Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1947 - Regnstatistik för dimensionering av rullbanors ytavvattningssystem, av Oscar Beijer och Bengt Högberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(550
TEKNISK TIDSKRIFT
skurars översvämningar var för sig skulle det
totala antalet översvämningar i statistiken bli
något högre men skillnaden blir dock så liten,
att den blir utan betydelse vid bedömning av hur
många översvämningar man bör tillåta.
Undersökningen har kompletterats av en
redovisning i diagramform över regnens fördelning på
årets dagar och dygnets timmar. Statistikens
värde beror givetvis i första hand på regnseriens
längd. Ju större antal år regnmätningarna
representera, desto mera överensstämmande med
verkligheten bör statistikens resultat bli. Detta gäller
i synnerhet de kraftigaste regnen, som
återkomma mera sällan. Den föreliggande undersökningen
grundar sig på mätningar från 7 till 9 år, vilket
är väl kort tidrymd för att ge tillräckligt
utjämnande värden. Särskilt märkes detta på de
diagram, som avse höst, vinter och vår, samt på
kurvorna för stora magasin och höga
ledningskapaciteter. Tendensen hos kurvorna är
emellertid otvetydig och torde lämna ett gott underlag
för erforderliga bedömanden.
Resultat
Utredningens huvudsakliga resultat utgöres av
diagrammen, fig. 4. För de platser, från vilka
tillräckligt långvariga nederbördsmätningar stått
till förfogande, redovisas i dessa det antal regn,
som förorsakat översvämning, för vissa värden
på magasinets storlek och ledningens kapacitet.
Diagrammen visa omedelbart skillnaden mellan
varma och kalla årstider. Den övervägande delen
av de "farliga regnen" faller under sommaren, då
en översvämning icke har samma skadliga
inverkan på fältet. Ur diagrammen kan också
utläsas vilken åtgärd som mest reducerar antalet
översvämningar, en viss ökning av
ledningsdimensionen eller en viss ökning av magasinets
storlek. Då en bana bygges är det som regel lätt
att öka magasinets storlek inom rimliga gränser
utan kostnadsökning, medan däremot en
förstoring av dräneringsledningen alltid medför större
kostnader. Inom vissa gränser medför också en
rätt obetydlig ökning av magasinet samma
fördelar som en relativt kraftig ökning av
ledningsdimensionen. En tydlig skillnad i
nederbördsförhållandena mellan olika platser kan också
avläsas. Det största antalet kraftiga regn faller
sålunda i de södra delarna av landet, medan antalet
avtar efter hand norrut. Under den kalla
årstiden är skillnaden däremot obetydlig.
För själva konstruktionsarbetets del betyder
utredningen att man i diagrammet direkt kan
avläsa för vilken regnintensitet en ledning måste
dimensioneras, om magasinet göres så stort, att
det motsvarar ett visst antal mm regn på banan.
Härvid måste man dock dessförinnan bedöma det
antal översvämningar, som kan tillåtas på
ifrågavarande plats med hänsyn till fältdräneringens
beskaffenhet och i marken ingående jordarters
vattenkänslighet. Antalet tillåtna översvämningar
bör enligt ovan kunna väljas större på sommaren
än på vintern samt dessutom större på sandfält
och fält med goda dräneringsförhållanden än på
lerfält och i övrigt svårdränerade fält. Under den
varma delen av året torde på ett lerfält kunna
tillåtas 2—3 översvämningar per år. Detta krav
ger vissa dimensioner på ledningar ocli magasin.
Ur diagrammen fås sedan det antal
översvämningar, varmed man måste räkna under den kalla
årstiden vid ett avvattningssystem med dessa
dimensioner. Det visar sig därvid, att antalet
översvämningar under nämnda årstid överallt blir
mycket litet. Man torde därför kunna anse, att
ett krav, motsvarande högst 2—3
sommaröversvämningar per normalår, är rimligt och bör
kunna läggas till grund för dimensionering av
banans dräneringssystem. Av diagrammen
framgår att man längre norrut borde kunna minska
på dimensionerna för ledning eller för magasin.
Här spela emellertid även
snösmältningsförhållandena in och måste ägnas särskild
uppmärksamhet. Även banornas lutningsförhållanden i
längd- och tvärled samt fältets allmänna
dräneringsförhållanden måste uppmärksammas vid
dimensioneringen, men inverkan härav faller utom
ramen för denna artikel. Dock bör kanske i detta
sammanhang påpekas, att den tid, som
ledningarna under och efter ett häftigt regn gå fyllda,
dvs. som erfordras för att både fylla och tömma
vattenmagasinen till en rullbana med ett ytav-
Fig. 5. Fördelning på årets veckor av den nederbörd, som
i Stockholm på ett normalår fallit med större intensitet än
10 resp. 20 och 40 Ils ha, samt av det antal regn som
förorsakat denna nederbörd. - mm nederbörd,––antal
regn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
