Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 28 juni 1947 - Pluto tas upp, av sah - Spårvagnarnas framtid — utveckling mot enkelvagntrafik, av B R - Energidämpning på skibordsdammar, av Gösta Lundberg - Ett byggnadsställningslås, av Pedro Hellström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(554
TEKNISK TIDSKRIFT
kvar. När det vid ett tillfälle blev nödvändigt att skära
av en ledning, vilket skedde ined acetylenbrännare, fattade
ledningen plötsligt eld, och när denna hade släckts
fortsatte bensin att spruta ut i över en timme genom trycket
på den 60 m under vattenytan förlagda ledningen. En
närmare undersökning visade, att ledningen praktiskt taget
innehöll ren bensin, och att vattenfickorna var mycket få.
Arbetet gick inte utan svårigheter. Vid ett par tillfällen
slets vid sjöhävning ledningen av mot en skarp kant i
fartygets bog, och i några fall blev det nödvändigt att kapa
ledningen på grund av ogynnsamt väder. På flera ställen
fann man, att blylcdningen hade flyttat sig under
stål-rörsledningarna, vilka måste hivas upp till vattenytan med
ett 40 t lyft och kapas. I ett par andra fall hade upp till
100 ni långa vrak lagt sig över ledningarna, och stor
försiktighet krävdes givetvis för att kunna ta upp ledningen
utan att skada den, i synnerhet som arbetet försvårades
av de stora tidvattensströmmarna i kanalen. Alla
lyftningsarbeten skedde på 60 m djup utan hjälp av dykare.
En annan stor svårighet var lagringen av de upptagna
ledningarna. På grund av eldfaran från bränslefyllningen
måste man välja en annan hamn än London, men som
dock på grund av kolbristen för fartygens bunkring icke
fick ligga alltför avsides. Man valde till slut en
bomb-skadad kaj vid Southampton. Där byggde man på inte
fullt fyra veckor provisoriska fackverksbryggor, över
vilka kabeln rullades ut från fartyget och lindades i ringar
med 15 m diameter och 5 m höjd. I varje ring rymdes
på detta sätt 50 km kabel med en belastning på
underlaget av 10 t/ma.
Där kabeln liar blivit skadad under upptagningen skäres
den igenom, och ändarna tillslutes med kranarmaturer.
Genom dessa har hittills närmare 250 000 1
högoktan-bensin återvunnits.
Så småningom kommer blyrören att skäras i 2 m längder
och översändas till industrin. sah
Spårvagnarnas framtid — utveckling mot
enkel-v agntrafik. Spårvagnstrafiken anses komma att
bibehållas i de städer, där man ej kan bygga tunnelbanor. Så
småningom bör man härvid övergå till att använda
moderna motorvagnar utan släpvagnar, vilket medför flera
fördelar. Genom högre tåghastighet underlättas
gatutra-fiken, bl.a. blir bilarna mindre hindrade. Allmänheten
betjänas på ett bättre sätt genom mindre tidsintervall
mellan vagnarna. Gången blir tystare, trafiksäkerheten
ökas, driftinkomsterna växer och driftutgifterna minskas.
När motorvagnen får konstrueras utan hänsyn till
släpvagnar, kan den göras betydligt lättare och blir därigenom
mera ekonomisk i drift. Flera städer har övergått till
enkel-vagnstrafik. Som exempel nämnes Milano, som med en
gång ersatte hela sin vagnpark med 500 moderna,
fyr-axliga motorvagnar. Där finns nu ej en enda släpvagn i
drift. De nya vagnarna har en motoreffekt av 4 X 401= 160
hk och väger 14,7 t. Staden Genua har anskaffat
liknande vagnar med en vikt av 16,8 t. En liknande
vagnstyp för Zurich har motorer för 220 hk som ger den en
hastighet av ,31 km/h. Maximihastigheten är 60 km/h. Den
har plats för 100 passagerare och väger endast 12,0 t,
trots att den är byggd med möjlighet att påkoppla en eller
två släpvagnar (BBC Mitt. 1045 h. 10/11). BR
Energidämpning på skibordsdammar. Vid Loskop- och
Vaalbankdammarna i Sydafrika har man utfört
energidämpare, liknande Rehbocks tandtröskel, ehuru placerad
på nedströmssidan av skibordet (fig. 1). Avsikten är att
uppdela vattnet i skilda strålar, av vilka en del kastas ut
i luften, en del passerar koncentrerat mellan tänderna, och
en del splittras mellan och nedanför dessa till virvlar och
stänk ("boil stream"). När den förstnämnda strålen
nedfaller i den sistnämnda "ångan" blir det hela en
luftblan-dad ström. Härigenom erhålles avsedd minskad inverkan
på stötbotten. Vid Loskop är centrumavståndet mellan
tänderna ca 2,4 m, fria mellanrummet ca 1,35 m (fig. 2)
(D F Roberts i Eng. News-Rec. 12 dec. 1046).
Gösta Lundberg
Ett byggnadsställningslås i form av ett kättingförband
föres i marknaden under namnet "Bygg-Björn". Låset är
avsett att användas i stället för spikning i
byggnadsställningar, lastbryggor, hisstorn o.d. Fördelarna är i första
hand att spikning och spikrensning bortfaller och att
rundvirke med fördel kan användas i stället för det dyrare
fyrkantsvirket.
Låset, fig. 1, som väger 1,3 kg, består av en 1,60 m lång
kätting, fäst vid en hävarm av 25 cm längd, utförd av
pressad stålplåt. Såväl kättingen som hävarmen är
galvani-serade. Hävarmen är krökt i ena änden och i kröken
försedd med två nabbar, en på vardera sidan. I den ena
näbben är kättingens ena ände fastsatt. I den andra fästes
den länk, som passar för det ifrågavarande virket. Låset,
som vid prov på Statens Provningsanstalt befanns ha en
brottgräns av ca 3 000 kp, är godkänt av
Riksförsäkringsanstalten. Pedro Hellström
Fig. 1. Byggnadsställningslås.
Fig. 1. Vy och sektion av dammen med energidämparna.
Eievohon B B SrVKxi C-C
Fig. 2. Detalj av energidämparna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>