Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 9 augusti 1947 - Underjordskrossning vid svenska gruvor, av Axel Kjelgaard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 augusti 1947
bil
Underjordskrossning vid svenska gruvor
Civilingenjör Axel Kjelgaard, Morgårdshammar
Som ett led i rationaliseringssträvandena inom
gruvhanteringen har man sedan många år
tillbaka varit benägen att placera förkrossen under
jord, ett system som har sina stora fördelar i
transporthänseende. Emellertid är detta icke
tillräckligt i dagens situation, där den bristande
tillgången på gruvarbetare allvarligt hotar att
minska gruvornas produktionsmöjligheter. Förslag
till rationalisering och ökad mekanisering av
brytningsmetoderna ha utarbetats inom
Jernkontorets forskningsverksamhet1, där principerna i
stort gå ut på att omplantera och anpassa de
moderna stordriftsmetoderna efter våra gruvor med
deras relativt låga produktionssiffror. En
konsekvens härav blir emellertid, att förkrossen bör
kunna ta emot väsentligt större ingående stycken
än vad som nu är vanligt. Det finns naturligtvis
redan krosstyper, som utan svårighet kunna klara
denna krossning, men det anses, att dessa
betinga högre anskaffningskostnad än vad
produktionen skäligen kan bära, och vid upprepade
tillfällen ha krosstillverkarna därför anmodats
undersöka möjligheten att framkomma med en
billigare krosstyp.
Det följande är ett inlägg i diskussionen och har
till främsta avsikt att belysa de hithörande
kross-ningsproblemen och framlägga förslag till deras
lösning. Först torde det dock vara av värde att i
ljuset av de senare årens erfarenheter företa en
kort analys av de olika krosstyper, som användas
i våra gruvor.
Gates kross kontra Blakes tugg
Som förkross användes i våra gruvor för
närvarande uteslutande Blakes tuggare, medan man
bl.a. i Amerika fortfarande använder Gates kross
i stor utsträckning. Underkastar man detta
förhållande en närmare granskning finner man
genast, att saken har en mycket naturlig
förklaring.
Taggart2 har gjort en jämförelse mellan Gates
krossar och tuggare. Av denna framgår, att
Gatekrossen för samma ingående styckestorlek och
nedkrossning alltid har 2—3 gånger så stor
produktion och omkring hälften så höga
krossnings-utgifter per ton krossgods — men detta väl att
märka under förutsättning att krossens kapacitet
Sammandrag av föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 14
februari 1947.
622.73.016(485)
kan utnyttjas fullt ut. Just här ligger orsaken till
att Gate-krossen icke användes och troligen icke
kommer att användas som förkross här i
Skandinavien annat än eventuellt vid mycket stora
gruvor såsom Kiruna och Sydvaranger.
Undersöker man storleken på de krossar, som
finnas i våra gruvor, finner man, att Kiruna har
ett antal 2 100 X 1 500 mm tuggare, men bortsett
härifrån finnes det praktiskt taget inga tuggare
större än 900 X 600 mm. Tendensen går
visserligen mot tuggare med större intagsöppning, och
ett antal sådana har under det senaste året
beställts eller levererats, men anledningen härtill är
icke i första hand kapacitetskravet utan det ovan
nämnda önskemålet att kunna ta större ingående
stycken3. Jämför man exempelvis den i svenska
gruvor mycket vanliga 900 X 600 mm tuggen
med den motsvarande Gate-krossen (i fråga om
största ingående styckestorlek) med 650 X 2 500
mm (26" X 100") intagsöppning, finner man att
tuggen vid 100 mm utloppsspalt har en kapacitet
av ca 100 t/h mot Gate-krossen ca 400 t/h, men
denna betingar ett mycket högre
anskaffningspris. Av dessa siffror framgår omedelbart, att för
svenska gruvor är det sällan kapaciteten, som blir
avgörande för valet av förkross, utan för de
vanliga produktionssiffrorna har tuggen för en given
ingående styckestorlek mer än tillräcklig
kapacitet och kommer därför att väljas tack vare sitt
lägre pris.
Blakes tugg kontra rotationskross
Rotationskrossen har tidigare icke använts i våra
gruvor men har, som bl.a. omnämnts av Mörtsell4,
under de senaste åren kommit till någon
användning för nedkrossningar ned till 15 mm, men den
har endast använts vid relativt små kapaciteter.
Då den i vissa avseenden ställer sig fördelaktig,
är det av intresse att närmare betrakta den.
Numera får det nog anses fastslaget, att
kapaciteten hos en rotationskross är något högre (10
—30 %) än för en Blake-tugg med samma
intagsöppning och nedkrossningsgrad. För båda
krosstyperna gäller, att man med kupade krossplattor
uppnår en betydande produktionsökning och
jämnare förslitning av krossplattorna — detta
gäller i övrigt även Gate-krossen — och detta
utförande kommer troligen att bli allenarådande.
Undersökningar tyckas visa, att med kupade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
