Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1947 - Ingenjörskonst, av Torsten Althin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// oktober 1947
729
Ingenjörskonst
Intendent Torsten Althin, Stockholm
I vår tid finns ett större allmänt intresse för
teknik och industri än någonsin tillförne. Detta har
väl delvis sin förklaring däri, att alla
samhällsmedlemmar numera i det dagliga livet äro starkt
beroende av tekniken liksom av industriens
produkter. Men delvis torde det bero på, att de
tekniska frågorna så ofta behandlas i tal och skrift
och att de även på andra sätt åskådliggöras för
dem som på det tekniska området äro lekmän.
Liksom ett barn gärna vill ha reda på, hur en
leksak ser ut inuti, vill den vuxne i våra dagar få
veta, hur de apparater, maskiner och
uppfinningar fungera, som han mer eller mindre direkt har
att göra med eller hör talas om. Att fullt förstå
nutidens komplicerade tekniska ting och deras
funktion, är i allmänhet förbehållet endast
fackmännen inom teknikens olika grenar. Den som
icke är fackman får oftast nöja sig med att blott
försöka fatta och förstå det viktigaste och att
därutöver framför allt bli imponerad av och få
respekt för all den tankemöda och allt det arbete,
som under årens lopp presterats av
vetenskapsmän, uppfinnare, ingenjörer, industrimän och
skickliga arbetshänder.
I allmänhet är det väl så, att ju mera komplicerad
och därmed också svårbegriplig en konstruktion
och dess funktionssätt är, ju mera imponerad blir
gemene man. Han häpnar inför teknikens
mästerverk och tanken svindlar inför de perspektiv, som
nya upptäckter och uppfinningar öppna för
framtidens människor. Detta är dock ingenting enbart
för vår tid utmärkande — så har det varit i alla
tider. Nya upptäckter och tekniska rön ha väl
dock oftast till en början mötts med skepsis och
misstro, som dock efter hand förbytts i beundran.
De enkla tingen, de mekaniska elementen, liksom
naturens alldagliga funktioner ha i våra dagar
tyvärr förlorat sin förmåga att imponera och
sätta fantasin i rörelse. Och dock — ’’den minsta
ledgång i mitt finger, fördunklar allt maskineri"
säger en amerikansk författare. De
grundläggande mekaniska elementen, t.ex. lutande planet,
hävstången, kilen, skruven och hjulet, äro i sin
enkelhet geniala uppfinningar och av så
fundamental betydelse, att vi ha svårt att föreställa oss
en mekanisk anordning, i vilken icke åtminstone
Ur "Harald Nordenson 60 år", Stockholm 1946.
något av dessa element har en viktig funktion
att fylla.
Men även det enklaste maskinelementet, eller
för att använda Christopher Polhems ord "den
enklaste bokstaven i det mekaniska alfabetet"
måste numera utföras med en teknisk omsorg
och precision, som förut var okänd, och det
kan icke göras användbart i nutidens
maskinerier, utan att det i sina detaljer vetenskapligt
beräknats och fått sin slutgiltiga form och sitt
utförande bestämt av mången gång tidsödande och
tankekrävande förhandsstudier. På så sätt är även
en till synes enkel sak ett ytterst komplicerat ting,
som det kräves lång tid att fullända från det att
den första idén rinner upp i en konstruktörs
hjärna, till dess att en industriellt tillverkad produkt
till överkomligt pris föreligger färdig att fungera
med högsta verkningsgrad i den dagliga driften
med dess kanske oförutsebara påkänningar.
Ännu råder tyvärr den felaktiga föreställningen,
att så snart en mer eller mindre ny teknisk idé
fötts, är det möjligt att omsätta den i praktiken
och att för tillverkning av den nya produkten få
till stånd en lönande industri. Teknikhistorien
visar med full tydlighet, att ingenting i detta
avseende går så fort som en optimistisk uppfinnare
önskar sig. Nästan undantagslöst tar det en tid av
omkring 30 år från den första idéns upprinnelse
och från det första pionjärarbetet till dess att
idén är så riktigt utformad, att en på
densamma grundad ny tillverkning är lönande och de
tillverkade produkterna kunna komma det stora
flertalet människor till godo. Och 30 år, det är
just en generation eller den verksamma delen av
en människas levnad. Lyckliga omständigheter
kunna ibland göra, att det går något fortare, men
för att ett sådant resultat skall nås, fordras
många samverkande faktorer.
Idéer är det vanligen ingen brist på, goda idéer
äro sällsyntare, men det räcker icke med
intuition och idé, därjämte fordras ett hårt
rutinarbete, ett arbete, som mången gång kan synas en
fantasifull uppfinnare ytterst påfrestande, men
ett arbete, som är obönhörligen nödvändigt för att
ge en definitiv och positiv lösning.
Konsekvenserna av det initiativ, som en uppfinnare eller
konstruktör tar, kunna väl sällan överblickas, men
han hoppas nog alltid på det bästa. Ar det för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
