Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 1 november 1947 - Modern praxis för engelska ångkraftverk, av BR - Ekoradio — radar, av John Wennerberg - TNC: 19. Rätblock, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(>816
TEKNISK TIDSKRIFT
generatorspänningar. Reaktorer insättes allt oftare för
begränsning av kortslutningseffekterna och finnes för
70 MVA genomgångseffekt och 15 % reaktans eller mera.
Byggnadskonstruktioner i stål och betong rekommenderas.
Vid planeringen måste i övrigt tas stor hänsyn till vilken
årlig utnyttningstid anläggningen kommer att ha under
sin livstid. När den är ny, kanske den drives i 7 000 h,
men senare, när den slås ut av modernare verk, kanske
endast 1 500 à 2 000 h. Den ekonomiska vinsten av att
kombinera kraftanläggningen med fjärrvärmeverk är
ytterst tvivelaktig, åtminstone om detta senare skall bära
sin fulla andel i de totala anläggnings- och
förlustkostnaderna. Gasturbinerna anses knappast kunna ge
nämnvärt högre verkningsgrad än ångturbiner med högt tryck
och temperatur och dessutom blir oljan för gasturbinerna
kostsam. Med hänsyn till de lägre kapitalkostnaderna kan
de dock få betydelse för toppkraftverk (Electr. Rev. juni
1947). BR
Ekoradio — radar. På förslag av Krigsmaterielverkets
tekniska delegation skall nu inom krigsmakten ordet radar
användas i stället för ekoradio. TNC:s ståndpunkt i frågan
är följande: Termen radar har mer och mer kommit
i bruk i stället för den av TNC år 1944 rekommenderade
ekoradio. Som internationell term har radar säkerligen
framtiden för sig. Till sin innebörd anses den i allmänhet
överensstämma med ekoradio, men det kan tänkas att dess
omfattning blir något vidare när bruket hunnit stadga sig.
På svenska bör ordet uttalas ra’dar, och TNC har
ingenting att erinra mot dess användning. John Wennerberg
TNC
19. Rätblock
En av de ur teknisk synpunkt viktigaste geometriska
volymfigurerna är den som inom geometrin kallas
rätvinklig paralleUepiped. En parallellepiped är en sexsidig
kropp med sidorna plana och parvis parallella. En
rätvinklig parallellepiped har rektangulära sidor. På grund
av sin otymplighet har namnet ibland ersatts med
"lådformig kropp", ett uttryck som dock löper fara att
misstydas som om kroppen vore ihålig. TNC rekommenderar
i stället den bekväma termen rätblock, framför allt när
det är fråga om materiella kroppar, t.ex. rätblock av trä,
granit huggen till rätblock. Förleden rät- syftar på de räta
vinklarna och de rätlinjiga kanterna.
Om en av huvuddimensionerna är mycket större än de
båda andra övergår rätblocket i en stång med
rektangulärt tvärsnitt och räta ändar. Ar i stället en
huvuddimension mycket mindre än de båda övriga får man en
rektangulär rätkantad skiva eller platta. Termen stång skall
behandlas i en senare TNC-spalt; i fråga om bruket av
termerna skiva och platta hänvisas till publikationen TNC 6
s. 14.
I bilderna 1—3 anges hur ett rätblocks olika sidor och
kanter lämpligen kan benämnas. Bilderna 1 och 2 visar
specialfallet då två motstående sidor är kvadrater, medan
dimensionen vinkelrätt däremot antingen är större än
kvadratsidan, bild 1, eller mindre än kvadratsidan, bild 2.
Bild 3 visar det allmänna fallet då inga sidor är
kvadratiska. Det viktiga fallet, då rätblocket är så tunt att man
använder benämningen skiva, visas till höger i bilderna
2 och 3. Ett icke särskilt visat specialfall är kuben, som
har alla sex sidorna kvadratiska, alltså lika stora och med
lika långa kanter; här föreligger inget behov av
namnvariation.
Ett rätblocks sidor och kanter kan givetvis benämnas
även på andra sätt än de i bilderna föreslagna. I vissa fall
kan det passa bra att säga kortsida i st.f. ändyta, och
storsida eller bredsida i st.f. flatsida, osv. Om rätblocket
normalt har ett bestämt läge i förhållande till
lodriktningen erbjuder sig bekväma och lättbegripliga termer av
annan art, t.ex. översida, lodräta kanter. Alla de för
rätblock angivna termerna kan i tillämplig mån användas
även i samband med kroppar som inte är exakta rätblock,
utan som endast till sin huvudsakliga form ansluter sig
till dessa. Detsamma gäller om termerna i det följande.
Av ett rätblocks tre huvuddimensioner kallas vanligen
den största längd, med beteckningen l, den därnäst bredd,
b, och den minsta tjocklek, t, i de fall då benämningarna
skall vara oberoende av rätblockets läge i förhållande till
lodriktningen. Är två av dessa dimensioner lika kan de
benämnas på samma sätt som motsvarande kanter. Om
rätblocket normalt har ett bestämt läge i förhållande till
lodriktningen och denna överensstämmer med en av
huvuddimensionerna kallas denna dimension höjd, h. Om
höjden inte är den största dimensionen kan de båda
övriga kallas längd och bredd (om bredden är liten:
tjocklek), men om höjden är störst får de båda andra kallas
t.ex. största och minsta bredd (eller: bredd och tjocklek).
Tänkes en betraktare normalt befinna sig framför en
bestämd sida, såsom fallet är i fråga om ett hus vid en gata
eller en möbel vid en vägg, kallas denna sidas
utsträckning i betraktarens sidled för bredd, och i fråga om hus
och vissa husdetaljer (t.ex. fönster- och dörrkarmar),
skåp och andra föremål med horisontalt åtkomliga inre
utrymmen kan den tredje dimensionen — i åskådarens
framåtriktning — kallas för djup, d (som också är
beteckning för diameter). Med djup menas eljest framför
allt ett (icke genomgående) håls utsträckning vinkelrätt
mot den yta där hålet mynnar ut; den naturligaste
beteckningen är då ofta l. Djupet av en låda med lock
upptill betyder detsamma som lådans inre höjd, hDetta
bjuder till stor försiktighet vid användning av ordet djup
i förstnämnda bemärkelse.
Ett par säregna termer är högkant och lågkant. De
förekommer i uttryck sådana som: stå på högkant (ligga på
lågkant), bocka på högkant (lågkant), varmed förstås att
ett långsträckt rätblock e.d. placeras med tvärsnittets
största (minsta) utsträckning i lodrät led, eller bockas med
flatsidorna (smalsidorna) parallella med bockningsplanet.
Vid angivande av ett rätblocks dimensioner i siffror,
liksom även vid dimensionsuppgifter för rektangulära
ytor, föredrar många en fallande storleksföljd, alltså t.ex.
500 X 25 X 5, medan andra röstar för stigande följd,
5 X 25 X 500. En rundfråga har visat att de båda
önskemålen väger jämnt. Några rådgivare har talat för frihet
vid val av ordningsföljd, som de anser böra lämpas
praktiskt efter förhållandena i olika fall, och till detta råd vill
TNC ansluta sig. J W
Bild 1. Långsträckt
råtblock med kvadratiskt
tvärsnitt.
Bild 3. Rätblock, allmänna fallet; t.h. rektanguläi
skiva.
Bild 2. Rätblock med kvadratisk flatsida; t.h.
kvadratisk skiva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
