Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 9 augusti 1947 - Underjordskrossning vid svenska gruvor, av Axel Kjelgaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(578
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 1. Jämförelse mellan Gates, Blakes och
rotations-krossen
Intag
mm
Storlek I
Rotationskross 1 200 X 900 35 000 175 50 5 000
Blakes tugg .. 1 200 X 900 70 000 150 100 8 600
Gates kross .. 900 X 3 300 118 000 300 225
Storlek II
Rotationskross 1 200 X 1 500 70 000 150 100 10 000
Blakes tugg . . 1 200 X 1 500 130 000 125 150 12 000
Gates kross .. 1 200 X 4 200 236 000 250 350 —
Vikt Motor Tyngsta
lyft
kg r/m hk kg
Fig. 1. Skutkross.
krossplattor äro tuggen och rotationskrossen
nästan jämbördiga och vida överlägsna i synnerhet
Dodge-krossen i fråga om kapacitet vid samma
intagsöppning och utloppsspalt. Man kan således
förvåna sig över att rotationskrossen med sin låga
vikt och stora avverkningsförmåga icke har
kommit till större användning vid stora kapaciteter.
Försök härmed ha också gjorts i Tyskland med
upp till 1 100 X 1 300 mm intagsöppning och i
Amerika med upp till 600 X 900 mm och detta
till och med i rullagerutförande.
Emellertid har rotationskrossen jämförd med
Blake-tuggen naturligtvis även nackdelar. För
det första förefaller krossplattslitaget att vara
större vid rotationskrossen, men det som i första
hand har hindrat denna krosstyps utveckling till
verkligt stora typer är konstruktionssvårigheter.
Genom slopandet av den separata excenteraxeln
vid Blake-tuggen utsättes krossaxeln i
rotationskrossen för en avsevärt större belastning, som för
motsvarande storlek torde vara mera än dubbelt
så hög som vid Blake-tuggen. Vid krossar med
stor intagsöppning kommer detta förhållande att
medföra mycket grova axlar samt ha som
resultat att krossen icke blir så mycket lättare än en
motsvarande tugg, att någon väsentlig besparing
uppnås. Detta är emellertid allt under
förutsättning av samma nedkrossningsgrad, och jag vill
här understryka orden samma
nedkrossningsgrad, då detta är avgörande för mitt efterföljande
resonemang.
Val av skutkross
Vi stå alltså inom en del gruvor inför önskemålet
att inom ramen för en begränsad
brytningskapacitet krossa ned väsentligt större ingående stycken
än som nu är vanligt, och detta bör ske i en kross,
som samtidigt med att detta krav uppfylles
betingar en ringa vikt och en överkomlig
anskaffningskostnad.
Att ställa upp en Gate-kross med stor
intagsöppning under jord ställer sig alldeles för
dyrbart, och maskinen är för tung för att kunna
transporteras ned genom schaktet, och samma är
förhållandet om än i mindre grad med
Blake-tuggen. Återstår således rotationskrossen, men här
tillstöta, som ovan nämnts,
konstruktionssvårigheter. Detta gällde dock under förutsättning av
normalt nedkrossningsförhållande 1 : 5 till 1 : 6.
Det visar sig nu, att fördelen vid
upptransporten får anses kvarstå, även om nedkrossningen i
gruvan endast sker till 300—400 mm mot nu
normalt 100—150 mm; med en ingående största
styckestorlek på 750—1 100 mm behöves således
endast en nedkrossning på 2,5—3, och
konstruktionen av en härför lämplig rotationskross blir
härigenom möjlig, då belastningen på krossaxeln
minskas avsevärt. I tabell 1 ha angivits
jämförande data för motsvarande storlekar av Gates
och Blakes krossar med två storlekar av
rotationskrossen, som jag anser skulle kunna komma
till användning vid underjordskrossning i våra
gruvor.
Vid jämförelse mellan vikter och effekt får man
beakta, att rotationskrossen får en något för
gynnsam ställning, då hänsyn icke har tagits till
olikheten i nedkrossningsgrad, men det ligger i
sakens natur, att rotationskrossen måste ställa sig
avsevärt bättre.
På fig. 1 och tabell 2 har gjorts en
sammanställning av huvudmåtten för de två angivna
storlekarna på rotationskrossar.
Om man nu accepterar den beskrivna
skutkros-sen av rotationstyp och den härmed följande
för-krossningen till 300—400 mm, uppstår
emellertid omedelbart ett nytt krossningsproblem. Vid
nästa krossningssteg bör man för det första sträva
efter så stor nedkrossning som möjligt för att i
händelse av ytterligare nedkrossning och
kul-kvarnsmalning undvika ytterligare ett krossnings-
Tabell 2. Sammanställning av huvudmåtten för två storlekar av rotationskrossar enl. fig. 1
Storlek Största del A BCDEFGHI J KLMNOP
I 3 030 X 1 875 X 310 3 030 1 820 2 800 2 000 400 1 875 1 650 1 450 1 540 1 270 1 200 1 170 1 610 950 1 050 250
II 3 515 X 2 360 X 340 3 515 2 180 3 250 2 250 400 2 360 2 000 1 740 1 880 1 580 1 500 1 310 1 890 1 090 1 360 315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
