Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1947 - Regnstatistik för dimensionering av rullbanors ytavvattningssystem, av Oscar Beijer och Bengt Högberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 juni 1947
549
att äga rum först efter t2 min. Genom att från
olika punkter på ordinatan inlägga linjer med
varierande lutningar kan man i diagrammet
representera varje tänkbar kombination av
magasinsstorlek och ledningsdimension. På så sätt har
ett linjeknippe, motsvarande vissa
ledningsdimensioner, inritats på en genomskinlig celluloidskiva.
Med denna mall ha sedan samtliga regn för en
följd av år genomgåtts, varvid genom direkt
räkning erhållits det antal regn, som under olika
förhållanden skulle orsaka översvämning. Därvid
ha de uppritade regnen följts med mallen till det
för varje fall farligaste läget under regnförloppet.
De erhållna antalen infördes i en tabell (tabell 2)
för samtliga år i serien, varefter uträknades
motsvarande antal för medelåret eller normalåret,
dvs. det totala antalet dividerades med antalet år i
serien. För detta medelår uppritades sedan kurvor
för ledningar med olika kapaciteter i ett diagram
enligt fig. 4. Härur kan direkt avläsas det antal
översvämningar, vilket med viss sannolikhet kan
beräknas inträffa per år, om banans
avvattnings-system utformas med visst magasin och vissa
ledningar. Diagrammet uppfyller alltså de krav, som
i detta fall uppställts för en praktiskt användbar
statistik.
En översvämning måste få svårare verkningar
om den inträffar sent på hösten än om den
kommer mitt på sommaren. Under den kallare delen
av året är marken oftast genomfuktad och suger
icke längre åt sig något ytvatten, samtidigt som
avdunstningen från markytan är mycket ringa.
På sommaren har marken en betydande förmåga
att absorbera ytvatten, och dessutom torka sol
och varma vindar hastigt upp en uppblött fältyta.
Tabell 2. Antal regn, vilka enligt de registrerade
nederbördskurvorna skulle ha givit översvämning på en
rullbana med i tabellen angivna dimensioner hos
ytavvatt-ningssystemet (Eksjö sommaren 1940—1945)
Eksjö sommarförhållanden åren 1940—1945
Magasin
motsvarande
mm regn
Ledningskapacitet
motsvarande regnintensiteten
1/s ha
10 15 20 30 40 50
0 121 102 78 55 42 24
1 80 58 43 27 21 13
4 21 19 16 12 9 5
8 9 8 7 4 3 3
12 7 4 3 3 2 2
Detta förhållande medger att man kan tillåta ett
större antal översvämningar på sommaren än
under den övriga delen av året. I utredningen
har hänsyn tagits härtill genom att
sommarregnen, dvs. regn, som fallit under den del av
året, då dygnets medeltemperatur överstigit
+ 10°G, och regn, som fallit under den övriga
delen av året, redovisats i var sitt diagram.
Gränstemperaturen .+ 10°C har valts då detta värde
ofta anges som gräns för den varma årstiden3.
Datumgränserna för olika platser i Sverige för
denna medeltemperatur ha erhållits ur tillgänglig
litteratur4.
Anmärkas bör dessutom att i denna
undersökning räknats antalet sammanhängande regn, som
ge översvämning under vissa förhållanden. Vissa
regn bestå av flera kraftiga skurar, emellan vilka
det regnar med låg intensitet. Var och en av dessa
skurar kan i en del fall vara tillräckligt kraftig
för att orsaka översvämning. Räknades dessa
0 /2 / 4
A/øpay//? /77/77
Fig. A. Antal regn per normalår som förorsaka översvämning vid ledningskapaciteten i Ils ha och viss magasinstorlek
hos avvattningssystemet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
