Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1947 - Dimensionering av startbanor med mjuka beläggningar, av Oscar Beijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>718
TEKNISK TIDSKRIFT
dimensioneringsprincip fordrar emellertid, att
resultatet av en noggrann undersökning av
materialtillgångarna på platsen och dessas
prisförhållanden ställes till konstruktörens förfogande.
I kostnadsjämförelsen komma, förutom
kostnaden för materialet på platsen, även de kostnader
in, vilka föranledas av utläggning, komprimering
och justering av detsamma. Det pris per m\ som
erhålles för ett visst material färdigarbetat i
bäddkonstruktionen, kommer sålunda något att bero
av den lagertjocklek, till vilken det utlägges. Om
man i det exempel som anges på fig. 4 tänker sig
prisförhållandena sådana, att D-materialets à-pris
framkört till platsen är något lägre än
motsvarande för material C kan det likväl av ovan
anförda skäl vara mera ekonomiskt att utsträcka
lager D till fullt djup.
Makadamlager
Vad gäller makadam under beläggningen — det
lager, som i bädden nära nog alltid ställer sig
avsevärt dyrare per m3 än övriga — tillkommer
vid bedömandet av lagertjockleken det
förhållandet, att minskad tjocklek ofta kräver minskad
stenstorlek och därmed vanligen åtföljande högre
å-pris. Då stentäkten utgöres av t.ex. singel och
block i ett grustag kan förhållandet i vissa fall bli
omkastat på grund av, att en minskad övre gräns
för stenstorleken tillåter, att en större del av
stentäkten utnyttjas. Hur tunt ett makadamlager
lämpligen kan göras under olika förhållanden är
emellertid föga känt och likaså hur det skall
byggas upp. Vissa undersökningar peka på, att den
billigare samkrossade makadamen ur
stabilitetssynpunkt till och med är bättre än den sorterade.
Det är i varje fall en öppen fråga huruvida det
på vägarna vanligen använda lagret av 10 cm
sorterad makadam är den för alla fall riktigaste
typen för rullbanor.
Bindlager
Det bindjordslager, som vanligen är utlagt under
makadamlagret, skall utöver sin tryckfördelande
verkan först och främst ge underliggande lager
en sådan stabilisering under byggnadstiden, att
det tillåter maskinkomprimering. Denna uppgift
kräver vanligen en lagertjocklek på något under
10 cm om tung slätvält användes men mindre om
t.ex. vibrosläde utnyttjas. Minsta erforderliga
tjocklek kommer alltså även att bero på
arbetsmaskinerna, varför det många gånger i början av
ett större arbete kan vara lämpligt med
varierade provkomprimeringar för att utröna den
konstruktion och metod, vilka böra tillämpas under
den fortsatta utbyggnaden. Bindjordslagrets
andra uppgift är att bilda en fast yta under
makadamen. så att denna ej av trafiken pressas ned
i sitt underlag. Detta beror främst av bindjordens
materialegenskaper och fuktighetsförhållandena i
den färdiga banans bädd men kräver en relativt
ringa lagertjocklek. Så länge man ej med
säkerhet kan räkna med, att bindjorden kommer att
ligga torrt, bör härtill väljas sådant material, som
även i mycket fuktigt tillstånd ger en fast yta.
Lämpligt torde i många fall vara nedkrossat
naturgrus med hög stenhalt. Ibland kan även ett
sådant material användas till bela bädden under
makadamlagret. Fordran på dess bindande
egenskaper kan då vanligen minskas något.
Isoleringslager
På de platser, där marken fordrar större
bäddtjocklek under bindjorden, följer oftast ett lager
av grus eller sand. vars uppgift är dels
tryckfördelande och dels dränerande och
kapillärbrytande. För att den dränerande verkan skall kunna
utnyttjas är det nödvändigt att lagret, som
vanligen ligger instängt av en jordart avsevärt mera
ogenomtränglig för vatten, förses med avlopp.
Ett speciellt problem, som uppkommer då
lager-tjockleken blir stor, är hur man på bästa sätt skall
kunna komprimera materialet. Djupverkan av
vanlig slätvältning är normalt ej större än 20—
30 cm, och denna komprimeringsmetod fordrar
dessutom ofta ett extra lager som binder ytan.
I många fall torde andra
komprimeringsmaskiner. såsom fårfotsvältar, gummihjulsvältar och
vibroslädar, få tillgripas. Av dessa fordra
emellertid främst fårfotsvältar och även gummihjulsvältar
för att rätt kunna utnyttjas en viss halt av
bindande fina jordpartiklar, vilken ofta saknas i våra
svenska friktionsjordarter. Vibrosläden bör dock
i varje fall, om den får vidare utvecklas, kunna
bli en utmärkt komprimeringsmaskin, speciellt
för dessa materialslag.
Komprimering
I detta sammanhang må endast papekas, att
kostnaderna för att man med de olika metoderna
skall nå ett visst komprimeringsresultat bero av
materialförhållandena och lagertjockleken, och
att än den ena, än den andra metoden kan bli
avsevärt mera ekonomisk än de övriga. För en
riktig dimensionering av bädden fordras sålunda
även kunskap om arbetsmetoderna på
byggnadsplatsen och dessas ekonomi.
En fråga, som oundvikligen tränger sig på vid
tal om den noggranna komprimeringen av
bädden, är i vilken grad vinsten härav motsvarar den
ökade kostnaden. Komprimeringen tjänar främst
två ändamål; dels ökas bäddmaterialets egen
skärhållfasthet och dels minskas blivande ojämna
sättningar, orsakade av rörelser i bädden. Dessa
två faktorer äro egentligen två sidor av samma
sak. Vanligen räknar man dock vinsten av den
senare som den väsentliga. En rullbanebeläggning
måste normalt utläggas omedelbart, sedan bädden
iordningställts. Möjligheten att som på vägar låta
den ligga utsatt för komprimering av trafik oc.h
klimat, främst tjällossningar, förekommer ytterst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
