Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 4 oktober 1947 - Staal, av Olov Svahn - The Materials Handling Manual, av E N—n - TNC: 17. Oljehärda, oljehärdad, oljehärdande m.m., av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>732
TEKNISK TIDSKRIFT
Man måste nog tyvärr anse avsnittet Metallografi alltför
sparsamt behandlat. Kapitlet borde hellre ha uteslutits för
att ge mer utrymme åt övriga delar. Kommentarerna över
stål- och gjutjärnkvaliteter är alltför sparsamma för att
vara till verklig nytta för den som söker praktiskt
tillämp-bara data. Som översiktsmässig handledning eller som
enklare skolkurs är dock avsnittet mycket lämpligt i sin
klara översiktsmässiga framställning.
De påtalade bristerna är av delvis formell natur och kan
ej vilseleda på något sätt i praktiken. Man tränger ej
särskilt djupt i något av bokens avsnitt och man ville gärna
rekommendera förlaget att nästa gång, med bibehållen
kvalitet på uppställning, bilder etc., försöka ge ut tre
böcker i stället för en. Olov Svahn
The Materials Handling Manual, av M M Williamson
och G W WILLIAMSOX. Paul Elek Ltd, London 1946. 414 s.,
418 fig. 30 sh.
Boken innehåller en större samling uppsatser av ett
flertal experter inom transportbranschen över olika typer av
intermittent och kontinuerligt arbetande
transportapparater. I förordet framhålles att bokens utgivande blivit
fördröjt och försvårat av talrika flygangrepp mot London,
under vilka bl.a. en stor del av bildmaterialet blivit
förstört. Av de i arbetets första upplaga använda bilderna har
sålunda blott 3 % införts i denna andra upplaga.
I bokens första kapitel återfinnes en översikt över
organisation och planläggning av olika slags
transportanordningar. I kap. 2 redogöres utförligt för olika typer av band
transportörer och i kap. 3 för olika anordningar för
lastning och lossning av desamma. I kap. 4 beskrives kedje-,
Redler-, skruv- och skaktransportörer, huvudsakligen
avsedda för horisontell transport av massgods. De
transportabla transportörerna och staplingsmaskinerna behandlas
i kap. 5 och linbanor samt kabelkranar i kap. 6. De
huvudsakligen för vertikal eller starkt stigande transport av
massgods avsedda apparaterna, dvs. elevatorer och
paternosterverk, beskrives i kap. 7. Särskild hänsyn tas hela
tiden till olika anordningar för transport av stenkol och
koks till och från upplag och pannrum. De i kap. 1—7
behandlade mekaniska transportapparaterna är utförligt
beskrivna med ett stort antal fabrikat och illustrationer.
De i kap. 8 avhandlade pneumatiska transportapparaterna
är däremot ganska fåtaliga (litteraturen inom detta
fackområde har alltid varit synnerligen knapphändig!).
Kap. 9 redogör för transport av förpackade varor och
emballage. Häri beskrives flera intressanta typer av
bandtransportörer, rullbanor, rutschbanor, kedje- och
lamell-transportörer, transportanordningar för
affärshandlingar, anordningar för lossning av fartyg m.m.
I kap. 10 beskrives transport med fordon och utmed
markytan arbetande apparater, ävensom grävmaskiner.
Här finner man beskrivning på flera gripskopor och
skrapspel, mudderverk och skopelevatorer. Ett av de beskrivna
skrapspelen med bekväm anordning för
parallellförflyttning av såväl själva speltrumman som dess "antipod"
lämpar sig synnerligen väl för uppläggning av stenkol i större,
rektangulära upplag samt för lossning från detta och
upp-lastning av kolen i vagnar (s. 278). Apparater för
tippning av järnvägsvagnar och för kolutlämning till ånglok
samt lyftmagneter behandlas i kap. 11, vanliga
industrikranar samt krantruckar i kap. 12 samt hissar, telfrar och
lyftblock i kap. 13. Härpå följer gaffeltruckar,
staplings-och lyfttruckar i kap. 14 saint slutligen drivanordningar,
kedjor och kopplingar i kap. 15.
Uppdelningen av bokens olika avsnitt på ett stort antal
författare — vilka i regel var och en beskriver sin firmas
tillverkningar — bidrar just ej till överskådligheten, och
boken är nog en smula tungläst, även frånsett den typiskt
fina tryckstilen. Text och talrika illustrationer utgör dock
en intressant exposé över i England nu brukliga
transportanordningar och bör kunna användas som en uppslagsbok
för fackmän inom transportbranschen. E N—n
TNC
17. Oljehärda, oljehärdad, oljehärdande m.m.
Sammansättningar med en verbform som efterled och
substantiv som förled har vissa betydelseegenheter. Att
man t.ex. behandlar en yta med sprit kan språkligt
komma till uttryck på flera olika sätt: man "spritbehandlar"
ytan, man utför "ytbehandling" med sprit eller
"spritbehandling" av ytan, ytan blir "spritbehandlad". Man kan
också tala om en "ytbehandlande" person, men en
"sprit-behandlande" person måste tolkas som en person som
behandlar sprit.
Om presens particip av ett transitivt verb (behandla)
sammansättes med ett substantiv som förled (yt-, sprit-),
innebär sammansättningen att substantivet är verbets
logiska objekt. Detta är en utpräglad egenhet hos presens
particip. Öronbedövande larm bedövar öronen, ett
slaggbildande ämne bildar slagg, ett affärsdrivande verk driver
affärer. Man kan inte ta sådana uttryck som
eterbedövning, högskolebildad, remdrift, till intäkt för att ett
substantiv som förled till ett presens particip skulle kunna
vara något annat än det logiska objektet.
Sammansättes däremot presens particip av ett
intransitivt verb med ett substantiv som förled, kan självfallet
detta inte uppfattas som logiskt objekt utan får tolkas på
annat sätt, t.ex. sjögående fartyg, lufthårdnande massa,
knästående ställning. Vissa verb kan användas ibland
transitivt och ibland intransitivt, t.ex. skriva, och då beror
det på sammanhanget huruvida förledssubstantivet skall
tolkas som objekt eller inte: en brevskrivande person, en
maskinskrivande person. Man måste naturligtvis vara på
sin vakt mot tvetydighet.
Nu finns det en hel del verb som man är van att tänka
sig som transitiva, men som i vissa sammanhang
överraskar med att uppträda intransitivt. Man hör och läser
sådana uttryck som: ytskiktet skalar av, veden tänder
dåligt, en vara säljer bra, man solar på badstranden, relät
k©pplar (i= utför kopplingsrörelse), ångan kondenserar.
En allmän sådan utveckling är dock knappast önskvärd.
Även verbet härda har intransitiverats. "Filmen härdar
vid vanlig temperatur." "Stålet härdar i olja."
Anledningen till att man valt denna verbform är väl den, att
andra till buds stående uttryck antingen inte ger rätt
mening eller blir väl långa. "Hårdna" passar för lim, kitt
och andra vätskor och massor, "stålet härdas" låter som:
stålet skall härdas, eller: man brukar härda stålet. Vill
man uttrycka den i materialet inneboende egenskapen
måste man omskriva till: tar härdning, låter sig härdas,
eller är härdbar, och då är ju härda bekvämare. Dessa
omständigheter får godtas som motivering för det
intran-sitiva härda, ehuru TNC tidigare ställt sig tveksam.
Att oljehärda material, vattenhärda material osv.,
liksom oljehärdat material, oljehärdning av material osv.,
är i vilket fall som helst fullt acceptabla uttryck, eftersom
härda här inte ingår som presens particip. Oljehärdande
material, vattenhärd ande material osv. blir också riktiga
uttryck i den mån härda kommer i bruk som intransitivt
verb och ingen feltolkning är att befara. Inom
metallindustrin tycks termerna redan vara ganska inarbetade.
När man i början får höra "oljehärdande stål" inser man
väl tämligen omedelbart den rätta betydelsen, eftersom
den är den enda möjliga, men det inställer sig dock en
känsla av att ett språkfel är begånget, och denna känsla
beror på att härda som transitivt verb inte är glömt.
Med all säkerhet kommer denna transitiva betydelse att
kvarstå som den ojämförligt vanligaste. TNC vill därför
i första hand rekommendera: härdas, ta härdning, i olja
(vatten osv.) härdbart material, men måste också
acceptera oljehärdande stål o.d. på ovan angivna grunder och
villkor. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
