Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1947 - Företagsdemokrati, av G Ekelöf - Teknisk elektricitetslära II, av G Ödberg - Kylteknikern, av J Tandberg - Staal, av Olov Svahn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
// oktober 1947
731
av de problem på våra dagars industriella arbetsplatser,
som kan tänkas bli föremål för företagsnämndernas
behandling, och vilka konsekvenser för de arbetsledande
tjänstemännen, som därur kan komma. Förfrs personliga
inställning härtill är i stort sett optimistisk. Han tror på
att sådana svårigheter, som man i viss utsträckning haft
att brottas med inom de engelska
produktionskommittéerna, hos oss skall kunna bemästras, om företagsnämnderna
får dugliga personer på ordförandeposterna och om för
övrigt i nämnderna insätts "vettiga, kunniga och praktiskt
erfarna personer med god vilja".
De följande kapitlen är kommentarer till avtalen, varvid
förf. ägnar särskild uppmärksamhet åt
tjänstemannaavtalet. Han visar därvid bl.a. på vissa svagheter i
tjänstemannaavtalet i vad det gäller de organiserade
industritjänstemännens inkl. arbetsledarnas representation i
nämnderna. Men han hoppas att även dessa svagheter skall
kunna överbryggas, om en intim samverkan mellan
arbetsgivaren och de i företaget företrädda
tjänstemannaorganisationerna kan komma till stånd beträffande
nomineringen samt fördelningen av
tjänstemannarepresentanterna. Broschyren avslutas med en kort redogörelse för
Arbetsmarknadsnämnden, dess uppgifter och befogenheter
samt med texterna till de båda samarbetsavtalen.
Jag är övertygad om att varje tjänsteman i industrin, ej
blott de egentliga arbetsledarna, har stor behållning av
att läsa Ahlbergs kommentarer till 1946 års avtal om
förenämnder. Den är skriven med hans kända klara och rappa
stil. Därför är den lättläst och intresseväckande. De av
honom framförda synpunkterna är vettiga och bygger på
en ingående kännedom om de tankebanor, som
avtalstexten vill ge ett lapidariskt uttryck för samt om de
problem som i synnerhet de arbetsledande tjänstemännen i
våra dagars industri dagligen möter på arbetsplatsen.
Ahlberg betitlar sin bok Företagsdemokrati. Han anser,
som redan framhållits, att detta är ett mer adekvat
uttryck för den samarbetsform, som avtalet om
företagsnämnder avser att stabilisera inom industrin. Och man
kan ge honom rätt däri. En annan sak är om man över
huvud taget skall sätta etiketten industriell eller
företags-demokrati på denna form av samarbete. När LO i augusti
1945 begärde förhandlingar med Svenska
Arbetsgivareföreningen om den industriella demokratin, så syftade man
förmodligen till en i demokratiskt hänseende väsentligt
längre gående samarbetsform än vad det nu föreliggande
avtalet i realiteten är. Förmodligen har man på
arbetar-sidan fått göra halt på halva vägen, dvs. nöja sig med
"ett första steg" mot industriell demokrati. De nya avtalen
utgör i själva verket endast en organisk om också
betydelsefull påbyggnad på det samarbete mellan
arbetsmarknadsparterna, som i olika former kommit till stånd
särskilt under det senaste decenniet. G Ekelöf
Teknisk elektricitetslära II, av Stig Ekelöf.
NKI-skolan, Stockholm 1945. 412 s. 360 fig.
Föreliggande korrespondenskurs motsvarar enligt uppgift
kursen i elektricitetslära vid ett tekniskt gymnasium.
Innehållet framgår i stort av kapitelrubrikerna: likström;
materiens byggnad och därmed sammanhängande fenomen
(bl.a. elektrolys); kondensatorer, det elektriska fältet; det
magnetiska fältet, elektromagnetism; växelström (där
även symboliska metoden behandlas).
Uppläggningen av ämnet är väsentligen den i tekniskt
betonade läroböcker numera vanliga men företer vissa
originella drag. Framställningen är fyllig, som ju bör vara
fallet i en för självstudier avsedd bok. Talrika
tillämpningar behandlas bland vilka man finner sådana
intressanta saker som van de Graaf-generatorn och
elektronmikroskopet. Teorin belyses vidare av ett stort antal väl
valda och elegant lösta problem (vartill kommer frågor
och räkneuppgifter vid varje brevs slut). I fråga om
enheterna användes i huvudsak Giorgi-systemet, vilket bl.a.
innebär att magnetiskt flöde mätes i Vs, magnetisk flödes-
täthet i Vs/m2 och magnetisk fältstyrka i A/m. (I detta
sammanhang vill jag efterlysa en bättre benämning än
fältstyrka för storheten H.) Benämningar och
beteckningar ansluter sig till modern praxis; dock skulle man
gärna ha sett "resistans" i stället för "motstånd" och
"mmk" i stället för "amperevarvtal". En detalj att lägga
märke till är de korta upplysningar som ges om i texten
nämnda vetenskapsmän. Framhållas bör slutligen det goda
illustrationsmaterialet.
Som en sammanfattning kan man säga, att NKI-skolan
har fått en utmärkt lärobok i elektricitetslära. G ödberg
Kylteknikern, av Matts Bäckström. Svenska
Kyltekniska Föreningens Handbok 1, Stockholm 1947. 704 s., 538
fig. 20 kr.
Här föreligger en utförlig svensk handbok i kylteknik,
författad av professorn i ämnet vid KTH. Materialet är
hämtat icke blott från internationell teknisk litteratur på
området utan även (och till stor del) från egen mångårig
erfarenhet under praktisk verksamhet som kyltekniker.
Förf. vet vad han talar om, och han vet även vad han bör
tala om för att hjälpa såväl byggnadsingenjören och
livsmedelsintressenten som driftledaren och
luftbehandlingsintressenten, ja, även värmeteknikern. Teknologens
intressen äro tillgodosedda lika väl som kylmontörens,
konstruktörens och offertingenjörens. En liten praktisk tabell
i förordet ger direkta anvisningar till alla olika intressenter
om vilka kapitel eller punkter, som äro mest aktuella för
dem. Rikliga hänvisningar och ett utförligt sakregister
underlätta bokens begagnande. De flesta kapitlen kunna
läsas utan speciella teoretiska förkunskaper.
Verket illustreras av 538 figurer eller diagram och ger
teoretiska och praktiska upplysningar och råd inom alla
delar av kyltekniken, såväl beträffande kompressordrivna
maskiner som absorptionsmaskiner, vidare beträffande
värmeisoleringar, nedkylningstider, rörledningar,
materialfrågor och annat. Även närstående problem behandlas:
fuktig luft och fuktgenomgång, värmeinläckning,
tjälbild-ning, solstrålning m.m. Boken avslutas med en illustrerad,
utförlig lista över 270 facktermer, med förklaringar,
utarbetad av Svenska Kyltekniska Föreningens Tekniska
Nämnd. Det låga priset är en konsekvens av ekonomiskt
understöd från skilda håll. Handbokens rikhaltiga innehåll
gör den till det moderna standardverket inom hela det
nordiska språkområdet. J Tandberg
Staal, Metalprøvning, Metallografi, Varmebehandling, av
G Broge-Andersen. Teknologisk Instituts Forlag,
Köpenhamn 1946. 152 s„ 98 fig., 2 pl.
Det är självklart, att tre så stora och viktiga kapitel som
underrubriken anger endast kan bli elementärt och
över-siktsmässigt behandlade på ett femtiotal sidor var. Gängse
grundläggande fakta, metoder och tekniska data är
emellertid i stort sett tillfredsställande behandlade. Man
torde kunna säga, att innehållet ger en viss allmän
kännedom om hithörande frågor och därför motsvarar vad en
på dessa områden icke skolad person, som har med
tekniska frågor att göra, bör veta.
I inledningen till hårdhetsprovningen nämnes generellt,
att materialens bearbetbarhet tillnärmelsevis kan anges
genom ett hårdhetstal. Man vet i dag att detta med få
undantag ej är fallet. Eftersom en enda tabell över
brinell-hårdheter publiceras, skulle man nog ha önskat att även
övriga hade tagits med. Anvisningarna om provens
utförande är ej tillräckliga. Användningen av
rockwellmät-ningar för mycket hårda material är ej behandlad. Det
nya och synnerligen viktiga området mikrohårdhet är
endast omnämnt. Tabellen över omräkning av olika
hårdhetstal är ej den modernaste och borde om möjligt ha
ersatts med diagram. Djupdragbarhetsprovning jämställes
med erichsenprovning, vilket ej är riktigt. De enkla
verkstadsmässigt utförbara proven för att konstatera
sprickbildningstendens i t.ex. mässing är ej nämnda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
