Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 14 juni 1947 - Järnets metallurgi under senaste år, av I Göransson - Reluktometern, av S Bemert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2<S juni 1947
523
Järnets metallurgi under senaste år. Den vidgade
användningen av legerade stål har uppkommit ur behovet av
högre hållfasthet per viktsenhet hos materialen, bättre
korrosions- och värmebeständighet samt större slitstyrka.
Inom vissa grenar av industrin har detta lett till ökad
förbrukning och fortsatt utveckling av lättlegeringar,
pulvermetallurgiska produkter samt plastics. Det stora intresset
för stålens härdning och värmebehandling i övrigt
sammanhänger delvis med den stegrade efterfrågan, på
legerade stål. Eftersom stålets naturliga kornstorlek, vilken
torde kunna regleras genom små (kritiska) tillsatser av
aluminium eller titan, inverkar på härdningsförhållandena,
har en viss kornstorlek nu börjat föreskrivas för en del stål.
Utvecklingen av reaktionsdriften eller gasturbinen har
framtvingat tillverkning av legeringar med särskilt hög
hållfasthet vid höga temperaturer och stor
korrosionsbeständighet. Man har av sådant material framställt skövlar
och liknande delar, vilka roterar med en hastighet av
15 000 r/m vid temperaturer omkring 700°C eller högre.
Många av dessa legeringar är svåra att bearbeta med
skärande verktyg, men tack vare den under kriget utvecklade
tekniken för precisionsgjutning kan turbindetaljerna
likväl tillverkas av många sådana material.
Genom att en i förväg bestämd kvantitet värme kan
tillföras viss del av ytan hos det föremål, som skall
värmebehandlas, och en avsedd temperatur därigenom uppnås,
vilket är av stor vikt vid många värmebehandlingar, har
induktionsupphettningen fått stor betydelse vid härdning,
glödgning, hård- och vanlig lödning m.m.
Induktionshärd-ningen praktiseras och utprovas för närvarande på
kugghjul och cylinderfoder. För att få fram ytor, som håller
bra mot förslitning, har man även arbetat med olika
metoder, såsom nitrering, flamhärdning, hårdförkromning,
kolsättning osv.
Metoder för materialprovning har utvecklats betydligt,
t.ex. röntgengenomlysning, magnetisk provning,
elektromagnetisk- och ultraljudundersökning. Den ökade
användningen av röntgenmetoden för tillverkningskontroll har
medfört utbyggnad av sådana anläggningar som
röntgen-aggregat om 1 och 2 MV. Den magnetiska provningen har
nått därhän, att man kan känsligt lokalisera
diskontinuiteter djupt under ytan. Förbättringar hos apparaturen har
lanserats.
Med elektromagnetiska provningsinstrument är det
möjligt att bestämma djupen hos olika ytskikt, deras
tjocklekar samt inre spänningar och variationer i strukturen.
Med ultraljud kan tomrum och sprickor i ståldetaljer
röjas (W H Burr i Iron a. Steel, jan. 1947). I Göransson
Reluktometern är en svensk apparat för
kvalitetsprovning av stål, fig. 1, med vilken kvalitetsprovning snabbt
kan utföras på detaljer av verktygsstål, reläjärn, elplåt
o.d. genom jämförande mätning av provföremålens
ferro-magnetiska egenskaper närmast effektiva reluktansen —
härav apparatens namn — och förlusterna vid växelström
av låg frekvens. Dessa mätningar grundar sig på
sambandet mellan stålets kvalitet och någon eller några av dessa
magnetiska egenskaper.
Denna elektromagnetiska provningsmetod har många
fördelar framför tidigare använda provningsmetoder,
vanligen grundade på hårdhetsmätningar, metallografiska
undersökningar eller på funktionsprov på färdiga detaljer.
Jämfört med dessa mätningar, som ofta är tidsödande,
svårutförbar och som dessutom ofta förorsakar
förstörelse eller skador på provföremålet kan denna
elektromagnetiska provning utföras snabbt och utan att något
ingrepp i materialet behöver göras. Ett stort antal
faktorer påverkar dessa magnetiska egenskaper, såsom
materialets struktur och föremålets dimensioner. Som exempel
kan nämnas följande: kolhalt, halt av legeringsämne, halt
av föroreningar, reduktionsgrad, spänningar i materialet,
bearbetningsgrad, glödgningstemperatur,
avsvalningslias-tighet etc.
Fig. 1. Reluktometer.
Reluktometern arbetar dels efter en utslagsmetod, då en
snabb, något mindre noggrann fortlöpande kontroll
erfordras, och dels -— för noggrannare kvalitetsbestämningar
— efter en metod, grundad på jämförande i procent
av-läsbara mätningar.
Ett verktygsståls permeabilitet sjunker i regel, när dess
mekaniska hårdhet stiger. Om man sålunda vid
jämförande provning av verktygsstål mäter en storhet, som är
direkt proportionell mot permeansen, nämligen
reluktivi-teten (dvs. inverterade permeabiliteten), vid inbördes lika
dimensioner hos provföremålen, erhåller man en kurva,
upptagen som funktion av härdnings- och
anlöpningstem-peraturen, med i huvudsak samma förlopp som
motsvarande kurva för den mekaniska hårdheten. Vid jämförande
mätning av permeabiliteten och förlusterna hos
magnetiskt mjuka material, såsom automatstål, reläjärn och
elplåt mätes permeansen, varvid det avlästa värdet blir
proportionellt mot permeabiliteten. Avvikelserna i
reluk-tivitet resp. permeabilitet är avläsbara i procent. Under
vissa betingelser, lämpligt väld mätspänning, är även
avvikelserna i förluster avläsbara i procent.
Reluktometern anslutes med stickpropp till ett 50 p/s
växelströmsnät. På apparatens framsida anslutes en för
provföremålet avpassad provfixtur, på vilken normalprovet
därefter placeras, se fig. 2. Den reluktiva och resistiva
komponenten i den magnetkrets, som helt eller delvis bil
das av provföremålet, kompenseras medelst i procent
graderade rattar. Efter utförd nollning avlägsnas normalen.
och apparaten är klar för jämförande mätningar.
Vid mätning enligt utslagsmetoden erhålles på
indikeringsinstrumentet ett utslag, vilket vid inbördes lika
dimensioner ger differenser mellan provföremålets och
normalens magnetiska egenskaper. En mäthastighet av 1 000
provföremål i timmen kan uppnås, och vid större
provserier kan mätningen lämpligen automatiseras. Vid
mätning enligt procentmetoden kan de procentuella
differenserna i effektiv reluktans och resistans snabbt avläsas
ge-hom växelvis kompensering till minimiutslag. I vissa fall
ger den resistiva komponenten bättre kvalitetssamband
än den reluktiva. Man kan även påvisa kvalitetssamband,
ej skönjbara vid mekanisk hårdhetsprovning, emedan
re-luktivitet och förluster i dylika fall kan vara mera
entydigt beroende av materialets struktur än den mekaniska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
