Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 1 november 1947 - Ekoradion i den internationella sjötrafiken, av D H - FM-cyklotron, av D H - Radioaktiva och stabila isotoper nu tillgängliga i USA, av Sigvard Eklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 november 1947
827
Ekoradion i den internationella sjötrafiken.
International Meeting ön Marine Radio Aids to Navigation har
uttalat följande rekommendationer.
Skeppsburen ekoradio med god förmåga att särskilja olika
mål är synnerligen önskvärd och nödvändig såsom
kolli-sionsvarnare, hinderdetektor och hjälpmedel vid
navige-ringen. Den bör dels kunna upptäcka hinder på ett
minimiavstånd av 100 in, dels ge distinkta, väl skiljbara
indikeringar av två föremål belägna på samma avstånd och
åtskilda 3°, dels även kunna skilja två relativt närbelägna
mål som ligger i samma bäring, men det ena målet 100 m
närmare fartyget än det andra.
En ändamålsenlig ekoradioutrustning bör utvecklas, som
kan ge goda indikeringar av navigeringsmärken och
strandkonturer. Reflektorer skall uppsättas på utvalda
navigeringsmärken, så att dessa lätt kan skiljas från andra
ekogivande föremål. En metod att öka
ekoverkningsgraden från småbåtar måste utvecklas.
Framställning av lämpliga jämförelsekartor måste
påskyndas men skall samordnas med motsvarande behov
för andra navigeringssystem.
Tiden anses ännu icke mogen för standardisering av
lämpliga frekvensband för skeppsburen ekoradio men det
är önskvärt, att frekvenserna väljes mellan 3 000 och
10 000 Mp/s.
Strandbaserad ekoradio har många tänkbara
tillämpningsområden för den civila sjötrafiken och nu pågående
experiment och prov härmed bör fortsätta (Electronics
juli 1947). D H
FM-cyklotron. I en nyligen i Kalifornien konstruerad
och byggd cyklotron användes frekvensmodulering vid
acceleration av elektroner till 200 MeV. Protoner kan
accelereras till 350 MeV ocli ac-partiklar till 400 MeV.
Accelerationskammaren är placerad mellan polskorna på
en elektromagnet, vilken innehåller 3 700 t stål och är
lindad med sammanlagt 300 t koppartråd. Magneten
konsumerar i runt tal 600 kW.
Då elektronerna passerar från vänster till höger
magnet-halva accelereras de av en spänning med ett toppvärde
av 50 kV. Då de passerar från höger till vänster
magnet-halva accelereras de åter av samma spänning, emedan
denna hunnit byta polaritet. Allt eftersom elektronerna
rör sig snabbare, förflyttar de sig i större spiraler och
på grund av deras relativistiska massökning blir
vinkelhastigheten mindre. För att fasförhållandet mellan
elektronerna och accelerationsspänningen ändå skall vara
riktigt, är spänningen frekvensmodulerad, så att dess
frekvens varierar mellan 12,5 och 8,17 Mp/s med 120 p/s.
Denna frekvensmodulering åstadkommes av rotorn till en
i vakuum roterande kondensator, vilken har 24 rotorblad.
Rotorns rotationshastighet är 300 r/m. Kondensatorn
ingår i den spänningsalstrande oscillatorns avstämda krets.
De laddade partiklarna inmatas i accelerationskammaren
på sådant sätt, att de accelereras under den halvperiod då
oscillatorfrekvensen är sjunkande (Electronics mars 1947).
D H
Radioaktiva och stabila isotoper nu tillgängliga i USA.
Den 14 juni 1946 tillkännagav ledningen för Manhattan
Project, att vissa i en uranreaktor framställbara
radioaktiva element skulle ställas till förfogande för
forskningsarbeten inom naturvetenskap, medicin och teknik. Den 2
augusti 1946 ägde de första leveranserna av dylika
radioisotoper rum, och sedan den verksamhet, som tidigare
bedrivits av Manhattan District, vid årsskiftet 1946—1947
övertagits av US Atomic Energy Commission,
omhändertog kommittén också distributionen av dessa viktiga
biprodukter från reaktordriften.
Det bör först framhållas, att en reaktor inte kan
åstadkomma samma mångfald av radioisotoper som en stor
cyklotron, där såväl naturen som energin hos de
partiklar, som användes vid bestrålningen, kan varieras, un-
der det att man vid de reaktorer, som här kommer i fråga,
endast har att göra med neutroner med låg energi. I
stället kan neutronintensiteten vara högst betydande. Stora
utbyten av radioisotoper erhålles därvid framför allt
genom två olika kärnreaktioner, nämligen dels sådana som
endast innebär en infångning av en neutron, (n, y)
processer, dels sådana där neutroninfångningen medför, att
kärnan klyves, [n, /) processer (/ efter eng. "fission",
klyvning). Några få element kan i en reaktor också
undergå (n, p) eller (n, a) omvandlingar, varvid en neutron
fångas in och en proton respektive ct-partikel sändes ut.
De många olika produkter, som uppkommer vid
uranklyvningen, är emellertid inte direkt tillgängliga utan
måste isoleras från bestrålat uran. Det har därvid inte
visat sig möjligt att isolera enstaka klyvningsprodukter
från de stora had, från vilka plutonium extraheras, utan
man har fått utgå från för ändamålet bestrålat uran, som
sedan specialbehandlats.
På vissa radioisotoper, C 14, S 35 och P 32, råder sär-’
skilt stor efterfrågan, men just dessa ämnen kan endast
framställas genom [n, y) eller [n, p) processer i material,
som för ändamålet införes i reaktorn. Dylika för reaktorn
främmande element innebär en absorption av neutroner,
vilken emellertid måste hållas inom rätt snäva gränser,
enär kedjereaktionen annars upphör. Till detta kommer
rent tekniska problem vid bestrålningen, t.ex. materialets
förpackning under bestrålningen i reaktorn.
I en förteckning i det första meddelandet anges det vara
möjligt, att ett 80-tal olika isotoper med större eller
mindre svårighet skulle kunna göras tillgängliga i kvantiteter
varierande från 10 mikrocurie till 1 curie (1 curie här
definierat som styrkan av ett preparat, i vilket 3,7 • 1010
sönderfall äger rum per sekund). Ett speciellt intresse
tilldrar sig några fall, där den radioaktiva isotopen bildats
genom en [n, p) eller [n, et) process och alltså lätt kan
skiljas från modersubstansen. Hit hör C 14 med en
halveringstid (T) av ca 25 000 år, som framställes genom en
[n, p) process i kväve, P 32 [Tt= 14,3 d), som
framställes genom samma process i svavel, S 35 (ri=87,ld) ur
klor och H3 (T’t= 31 a), som framställes genom en [n, oc)
process ur litium.
Under det första år, som den organisation fungerat,
vilken fått fördelningen av radioisotoperna om hand, har
ca 1 100 leveranser gjorts av radioaktiva isotoper, huvud
sakligen från Clinton Laboratories i Oak Ridge, Tenessee.
Den ursprungliga listan över tillgängliga isotoper har
samtidigt kunnat ökas med ytterligare 16 isotoper. Omkring
60 olika isotoper har levererats. Av de medicinskt
betydelsefulla P 32 och J 131 har gjorts 314 respektive 322
leveranser och av C 14 99 leveranser med en total
aktivitet av 130 millicurie. J 131 och P 32 har använts såväl
för diagnostiska som terapeutiska ändamål. C 14 har
använts bl.a. för studiet av fotosyntesen hos växterna.
Kostnaderna för produktion av denna isotop har under året
sjunkit från 367 $ till 50 $ per millicurie.
Efter det Atomic Energy Commission övertog
isotopdistributionen har också tre stabila isotoper blivit
tillgängliga. Det rör sig om tungt väte (anrikat till 99,8 %),
av vilket enbart sedan 1 maj 1947 i form av tungt vatten
försålts 28 kg (!) till 75 olika institutioner, B 10, som
anrikats ca 5 gånger till 96 %, och O 18 med en
koncentration ca 7 gånger större än i naturen. De mycket använda
stabila isotoperna C 13 och N 15 tillhandahålles icke av
Atomic Energy Commission utan på kommersiell bas av
olika firmor. Det betonas särskilt, att de kostnader, som
av kommissionen påföres en beställare, icke inkluderar
ränte- eller konstruktionskostnader av för framställningen
erforderliga anläggningar!
Atomic Energy Commissions isotopavdelning i Oak Ridge
betjänar av olika anledningar för närvarande endast
institutioner inom Förenta Staterna. För det första är
tillgången på radioisotoper begränsad, enär de hjälpmedel,
som finnes för ändamålet i Clinton Laboratories, fort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
