Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 9 augusti 1947 - Nyare undersökningar av malmers och bergarters krossningsegenskaper, av Sture Mörtsell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3(584
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1.
Krossens kapacitet
vid olika
spaltvidder hos [-utloppsöppningen.-]
{+utlopps-
öppningen.+}
dels av att krossen under mellantiden bytt motor och även
genomgått en reparation, som bl.a. visade sig påverka
lagerfriktionen i länksystemet, dels av att stribergsmalmen
icke var fullt enhetlig till sin sammansättning, vilket bl.a.
framgår av att specifika vikterna vid de båda tillfällena
voro 4,08 resp. 3,89. I betraktande av dessa omständigheter
kan man nog säga att överensstämmelsen mellan de vid
olika tillfällen och delvis med olika utrustning utförda
försöken är mycket god.
Resultaten av kapacitets- och effektmätningsförsöken
framgå av fig. 1—3. Fig. 1 visar, att det råder ett i stort
sett linjärt samband mellan krossöppning och
krosskapacitet, vilket ju står i överensstämmelse med den vanliga
överslagsformeln för käftkrossens kapacitet. De olika
materialen uppvisa däremot mycket olika genomgångssiffror,
vilket sammanhänger med olikheter i struktur. Fig. 2 visar
hur strömförbrukningen per krossad enhet normalt minskar
vid minskad nedkrossning, under det att fig. 3 visar, att
det för krossningen erforderliga krossningstrycket eller
effeklbelastningen på krossen är praktiskt taget oberoende
av spaltvidden. En svag sänkning av effekten med ökad
krossöppning kan dock tydligt spåras.
Om man ur kurvmaterialet plockar ut utjämnade värden
vid en viss inställning på krossen, t.ex. 7 mm, erhålles
tabell 1, som visar de olika undersökta materialens
kross-ningsegenskaper i förhållande till varandra. Studerar man
tabellen, finner man, vilket även framgår av kurvorna, att
stribergsmalmen ger den största krosskapaciteten, vilket
sammanhänger med att malmen har en viss sprödhet, dvs.
vid tillräckliga påkänningar sönderfaller den i ett stort
antal smärre bitar, som lätt kunna passera krossöppningen,
samtidigt som denna malm på grund av sin hårdhet och
hållfasthet åstadkommer den största belastningen på
krossmotorn. Ur sistnämnda synpunkt kan man alltså anse, att
stribergsmalmen är mest hårdkrossad.
Se vi i stället på energiåtgången, dvs. kWh-förbrukningen
per ton krossad malin, eller — vilket ur
jämförelsesynpunkt är bättre — per m3 krossad malm, finna vi, att det
malmhaltiga gråberget från Dannemora är mest
hårdkrossat, vilket sammanhänger med att dannemoramaterialet
trots dess lägre hårdhet är mycket segt, vilket bl.a. ger sig
till känna så att krossprodukten blir grovkornig och delvis
endast deformerad, varigenom dess passage genom
krossen fördröjes.
De olika struktur- och hållfasthetsegenskaperna, som
påverka krossningsförloppen, kunna ytterligare
åskådliggöras genom studium av krossprodukternas siktanalyser.
Resultaten av slitförsöken äro givetvis något osäkrare än
kapacitets- och effektmätningarna. Materialet är också
ännu allt för knapphändigt. Man kan dock spåra vissa sam-
Tabell 1. Krossningskapaciteter och effekter vid 7 mm
största spaltvidd
Material Specifik Krossens Effektför- Kraftåt-
vikt kapacitet brukning gång för
dm3 kWh/m3 krossen
(fast)/h kg/h (fast) kWh/t kW
Stribergsmalm I .... 4,08 54 220 8,5 2,1 0,47
Stribergsmalm II .... 3,89 51 198 9,5 2,4 0,43
Kantorpsmalm ...... 3,50 49 172 6 1,7 0,25
Diabas från Forserum 2,89 32 93 10 3,5 0.29
Malmhaltigt berg från
Dannemora ........ 3,66 20 73 14 3,8 0,28
Tabell 2. Slitning vid 7 mm spaltvidd
Material Kraftåtgång för krossen kW Slitning g/h
fasta plattan rörliga plattan
Stribergsmalm I ...... . . 0,47 7 27
Kantorpsmalm ........ . . 0,25 2,5 7
Diabas från Forserum . . 0,29 0,5 3,5
Malmhaltigt berg från
Dannemora ........... . . 0,28 2,5 7
band. I tabell 2 har såsom tidigare för effektmätningarna
ur försöksmaterialet sammanförts slitresultaten vid en och
samma inställning på krossen, 7 mm. Jämföres resultaten
för malmerna från Striberg och Kantorp, där de ingående
mineralernas hårdheter torde vara någorlunda jämförbara,
finner man, att den hållfastare stribergsmalmen, som
åstadkommer större kraftåtgång på krossen, även medför
ökad slitning. Den låga slitning, som diabasen åstadkom-
kWh/m3
Fig. 2. Energiåtgång per m3 fast material vid olika
spaltvidder.
Fig. 3. Krossens belastning vid olika spaltvidder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
