Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 27 september 1947 - Dimensionering av startbanor med mjuka beläggningar, av Oscar Beijer - Nordanvind, av Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 september 1947
(>719
Fig. 6. Skador i en beläggning av 1 cm Falb på indränkt
lerbetong, orsakade av gasströmmen från ett startande
reaktionsflygplan; skadorna uppstod ytterst hastigt efter
ungefär 2 min körning av motorn.
sällan. Komprimering av bädden anses sålunda
på grund av minskade sättningar väsentligen
resultera i ett billigare underhåll av banläggningen.
Y7insten härav bedömes större än
komprimeringskostnaden.
Beläggning
I första hand skall understrykas, att mot
bakgrunden av de mycket stora svenska
investeringarna i mjuka beläggningar är det märkligt få
tekniker, som äro intresserade av de därmed
sammanhängande spörsmålen. För att forskningen
på detta område skall föras framåt, fordras nya
befattningar, bl.a. en professur, forskningsanslag,
nya laboratorier och främst en ny anda med en
riktig uppfattning om vikten av detta område för
tekniken. Bristen på tekniker, skolade på detta
område, får icke hindra forskningen utan måste
tvärtom någon gång hävas.
På en rullbanas beläggning ställes enligt det
föregående det kravet, att den skall vara i största
möjliga grad böjningstålig, men samtidigt kan
det för vägarnas del väsentliga kravet på stor
hållfasthet mot avnötning genom trafiken mycket
reduceras. Det förefaller, som om
sammanställningen av dessa två faktorer bör kunna göra det
möjligt att skapa en speciell grupp av
beläggningstyper, som bättre lämpa sig för rullbanor än
de nu använda vägbeläggningstvperna. Likaså
föreställer man sig gärna, att större
böjningstålighet skulle kunna ernås genom att
beläggningstjockleken minskas, detta även om
materialegenskaperna hos tjär- och asfaltbetong ej alls
motsvara dem hos cementbetongen. Därutöver
kan möjligen diskuteras huruvida man genom
viss sprickarmering, eventuellt med andra
material än järn, såsom t.ex. tjärat garn, grovmaskig
juteväv e.d., skulle kunna nå fram till
lämpligare beläggningstyper.
En särskild svårighet är materialegenskapernas
stora temperaturberoende. En fullgod beläggning
måste vara tillräckligt hård under sommarens
hetaste dagar att förhindra att spår uppstå
av-trafiken, samtidigt som dess mjukhet, då
temperaturen är under noll och ännu ingen bärande
tjälskorpa hunnit utbildas, måste tillåta så stora
rörelser, att beläggningen ej för mycket brytes
sönder. Temperaturväxlingar, regn och andra
vädrets makter få ej heller inverka så snabbt
nedbrytande, att banans funktionsduglighet eller
livslängd nedsättes. För att räknas fullt
funktionsduglig få, som i det föregående berörts, partiklar
icke kunna lossna från banan. Krav på ytans
råhet ha även berörts i det föregående. De två
senaste kraven medföra, att sådana
beläggnings-typer, som tarva ytbehandling, icke torde vara
lämpade som rullbanebeläggningar.
Ett problem, som nyligen ställts upp, är
inverkan av reaktionsplanens heta gasström på de
mjuka beläggningarna. Man har befarat, att
dessa skulle brännas sönder. Vissa preliminära
försök tyda dock på, att risken härför ej är lika
stor, som man föreställt sig. Det vill synas, som
om under normala betingelser den tid, som ett
reaktionsflygplan erfordrar för start, innan det
rullar i väg, blir så kort (högst ett par minuter),
att temperaturen i den beläggningsyta, som
träffas av gasströmmen, ej hinner stegras till farlig
zon. Flygplanskonstruktörer vänta ej heller i de
framtida konstruktionerna några avsevärda
temperaturförhöjningar hos gasen. Däremot visade
försöken, att alltför tunna beläggningar i vissa fall
kunna slitas loss från underlaget av den häftiga
gasströmmen (fig. 6). På de banor, där
reak-tionsplan kunna bli aktuella, medför detta såvitt
det för närvarande kan bedömas, att en sådan
slitlagertyp som t.ex. Falb (1 cm tjock
finasfalt-lösningsbetong) ej torde kunna användas.
Denna uppsats har helt naturligt ej kunnat
omfatta en kartläggning av hela det område, som
dess titel anger, men den har om intet annat
kanske kunnat visa, att kartan i mycket stor
utsträckning äger vita fläckar, vilka fordra
närmare studium.
Nordanvind, av Olle Länsberg. Norstedts, Stockholm
1946. 378 s. 11 kr.
Vern är denne författare, vilken på en gång behärskar
högsvenska och rallarspråk, det sistnämnda mustigare än
annorstädes i den svenska skönlitteraturen? Är han
ingenjör, rallare eller lyhörd lyssnare? Huru som helst, boken
är den bästa, som skildrat ett gånget skedes arbetartyp,
kraftfull och slagfärdig i alla bemärkelser.
Boken har nog tillkommit i sista minuten och är en
arbetets och kamratskapets höga visa. Skildringen är saklig,
fackuttrycken riktiga och, märkligt nog, ortnamn och
årtal exakta. Förf. utvecklar en ganska enastående
dramatisk kraft i de upprörda scenerna.
Det är en samling härliga karlar, vilka man lär sig hålla
av, främst Stora Ballong, som vid bokens överföring till
film skall framställas av ingen mindre än Victor Sjöström.
Richard Smedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
