Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 1 november 1947 - Erfarenheter av jordslutningskompensering på högspänningsnät, av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 november 194-7
817
Erfarenheter av jordslutningskompensering
på högspänningsnät
Civilingeniör Sven Lalander, Stockholm
.Jordslutningsreaktorer eller petersenspolar, som
de vanligen benämnes efter tysken Petersen, har
fått stor användning i Sverige vid nät för 20—200
kV driftspänning. De i denna uppsats beskrivna
erfarenheterna hänför sig dels till
Vattenfallsstyrelsens olika nät för 20—130 kV, dels till det
svenska 200 kV nätet, som består av ledningar
och stationer med olika ägare men arbetande i
intim, kontinuerlig sammankoppling. Spolarna
placeras i nollpunkten på ifrågavarande system
och kompenserar härigenom de vid enkelt
jord-fel uppträdande kapacitiva nollföljdsströmmarna
från ledningarna. Detta medför flera fördelar
gentemot ett direktjordat system. Strömmen i
felstället reduceras sålunda till en bråkdel av
värdet vid direktjordning. Har, såsom vanligen är
fallet, jordfelet inletts av ett ljusbågsöverslag,
slocknar ljusbågen av sig själv; detta underlättas
av att spänningen över felstället återvänder efter
en relativt flack kurva, mindre brant ju mindre
den aktiva restströmmen är.
En annan fördel är att huvudspänningarna på
nätet blir oförändrade vid jordfel, varför ingen
påfrestning erhålles på stabiliteten. Vidare
minskas skadorna i felstället, likaså faran för
människor och djur vid nedfallen ledning.
Den inducerade spänningen i parallellgående
telegraf- och telefonledningar vid jordfel på
hög-spänningsledningen reduceras kraftigt.
Princip tör j ordslutning skompenseringen
Strömmen i felstället vid enkelt jordfel beräknas
enklast med hjälp av symmetriska komponenter.
Den bestämmes ur formeln
/ =_
Sammanfattning
av uppsats i Tekniska Skrifter nr 137 (1947) och
Cigré-rapport nr 321 av A Vrethem.
621.316.99 : 621.3.014.7
där
la — strömmen i felstället i A,
E/ = fasspänningen i felstället före felets
inträdande i V,
Zo = totala nollföl jdsimpedansen i felstället i
ohm/fas,
Z+ = totala plusföljdsimpedansen i felstället i
ohm/fas,
Z- = totala minusföljdsimpedansen i felstället i
ohm/fas.
Vanligen är i ett jordslutningskompenserat
system Zo > Z+ -J- Z-. Genom att här införa
jord-slutningsadmittansen Yj = 3 X nollföljdsadmit-
tansen får uttrycket för felströmmen följan-
V Zio
de enkla form
Ia==Yj-Ef (2)
Spänningen Ef skall strängt taget förutom
grundtonen innehålla alla de övertoner, som
finnes på nätet. För att förenkla framställningen tas
dock till en början ingen hänsyn härtill.
Principen för jordslutningskompenseringen
framgår av fig. 1. Motsvarande visardiagram
återges i fig. 2, då förluster och serieimpedanser
försummas. Strömmen i felstället blir
la — hc hc -f- Ip
Ia= j(3coC0–V") E°
\ co Lp>
Felströmmen blir noll, dvs. exakt kompensering
erhålles, om spolens reaktans avpassas så att
co Lp= -—— = —— (3)
6 co Lo co C j
där
coLp = spolens reaktans i ohm,
co Co = ledningens nollföljdssusceptans i ohm/fas,
co Cj = ledningens jordslutningssusceptans i ohm.
Fig. 1.
Jordfel på
kompenserat
system.
Fig. 2. Visardiagram för
strömmar och spänningar på
kompenserat system, om förluster och
jord-si utningsimpedanser försummas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
