Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 13 september 1947 - Explosiva gas-luftblandningars farlighet och blandningshanstighet, av Dietrich Müller-Hillebrand - Explosionsriks vid framställning av jodväte, av SHl - Lateximpregnering av textilvaror, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>680
TEKNISK TIDSKRIFT
stå, är en god ventilation den första
förutsättningen för att undvika explosioner. I speciella fall
däremot, där onormalt stora mängder ånga eller
gas kunna intränga, medför ventilationen endast
nackdelar. Den åstadkommer att ångan eller
gasen i riskabel koncentration fördelar sig över
ett betydligt större område. 100 kg mättad bensin
-(hexan-)ånga (760 torr, 20cC, 17 vol- %) intar ett
utrymme av ca 164 ni’. Denna blandning är ej
explosiv; vid antändning brinner den häftigt men
icke explosionsartat. Om den emellertid av
fläktarna blandas med luft på ett större utrymme,
inträffar det ögonblick, då den vid den mest
explosiva koncentrationen av 2,16 % kan inta ett
utrymme av 1 330 m3. En antändning av denna
blandning skulle ha katastrofala följder.
Värmeutvecklingen motsvarar den hos ca 1 400 kg
sprängämne och fördelas på ett betydligt större
utrymme än utan ventilation. Det är därför
berättigat att i sådana speciella fall, där stora
gaseller ångmängder intränga, avstänga fläktarna så
snart risk för antändning föreligger. En
explosion kan helt och hållet undvikas om man låter
blåsa in kolsyra eller kväve i rummet i
tillräckliga mängder, såsom exempelvis provats för
släckning av bränder i stora maskiner. Den mängd
neutraliserande gas, som erfordras för att
undvika explosioner, kan lätt uträknas om man
har kännedom om den undre explosionsgränsen
Vu vol- % • Om den "stöchiometriska" blandning,
vid vilken syremängden motsvarar fullkomlig
förbränning. har en volymkoncentration vst, blir
den neutraliserande gasens volym ./ i förhållande
till syrets volym S
vst
Vid hexan är vu = 1,1 vol- % och vst =2,16
vol- %. Förhållandet ’[ blir därvid 8,48 och
o
syrets volymandel blir 11,7 vol-%. En
experimentell kontroll av denna siffra visar att det
beräknade värdet alltid ligger på den säkra sidan;
faktiskt ligger den tillåtna syrehalten högre. För
hexan exempelvis gäller 11,9 vol-% syre vid
tillsats av kväve och 14,5 vol-% syre vid tillsats av
kolsyra (tack vare dess större specifika värme)
som gränsvärden till skydd mot explosioner. För
ett rum med 100 m3 rymd behöver man härtill
ca 100 kg kolsyra eller kväve för att med
säkerhet utesluta explosioner eller bränder. Äro de
explosiva gaserna eller ångorna tyngre än luft är
kolsyra att föredra. Avstängningen av fläktarna
och insläppandet av den neutraliserande gasen
kan ske automatiskt, t.ex. genom anordningar
som kontinuerligt övervaka luftens halt av
brännbar ånga. Så länge människor arbeta i rummet
är det bättre att låta automatiken påverka en var-
ningssignal. I fall av fara måste rummet då
omedelbart utrymmas, ty om luftens syrehalt
understiger 15 % inträder yrsel och kvävning. Det är
emellertid vid alla skyddsåtgärder olämpligt att
lita på mänskliga åtgärder. Man kan därför låta
frånslagningen av fläktarna och inblåsandet av
den neutraliserande gasen försiggå såväl genom
manuell manövrering av knappen för farosignal
som automatiskt en viss bestämd tid sedan
varningssignalen avgivits, eller om ånghalten i
rummet fortsatt att stiga när akut fara föreligger, t.ex.
då undre explosionsgränsen uppnåtts. I speciella
fall är det ju även möjligt att starkt begränsa
risken för att en explosiv blandning skall uppstå.
Man måste emellertid alltid räkna med att så
kan ske (kanske ej över stora områden men dock
på enstaka ställen) och måste därför vidta alla
skyddsåtgärder som äro möjliga för att
mänskligt att döma utesluta risken för antändning av
den explosiva blandningen.
Litteratur
1. Carslow, H S: Conduction of heat in solids. New York 1945.
2. Frank-Mises. v.: Differentialgleichungen der Physik, del 2 kap.
13 § 3. 2:a uppl. Braunschweig 1935.
Explosionsrisk vid framställning av jodväte. Då man
numera använder jodväte i rätt stor utsträckning vid
synteser, bör påpekas, att framställning av detta ämne i vissa
fall är förenad med betydande explosionsrisk. Orsaken
härtill är bildning av fosforväten, som exploderar vid
beröring med luft. Som bekant kan jodväte erhållas genom
hydrolys av fosforjodider enligt formlerna
PJ3 + 3 H20 P (OH)3 + 3 HJ;
PJ5 + 4 H20 := PO (OH)s + 5 HJ
Denna reaktion utföres bäst genom att sätta en
suspension av röd fosfor i 70 % jodvätesyra till en lösning av
J i CaJo-lösning.
Fosforväten torde uppkomma genom reduktion av P
med HJ, t.ex. enligt formeln: 2 P + 4 HJ P2H4 + 4 J,
varför bildningen av fosforväte trängs tillbaka vid
överskott på J. Explosioner kan därför undvikas, om man
arbetar med de proportioner av P och J, som anges i den
andra ekvationen ovan eller helst med något
J-överskott-Av samma skäl skall man alltid sätta P till J och icke
omvänt (Ind. Chemist dec. 1946). SHl
Lateximpregnering av textilvaror. Latex är som
bekant den mjölksaft, som erhålles ur gummiträdet. Den
kan angripas av bakterier och måste därför konserveras,
vilket vanligen sker genom tillsats av ammoniak.
Härigenom blir de kolloidala gummipartiklarna i latexen
negativt laddade. Textilfibrer är även negativt laddade
gentemot alkaliska lösningar, varigenom preparering av garn
eller tyger med latex erbjuder vissa svårigheter. Man har
emellertid nu lyckats framställa en latex, vars partiklar
är positivt laddade och som därför lätt adsorberas av
textilfibrer. Denna produkt, som kallas Positex, säges vara
av stort värde, ty textilier kan uppta ända till 25 % gummi
utan att de nämnvärt förändras för syn eller känsel.
Vanligen är 10—15 % fullt tillräckligt för att uppnå önskad
effekt av impregneringen.
Slitningen av tyger anses till stor del hero på förlust
av-fiber. Då gummit verkar som bindemedel, minskas denna
förlast betydligt genom impregneringen. En mycket stark
ökning av hållbarheten har konstaterats hos mattor
behandlade med Positex. Det har vidare visat sig möjligt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
