Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 23 augusti 1947 - Termisk-hydrologiska studier i sjön Klämmingen, av B H—m - Undergrund och grundläggning, av Carl G Wenner - Lens Distortions in Photogrammetry, av Harald Krosse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
TEKNISK TIDSKRIFT
Termisk-hydrologiska studier i sjön Klänimingen,
av O Harald Johnsson. Medd. 15. Vattenbyggn.-Inst.
KTH, Stockholm 1946. 154 s., 40 fig.
Avhandlingen redogör för den första i Sverige utförda,
över flera år spännande undersökningen av den årliga
temperaturgången i en svensk insjö. Såsom
undersökningsobjekt har valts sjön Klänimingen i Södermanland. Sjön
kan anses representativ för medelstora sjöar i mellersta
Sverige. Temperaturobservationerna har sammanställts med
meteorologiska och hydrologiska iakttagelser och
mätningar, vilka utförts vid en invid sjön upprättad station.
Efter förberedande mätningar under åren 1937—1940
igångsattes detaljmätningar den 1 maj 1941, vilka pågick
till 1943 års slut. En del mätningar fortsattes även in på
1944.
Undersökningarna omfattar temperaturlodningar året
runt med jämna intervaller i olika delar av sjön;
ytvattentemperaturen dagligen morgon och kväll; dagliga
vatten-ståndsobservationer; meteorologiska faktorer. Genom dessa
detaljerade mätningar har det varit möjligt att framlägga
en mycket god bild av temperaturvariationerna och deras
fördelning inom sjöbäckenet. Resultaten har uppritats på
diagram genom tillämpande av olika framställningssätt,
varigenom redogörelsen vunnit i klarhet, Genom att en dei
observationer företagits under vissa dygn med endast några
timmars mellanrum har man även kunnat "följa
dygnsvariationerna. Förf:s ihärdighet att vecka efter vecka och
månad efter månad under mer än tre års tid utföra sina
observationer är värt ett speciellt omnämnande.
En under många år omstridd fråga har varit, om
Wedder-burns år 1910 framlagda teori över cirkulationsströmmar
i sjöar verkligen återger de faktiska förhållandena. Genom
en serie intressanta vid Vattenbyggnadsinstitutionen
utförda experiment och genom att tillämpa det så erhållna
resultatet på undersökningarna i Klänimingen har påvisats,
att Wedderburns cirkulationsteori måst avsevärt
modifieras, när språngskikt finnes i sjön. Friktionen i
språngskiktet är nämligen så obetydlig, att rörelserna i
vattenmassan ovanför språngskiktet (epilimnion) praktiskt taget
icke alls fortplantar sig till den under språngskiktet
belägna vattenmassan (hypoliinnion). Man har tidigare
förväxlat anpassningsrörelser i vattenmassans inre med
förhållandena vid fortfarighetstillstånd. Denna del av
avhandlingen är synnerligen förtjänstfull.
I samband med dessa undersökningar har beräknats
storleken av den friktionskraft, varmed vinden påverkar
vattenytan. Dessa undersökningar, vilka hänför sig till
vindstyrkor mindre än 8 m/s, visar god överensstämmelse med
tidigare utförda undersökningar. Enär dessa senare i regel
hänfört sig till stora vindhastigheter, kompletterar
avhandlingen på ett utmärkt sätt tidigare gjorda rön.
De sista kapitlen i avhandlingen är ägnade åt
värrne-och fuktighetsutbytet mellan sjön och luften samt åt sjöns
värmebudget. Av särskilt intresse är de värden förf.
kommit fram till för avdunstningen från vattenytan. Dessa
framgår av nedanstående tabell, i vilken även Walléns för
Hjälmaren beräknade avdunstningssiffror är införda:
Medeltal 1941—1943 Normalt enl. Wallén
Klövstafjärden Mellanfjärden Hjälmaren
min mm mm
April ...... 23 32 32
Maj ....... 46 62 93
Juni....... 77 89 106
Juli ....... 99 113 93
Augusti .... 79 79 71
September . . 56 51 46
Oktober ... 44 35 31
November . . 29 20 23
December .. 15 4 19
Isfria tiden 468 485 514
Att avdunstningen under vår och sommar är större i
Mellanfjärden än i Klövstafjärden beror på att
medeldjupet i Mellanfjärden är 5,0 m, under det att Klövstafjärden
har ett medeldjup av 16,3 m.
Såsom exempel på avdunstningen beroende av
vindhastigheten kan följande värden anföras. Varje värde är
medeltal för ca 10 dagar:
maj juli oktober
vind ........... m/s 1,2 4,4 7,5 2,0 4,2 7,2 0,8 4,4 7,2
avdunstning, mm/dygn 0,7 1,7 1,8 2,0 4,1 6,0 0,5 1,5 2,0
Framställningen kan i sin helhet betecknas såsom mycket
god. Man skulle dock ha önskat, att en
vattenhushåll-ningsbudget, om också endast approximativ, uppgjorts för
sjön, varvid hänsyn borde ha tagits till tillrinning och
nederbörd å ena sidan samt avdunstning, avrinning och
magasinering å den andra. B //—m
Undergrund och grundläggning, HSB Byggn.-tekn.
ut-redn. nr 2, HSB:s Riksförbund, Stockholm 1946. 33 s., 21
fig. 3 kr.
Detta meddelande avser bl.a. att vara till hjälp vid
bedömning av undergrund och väljande av lämpligt
grundläggningssätt. Inledningsvis göres en kort översikt av enkla
och rutinmässiga undersökningsmetoder. Om detta kapitel
hade varit något utförligare, hade det kunnat bli till ännu
större hjälp för dem, som själva önskar göra en
grundundersökning, när problemställningen är så enkel, att
särskild expertis icke behöver anlitas. Även kapitlet om
grundläggningskostnader kan vara till nytta för byggmästare och
andra, som icke har så stor erfarenhet och som utan
utredningsarbete önskar skaffa sig en uppfattning om mest
ekonomiska grundläggningssätt. Det torde icke dröja
länge, förrän första upplagan av detta häfte blir slutsåld.
Innan nästa upplaga trycks, bör emellertid någon
kompetent person granska kapitlet om "våra vanligaste
jord-och markarter", så att åtminstone de största felaktigheterna
blir korrigerade. Carl G Wenner
Lens Distortions in Fhotogrammetry, av Percy Tham,
IVA Handl. 185, Stockholm 1946. 32 s„ 26 fig. 3,50 kr.
Förf. behandlar här ett problem, som kan sägas utgör
en av fotogrammetrins hörnstenar. För att mätningar skall
kunna utföras på ett fotomaterial, måste antingen
fotograferingen lia skett genom rättecknande objektiv eller
dettas felleckning vara kompenserad genom slipade
korrektionsplattor eller genom att Porro—Koppes princip
till-lämpas. Detta är fallet vid Wilds instrument A:5 och A:6
samt vid Zeiss’ stereoplanigraf men är icke fallet vid
Zeiss’ stereoinstrument Multiplex med vidvinkelprojektorer.
Omedelbart efter det att Topogonobjektivets
feltecknings-kurva blev tillgänglig, inriktade sig världens
fotogramme-triker på att klarlägga konsekvenserna för
Multiplexinstru-mentet. Förf.s upptäckter på området publicerades i
Tekn. T. 1943 s. V 177, 1944 s. 1235. Dessa artiklar har
i förkortad form upptagits i föreliggande avhandling.
Förf:s metod innebär, alt med tillhjälp av den kända
felteckningskurvan konstrueras korrektionsmallar. Dessa
upplägges för olika grader av överteckning i flygstråkets
längsled. Det förutsättes, att flygkamerans optiska axel
alltid är lodrät och parallell med sig själv. Varje
höjdmätt-punkt i stereomodellen kan ges den korrektion den
tillkommer, om de ovan nämnda antagandena gäller.
För att höjdmätning i modellen över huvud taget skall
vara möjlig, måste den till att börja med vara rätt
relativ-orienterad, dvs. projektorerna måste ha samma läge i
förhållande till varandra, som flygkameran hade i de olika
exponeringsögonblicken. Under normala förhållanden är
detta fallet, då samtliga vertikalparallaxer i modellen är
avlägsnade. Vid objektivkombinationen Topogon—Hyper-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
