Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1947 - Det rostfria stålet i den kemiska industrins tjänst, av Helmer Nathorst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 augusti 1947
515
Fig. 4. Provserie demonstrerande farliga temperaturzonen.
"Aust." änger kglglödgat, oanlöpt, övriga har efter
kyl-glödgning anlöpts till angiven temperatur. Efter kokning i
surt kopparsulfat bockade 180°.
Fig. 5. "Elektrolytiska spänningskedjan." Olika metallers
normalspänning mot väte.
Vid 18/8-stålen finnes det flera olika möjligheter
att råda bot för korngränsfrätningen. Närmast till
hands ligger att man gör en förnyad glödgning
efter svetsningen. Denna utväg står emellertid
ofta — för att inte säga oftast — inte till buds.
I vissa fall kan det bli ett mycket dyrbart
förfaringssätt på grund av det riktnings- och
betningsarbete, som erfordras efter glödgningen.
Ibland är det kanske icke möjligt på grund av
apparaturens form och storlek. Många gånger är
det också önskvärt att man kan utföra
reparationer eller ändringar på platsen, varvid det är
praktiskt ogörligt att glödga efter svetsningen.
Eftersom det är kolet som förorsakar den farliga
karbidutskiljningen är en annan möjlighet, som
ofta användes, att man håller kolhalten
tillräckligt låg. Det räcker därvid i allmänhet att gå necl
till en kolhalt som ligger under 0,07 % för att
stålet skall bli okänsligt för korngränsfrätning efter
uppvärmning till det farliga området. I stället för
att sänka kolhalten kan man eliminera kolet
genom att till stålet sätta vissa ämnen med stor
affinitet till kol som bilda karbider, vilka äro
praktiskt taget olösliga i stålet. De mest använda
kar-bidbildarna äro titan och niob, av vilka det senare
förefaller vara på väg att bli det populärare. Om
dessa ämnen tillsättas i tillräcklig mängd synas
de göra stålet ännu säkrare mot korngränsfrätning
än den låga kolhalten förmår enbart. Det har
vidare visat sig, att en viss mängd ferrit i den för
övrigt austenitiska strukturen är välgörande.
Denna ferrit kan erhållas genom att halten av
något ferritbildande ämne höjes. Ferritbildande
ämnen äro t.ex. krom, kisel och molybden. Det
liar även visat sig att de molybdenlegerade stålen
äro mindre känsliga för korngränsfrätning än de
molybdenfria. Troligen rör det sig ofta om en
kombinerad effekt, då en höjning av
molybden-halten gärna ger en viss ökning av ferritmängden.
För 27/5 + 1,5-materialet synes den enda åtgärd,
som kan vidtas, vara en glödgning efter
svetsningen. Denna glödgning måste emellertid
försiggå vid rätt hög temperatur, 975—-1 000°, ocli vid
dessa temperaturer liar detta stål mycket sämre
hållfasthetsegenskaper än 18/8-stålet, varför man
riskerar ganska avsevärda deformationer med
åtföljande dyrbart riktningsarbete.
En ytterligare angreppstyp är spaltkorrosionen,
dvs. den typ av angrepp, som uppkommer i en
vätskefylld spalt. Genom spaltens form blir vätskan
i spalten stillastående, ändrar koncentration osv.,
varvid ofta betingelser för angrepp framkomma.
Till utseendet påminner angreppet om
punktfrät-ning. I allmänhet kan man säga att materialens
motstånd mot spaltkorrosion förbättras i samma
mån som deras allmänna korrosionsbeständighet
och deras beständighet mot punktangrepp. I detta
sammanhang vill jag understryka vikten av att
spalter undvikas i konstruktionerna. Om stålet
sättes i ledande förbindelse med andra metaller i
en elektrolyt, får man på bekant sätt ett
galvaniskt element och allt efter stålets plats i den
elektrolytiska spänningskedjan (fig. 5) går
antingen stålet eller den andra metallen i lösning,
kontaktkorrosion. Som synes av bilden är det
emellertid få metaller, som förmå förorsaka
angrepp på ett 18/8-stål. I allmänhet blir det den
andra metallen, som angripes. De molybdenlege-
Fig. 6. Rörstuds angripen av spänningskorrosion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
