Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 16 augusti 1947 - Nya engelska bilar, av K-E Swendsén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
006
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3. Healey.
motorkonstruktör är fullt medveten om nödvändigheten
av kontrollerad förbränning när höga
kompressionsförhållanden användes för undvikande av hård gång och
knackning. Det förefaller emellertid som om den bästa
utformningen av förbränningsrummet med toppventiler
placerade i en rad tvingar till någon begränsning av
ventilarea och lyfthöjd.
Cylinderlocket med snedställda ventiler är naturligtvis i
hög grad fritt från sådana begränsningar, och det
halv-sfäriska kompressionsrummet har vidare den fördelen, att
minimum av värme avges till kylvattnet. Det erbjuder
också möjlighet till god kylning av avloppsventilen. Av
intresse är att både Lagonda och Invicta har tagit en idé
från Junkers flygmotor. De har nämligen ventilstyrningar
i direkt kontakt med kylvattnet. Dessa två bilmotorer är
också försedda ined dubbla överliggande kamaxlar,
medan däremot dc övriga motorerna med snedställda
ventiler använder ventilstänger. Riley och Healey, som
använder en Riley-motor, har en kamaxel på vardera sidan om
motorn, medan Frazer-Nash-Bristol har en kamaxel, som
påverkar avloppsventilerna med vinkelhävarmar och
ventilstänger, vilka ligger på tvären över cylinderlocket.
Bentley och Rolls-Royce’s motorer erbjuder särskilda
fördelar med hänsyn till kompressionsrummet, även om just
i dessa motorer ingen större möda nedlagts på att erhålla
maximalt antal hästkrafter per liter cylindervolym. In
loppsventilens area kan göras så stor som behövs för att
erhålla god fyllning. Hos dessa motorer har eftersträvats
att åstadkomma en lugn gång och ett mycket högt
vridmoment i mellersta delen av varvtalsområdet.
Anmärkningsvärda resultat har också uppnåtts i den vägen.
Det är värt att lägga märke till ännu en tendens, som
Fig. Motordetalj på Bentley Mark VI.
kan urskiljas, nämligen användandet av löstagbara våta
cylinderfoder, en princip som tidigare gjorts allmänt känd
av Citroen. Den tillämpas nu på Lagonda, Invicta och
Jensen, troligen kommer allt flera fabrikanter att övergå
till detta system.
Inga påfallande skillnader kan förmärkas beträffande
transmission- eller bakaxelkonstruktionen, även om det
kan vara värt att lägga märke till, att Lagonda och Invicta
båda har individuell bakhjulsfjädring, medan Healey,
Jensen, Frazer-Nash-Bristol samt Jowett fäster den
vedertagna bakaxeln vid ramen med svängarmar och låter
fjädrarna i form av spiralfjädrar eller torsionsstavar
endast uppbära bilens vikt. Beträffande överväxeln återstår
ännu en hel del att göra i England. Bentley, som var
ensam exponent för den 1939, har nu den konventionella
transmissionen med högväxlad direkt högsta växel. På den
lilla Kendall är det kanske ett reklamargument att
använda termen överväxel. Eftersom alla växlarna är
indirekta har konstruktören haft möjlighet att välja ett
godtyckligt utväxlingsförhållande.
Bland de bilar som levererats till allmänheten erbjuder
endast Triumph rattrörskontroll till en vanlig växellåda,
även om Armstrong Siddeley, Daimler och Lanchaster
naturligtvis håller fast vid på liknande sätt placerade
för-väljarspakar till sina planetväxellådor. Det anses dock
allmänt att rattväxel kommer att bli mera allmän inom
närmaste åren.
Egendomligt nog finns det ännu inte några bakaxlar av
Dion-typ på engelska bilar. Det har emellertid förmärkts
en påtagbar omsvängning av själva växelkonstruktionen,
enär en övergång till användande av liypoidväxel sker i
allt större utsträckning. Endast Bentley och Rolls-Royce
använde dessa före kriget, men de tillverkas nu i
England av Harley-Spicer och medför, att kardanaxeln kan
sänkas ca 40 mm eller något mer samt har en tyst gång
och ökad livslängd.
I fråga om bromsar råder det föga tvivel om att det mest
anmärkningsvärda är den omfattande användningen av
hydrauliskt system för framhjulen i förening med meka
niskt länksystem för bakhjulen. Girlings Hydro-Mech
system intar därför en framträdande plats på detta
område och förekommer på Armstrong Siddeley, Daimler
och Riley. Bentley och Rolls-Royce rättar sig också efter
denna allmänna förebild men de har dessutom en
mekanisk servomotor, som i hög grad minskar pedaltrycket.
Ytterligare en variation, som användes på den nya
Triumph, fig. 5, är Girlings hydro-statiska system med
självjusterande bromsbackar, vilket helt utesluter de
annars återkommande bromsjusteringarna.
Då utvecklingen går mot högre hastigheter med
minskade hjuldiametrar måste ett större krav ställas på
bromsarna. Engelska bilar har enligt amerikansk standard ett
tillfredsställande värde på bromsarean i förhållande till
fordonsvikten. Kravet på bromsarnas effektivitet är i England
troligen större än i något annat land. Det är utan tvivel
detta som har framdrivit de förträffliga bromssystem som
nu finns, och man kan förmoda, att många fabrikanter
eventuellt kommer att använda två primärbromsbackar.
Detta förekommer redan i Lockhead-versionen på
Frazer-Nash-Bristol och Healey, medan Lanchaster, Austin 16 och
Jaguar använder Girling-systemet.
Olikhet är temat för ramkonstruktionen. Den nya Lagonda
uppvisar en avvikelse från det normala genom att använda
två huvuddelar anordnade som ett enkelt kors.
Frazer-Nash-Bristol och Jensen har båda självbärande golv som
huvudsaklig uppstyvande del, medan Triumph är den
enda fabrik i England, som använder ihåliga rörformiga
ramdelar. Återstoden av de nya bilarnas chassier är
byggda enligt den konventionella fackverkskonstruktionen med
centralt X-stag. En tendens mot djupare sektioner på
sid-balkarna i förening med användandet av tunnare och
starkare material kan spåras. Tealey är ett exempel härpå.
Endast två av de nya bilarna visar någon teknisk
utveckling i fråga om karosserierna. De är H.R.G. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
