostruktur hos 1818-stål, förstört av
korngränsfrätning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
